Kommuninvånarnas behov och vilja att delta också på andra sätt än genom att ställa upp vid val och att rösta har ökat stadigt de senaste årtiondena. Man vill ha möjligheter att påverka direkt. Den nya kommunallagen uppmuntrar kommunerna och kommuninvånarna att införa olika sätt att påverka.
– Demokratins förverkligande kräver oavbrutet arbete eftersom det är kommuninvånarnas grundlagsfästa rättighet. Vi behöver nya handlingssätt så att kommuninvånarna kan delta i att spåna idéer och påverka verksamhetsplaneringen i ett så tidigt skede som möjligt, uppmuntrade trafik- och kommunminister Paula Risikko sina åhörare på Framtidens kommun-turnén i Kuopio den 10 december.
I den nya kommunallagen motiveras kommunerna att erbjuda fler mångsidiga, effektiva och användarorienterade deltagandesätt. Dessa kan t.ex. bestå av inkluderande budgetering, olika diskussionsmöten och medborgarråd.
Initiativrätten utvidgas
Kommunerna uppmuntras att involvera invånarna och serviceanvändarna i att planera och utveckla servicen.
– I förslaget till kommunallag utvidgas initiativrätten utöver kommuninvånarna till de föreningar och företag som verkar i kommunen. Dessutom ges serviceanvändarna rätt att ta initiativ i ärenden som gäller den service de använder, även om de inte bor i kommunen, sade Risikko.
Lagen har också en större betoning än tidigare på informationsspridningen till kommuninvånarna. Kommunerna får nya åtaganden speciellt inom elektronisk kommunikation. De ska på sina webbplatser lägga ut bland annat information om kommunens verksamhet och tjänster, kommunorganens föredragningslistor samt kommunens kungörelser och beslutsprotokoll.
Ungdomsfullmäktige och handikappråd blir obligatoriska
Enligt förslaget till kommunallag ska kommunen tillsätta ett äldreråd och, som ett nytt åtagande, även ett handikappråd. Råden kan vara gemensamma för flera kommuner.
Dessutom ska kommunerna inrätta ungdomsfullmäktige eller motsvarande intressegrupp.
– I den nya kommunallagen vill man lyfta fram ungdomars delaktighet och påverkan. Till exempel får redan 15 år fyllda lägga in initiativ om kommunal folkomröstning. Dessutom ska handikapprådens ställning tryggas, eftersom handikappade och deras intresseorganisationer besitter värdefull erfarenhet och kunskap som kommer väl till pass när verksamheten planeras, sade ministern.
Kommunen kan också bidra till invånarnas påverkansmöjligheter i kommunens olika delar genom att inrätta lokala organ.
Delaktighet bör lyftas fram i kommunstrategin
Invånarnas möjligheter att påverka bör också lyftas fram i kommunstrategin. Kommunerna bör ha en övergripande och mer systematiskt syn på bland annat deltagandekanalerna, kommunikationen och öppenheten i beredningen i kommunen.
– Beslutsfattarna har i samband med kommunstrategin bra läge att bedöma vilka deltagandesätt invånarna i den egna kommunen behöver. I kommunallagen ges kommunerna prövningsrätt i fråga om vilka deltagandesätt som används, och därmed kan de lokala omständigheterna tas i beaktande, betonade Risikko.
Ytterligare information:
Antti Häkkänen, specialmedarbetare, tfn 040 705 7134
Inga Nyholm, konsultativ tjänsteman, tfn 029 553
Finansministeriet (FM) är en del av statsrådet. Ministeriet bereder regeringens ekonomiska politik och finanspolitik samt statsbudgeten, och är också expert inom skattepolitiken. Ministeriet svarar också för beredningen av finansmarknadspolitiken samt för utvecklandet av statens arbetsgivar- och personalpolitik och den offentliga förvaltningen. Finansministeriet svarar dessutom för utvecklandet av lagstiftning som gäller kommunförvaltningen samt av kommunekonomin. Ministeriet deltar även i Europeiska unionens och flera internationella organisationers verksamhet.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1