På klimatmötet i Madrid i december ska löften i Parisavtalet diskuteras på detaljnivå. Vi kan förvänta oss en het debatt om hur utsläpp beräknas och om finansieringen, som länderna ännu måste komma överens om. Miljö- och utvecklingsorganisationer vill att EU snabbt skall uppdatera sina klimatmålsättningar, så att de är i linje med 1,5 gradersmålet.
Hur svarar de industrialiserade länderna på de fattigaste ländernas nödrop under den pågående klimatkrisen? Hur säkerställer vi att länder inte nöjer sig med att stödja klimatprojekt i andra länder och räknar det som utsläppsminskning för sin del? Hur ska ländernas verkliga klimatåtgärder komma ifatt löftena i Parisavtalet? Miljö- och utvecklingsorganisationer vill få svar på bland annat dessa frågor under FN:s internationella klimatkonferens i Madrid.
Åtgärder som de deltagande länderna vidtagit hittills leder till en uppvärmning på över 3 grader, medan överenskommelserna i Parisavtalet strävar till att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
"1,5 gradersmålsättningen håller på att glida iväg från oss. De största förorenarländerna har nu chansen att förklara, hur de tänker reagera på klimatkrisen. Nu behövs det föregångare som agerar som förebilder. Den rollen skulle passa EU, men det förutsätter att EU uppdaterar sina egna målsättningar till den nivå som Parisavtalet förutsätter", säger WWF:s klimatexpert Mia Rahunen.
Klimatförändringens påverkan är redan hård verklighet för miljontals människor i utvecklingsländer där invånarna inte har samma möjligheter att förebygga katastrofer eller återhämta sig efter dem. I Madrid borde länderna nu komma överens om hur man kan understödja mindre utvecklade länder, då de drabbats av förluster och skador. Länderna kom 2013 överens om den så kallade Warszawa-mekanismen, men beslut om finansiering saknas ännu.
"Rikare länder kan inte längre undvika sitt ansvar och fördröja finansieringsbesluten. Extrema väderfenomen som orsakas av klimatförändringen orsakar redan nu enorma skador speciellt i fattigare länder. Länderna i Västvärlden måste äntligen bära sitt ansvar och bidra till att ersätta förluster och skador för utvecklande länder", säger Fingos sakkunniga inom klimatarbete Enni Kallio.
I Madrid borde länderna också fatta beslut om beräknings- och rapporteringsreglerna för marknadsmekanismerna i Parisavtalets regelbok. Enligt Parisavtalet är det tillåtet att länderna kan räkna klimatåtgärder på annat håll till godo när de skall uppfylla sina nationella klimatåtaganden. Då uppstår risken att utsläppsminskningen räknas dubbelt.
Reglerna borde hindra att om till exempel Schweiz finansierar ny teknologi som minskar lokalt på utsläppen i Tanzania, kan inte båda länderna räkna dessa klimatåtgärder till sin fördel.
"Vi kan inte acceptera någon slags dubbelräkning. Det är ytterst viktigt att Madridmötet resulterar i starka och tydliga regler som garanterar att nya åtaganden verkligen ökar utsläppsminskningar", säger Mia Rahunen.
Kontakt
På plats i Madrid:
Mia Rahunen, klimatexpert, WWF Suomi, 050 434 4972, [email protected]
Enni Kallio, sakkunnig inom klimatarbete, Fingo, 050 317 6686, [email protected]
Niklas Kaskeala, ordförande, Protect Our Winters Finland, 050 586 6422, [email protected]
Kontaktperson i Madrid
Minttu-Maaria Partanen, sakkunnig inom kommunikation, WWF Suomi, 050 349 6371, [email protected]
Sakkuniga som följer med händelserna från Finland:
Hanna Aho, skyddssakkunnig, Finlands naturskyddsförbund, 040 628 9495, [email protected]
Katja Hintikainen, sakkunnig, Plan International Suomi, 050 572 7093, [email protected]
Kaisa Kosonen, klimat- och energisakkunnig, Greenpeace Suomi, 050 368 8488, [email protected]
Bernt Nordman, verksamhetsledare, Natur och Miljö, 045 270 0313, [email protected]
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1