Största delen av de som besvarat finansministeriets elektroniska enkät skulle minska på kommunernas uppgifter inom social- och hälsovården samt kulturen och motionsväsendet. Social- och hälsovården ansågs ha det största behovet av minskning och reformering, och över hälften av besvararna (57 procent) föreslog att de skulle ses över. En översyn av undervisnings- och kulturväsendet föreslogs av 34 procent.
Nästan 90 procent understöder slopande av uppgifter
88 procent av besvararna ansåg att vissa kommunala uppgifter borde slopas helt. 9 procent motsatte sig en minskning av uppgifterna. Nästan en fjärdedel av uppgifterna som föreslogs bli avvecklade gällde socialvården, och största delen av dessa utkomststödet. Därefter följde uppgifter inom undervisnings- och bildningsväsendet.
Enskilda åtgärder som fick störst understöd var bl.a. nedskärningar inom kulturtjänsterna samt förseendet av dem med avgifter. Mindre uppgifter, som t.ex. specificering av platsen för brevlådor, flyttning av skrotbilar och övergivna fordon samt tillstånds- och övervakningsuppgifter platsade också högt bland svaren. För motionstjänsters del föreslogs flera avgifter samt minskat stöd för byggande av idrottsplatser eller idrottsföreningar. Flera svarare föreslog också att kommunala guidningstjänster antingen borde göras riksomfattande eller överföras till organisationer. Man betonade utnyttjandet av modern teknologi vid skötseln av guidnings- och rådgivningstjänster.
Ökat ansvar för organisationer och individer
60 procent av besvararna understödde ökandet av organisationers ansvar vid ordnandet av service, och en fjärdedel motsatte sig det. Mest önskades det att organisationerna skulle öka sitt ansvar inom motions- och kulturtjänsterna, skolelevers förmiddags- och eftermiddagsklubbverksamhet, hälsovårds- och socialvårdsuppgifterna (speciellt äldrevåden och missbrukarvården) samt miljöväsendet.
Man frågade också om individens ansvar för den egna välfärden kan utökas t.ex. genom en höjning av serviceavgifterna. Höjda serviceavgifter understöddes åtminstone till vissa delar av ca 65 procent av besvararna. Ca 28 procent motsatte sig förhöjningar. 6,5 procent av de som besvarat ansåg att medborgarnas ansvar för den egna välfärden borde utökas, men inte genom höjda avgifter.
En sammanfattning av enkätsvaren finns på finansministeriets webbplats (kommunreformen.fi) och på kommunstrukturreformens databank (kommunstrukturen.fi).
En elektronisk webropolenkät öppnades den 18 september 2013 och den kunde besvaras ända tills den 11 oktober 2013. Resultaten presenteras åt arbetsgruppen som utvärderar kommunernas uppgifter. Dessutom kommer regeringen att utnyttja förslagen i samband med de fortsatta riktlinjerna för förnyandet av kommunernas uppgifter och förpliktelser som ska stakas ut i november.
Sammanfattning av svaren (på finska)
Databank om de kommunala strukturförändringarna
Förfrågningar:
Hannele Savioja, finansråd, tfn 02955 30295
Saara Nevala, projektplanerare, tfn 02955 30532
Valtiovarainministeriö (VM) on osa valtioneuvostoa. Ministeriö valmistelee hallituksen talous- ja finanssipolitiikkaa ja valtion talousarvion sekä toimii veropolitiikan asiantuntijana. Se vastaa myös rahoitusmarkkinapolitiikan valmistelusta ja valtion työnantaja- ja henkilöstöpolitiikasta sekä julkishallinnon kehittämisestä. Lisäksi VM vastaa kuntahallinnon lainsäädännön sekä kuntatalouden kehittämisestä. Ministeriö osallistuu Euroopan unionin ja monien kansainvälisten järjestöjen toimintaan.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1