Den nya kommunallagen främjar förverkligandet av kommuninvånarnas självstyre samt deltagnings- och påverkningsmöjligheter, liksom även planmässigheten hos kommunens verksamhet och den ekonomiska uthålligheten. Lagen tar omfattande hänsyn till kommunens verksamhet. Kommunens verksamhet bör styras ur helhetsperspektiv oberoende av om uppgifter sköts i kommunens egna organisationer, av en samkommun, av bolag som ägs av kommunen eller som upphandlade tjänster.
Regeringen utfärdade torsdagen den 27 november sin proposition till en ny kommunallag. Propositionen genomgick dessförinnan en remissbehandling, på basis av vilken finansministeriet kompletterade och ändrade innehållet i propositionen.
Kommunallagen gör det även i fortsättningen möjligt att ordna kommunens förvaltning och ekonomi med hänsyn till lokala omständigheter. Bestämmelserna är dock delvis mera förpliktande än i dagsläget.
Nya lagstadgade förpliktelser är utarbetandet av en kommunstrategi, ingåendet av ett ledningsavtal mellan kommunen och kommundirektören, tillsättandet av ett ungdomsfullmäktige och ett handikappråd, innehållskraven i koncernanvisningarna, täckandet av underskottet i samkommuner, begränsning av garantier, bestämmelserna om försäljning av fastigheter, möjligheterna att utfärda serviceförpliktelser samt publiceringen av handlingar, beslutsprotokoll och anmälningar om bindningar som är betydelsefulla för kommunens verksamhet i allmänna datanät.
Balanseringen av kommunalekonomin underlättas med hjälp av kommunekonomiprogrammet
En av de mest betydande förändringarna med tanke på ekonomin är kommunekonomiprogrammet som har ett samband med planen för de offentliga finanserna, och som ersätter det nuvarande basserviceprogrammet och –budgeten. Syftet med kommunekonomiprogrammet är att säkerställa kommunekonomins stabilitet. Kommunekonomiprogrammet inkluderar även de av planen för de offentliga finanserna förutsatta åtgärderna i syfte att balansera kommunalekonomin.
För enskilda kommuners del främjas balansen och uthålligheten bland annat genom skärpt skyldighet att täcka underskott samt genom att koppla skyldigheten till utvärderingsförfarandet. Skyldigheten att täcka underskott och utvärderingsförfarandet utvidgas att gälla även samkommuner.
Ledandet av kommunen förstärks
Fullmäktige definierar enligt propositionen målsättningarna för kommunens verksamhet i kommunstrategin, och kommunstyrelsen svarar för att kommunens verksamhet samordnas med kommunstrategin. Kommunstyrelsens ordförande har till uppdrag att leda det politiska samarbetet. Dessutom föreslås till lagen, i syfte att förstärka den övergripande styrningen av kommunens verksamhet, nya bestämmelser om ägarstyrningen, kommunala dottersamfunds verksamhet och koncernanvisningen som fullmäktige antagit.
Kommundirektörens ledningsförutsättningar understöds med ett ledningsavtal som ingås mellan kommunen och kommundirektören.
Fullmäktige kan besluta att ordföranden för organen antingen är sysselsatta på heltid eller på deltid med förtroendeuppdragen. Förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar förbättras bland annat med hjälp av möjligheten att få tjänste- eller arbetsledighet för uppdragets gång.
Beslutsfattandets transparens förbättras
Beslutsfattandets transparens förbättras genom en ny skyldighet att meddela om bindningar. Ordförandena och viceordförandena för kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och nämnderna, liksom även borgmästaren och vice borgmästaren samt medlemmarna i kommunstyrelsen och organ som sköter uppgifter i enlighet med markanvändnings- och byggnadslagen är anmälningsskyldiga. Av tjänsteinnehavarna gäller anmälningsskyldigheten dessutom kommundirektören samt föredraganden vid kommunstyrelsen och nämnderna.
Kommunen ska dessutom i sitt bokslut ange stödbeloppet som betalats åt fullmäktigegrupperna, samt förtroendemannaavgifterna som redovisats till partierna.
Invånarnas möjligheter till inflytande utökas
Kommunallagspropositionen betonar kommuninvånarnas rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet.
Propositionen förbättrar olika befolkningsgruppers möjligheter att påverka beslutsfattandet. Kommunen ska enligt propositionen utöver det nuvarande äldrerådet grunda ett ungdomsfullmäktige och ett handikappråd, som ska ges möjlighet att påverka planeringen, beredningen och uppföljningen av kommunens verksamhet. Dessa påverkningsorgan kan även vara gemensamma för flera kommuner.
Initiativrätten föreslås bli utvidgad att omfatta förutom kommuninvånarna även föreningar och företag som är verksamma i kommunen. Det nya är att serviceanvändarna skulle få initiativrätt gällande servicen de använder oberoende av om de är invånare i kommunen i fråga.
Kommunens verksamhet och beslutsfattande bör öppnas för medborgarna även med hjälp av nätkommunikation. Den väsentliga informationen om kommunens verksamhet, kommunens anmälningar och beslutsprotokoll ska enligt förslaget publiceras på kommunens webbplats.
Kommunerna uppmuntras dessutom till att erbjuda allt mångsidigare, effektivare och användarvänliga deltagningsmedel. De kan vara t.ex. utnyttjande av aktiverande budgetering, olika diskussionstillställningar och kommuninvånarjuryn.
Fullmäktiges mandatperiod inleds i juni
Kommunalvalet föreslås bli flyttat till april, varvid fullmäktiges mandatperiod skulle inledas i början av juni. Ändringen förverkligas så att nästa val flyttas från oktober 2016 till april 2017. De nuvarande fullmäktiges mandatperioder föreslås bli förlängda till slutet av maj 2017.
Justitieministeriet kommer ännu under innevarande höst att utfärda en proposition om ändring av vallagen så att tidpunkten för kommunalvalet kan flyttas. Andra nödvändiga ändringar som gäller bl.a. fullmäktiges mandatperiod ska intas i kommunallagen. Ändringen av fullmäktiges mandatperiod ska också tas i beaktande i kommunstrukturlagen.
Ikraftträdandet
Den nya kommunallagen avses träda i kraft 2015 genast efter att riksdagen behandlat propositionerna. Framför allt bestämmelserna om kommunekonomiprogrammet och skyldigheten att täcka underskott ska tillämpas från och med nästa år.
En del av bestämmelserna föreslås bli tillämpade först från inledningen av fullmäktigeperioden 2017. Detta gälle bl.a. de nya bestämmelserna om kommunens organ och ledandet, invånarnas deltagningsmöjligheter, de förtroendevalda samt de digitala handlingssätten inom det kommunala beslutsfattandet och informeringen.
Ytterligare information:
Päivi Laajala, överdirektör, finansministeriet, tfn 02955 30026 Eeva Mäenpää, lagstiftningsråd, finansministeriet, tfn 02955 30266 Auli Valli-Lintu, regeringsråd, finansministeriet, tfn 02955 30079
Finansministeriet (FM) är en del av statsrådet. Ministeriet bereder regeringens ekonomiska politik och finanspolitik samt statsbudgeten, och är också expert inom skattepolitiken. Ministeriet svarar också för beredningen av finansmarknadspolitiken samt för utvecklandet av statens arbetsgivar- och personalpolitik och den offentliga förvaltningen. Finansministeriet svarar dessutom för utvecklandet av lagstiftning som gäller kommunförvaltningen samt av kommunekonomin. Ministeriet deltar även i Europeiska unionens och flera internationella organisationers verksamhet.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1