Av Europeiska migrationsnätverkets (EMN) nya undersökning Pathways to citizenship for third-country nationals in the EU framgår att trots det ökade antalet nya migranter till EU:s medlemsstater har färre personer fått medborgarskap i ett EU-land. I Finland har det vanligaste skälet till ett negativt beslut varje år varit otillräckliga språkkunskaper.
Mellan 2014 och 2018 har antalet personer som beviljats medborgarskap i något av EU:s 28 medlemsstater minskat. Medlemsstaterna har under de senaste åren antagit både förfaranden som underlättar förvärvet av medborgarskap och sådana som begränsar det.
”I Finland har förändringarna i medborgarskapslagen huvudsakligen kommit till stånd som en följd av den offentliga debatten, som under de senaste åren främst handlat om den nationella säkerheten och brottsbekämpning”, säger expert Tuukka Lampi på EMN Finland.
På grundval av en lagändring som trädde i kraft i Finland 2019 kan en person som gjort sig skyldig till vissa brott förlora sitt finska medborgarskap, dock under förutsättning att personen även har tillräckliga band ett annat land. Under 2019 begränsades dessutom tillträdet till vissa militära tjänster och utbildningar inom Försvarsmakten samt tjänster inom gränsbevakningsväsendet för personer med dubbelt medborgarskap. Å andra sidan underlättade Finland i fjol även ställningen för barn till kvinnliga par så att barnen kan få finskt medborgarskap utan adoption inom familjen.
Reglerna varierar från land till land – i Finland är bristande språkkunskaper det vanligaste skälet till avslag
Reglerna kring medborgarskap varierar mellan de olika EU-länderna. Till exempel nästan hälften av medlemsländerna har ett medborgarskaps- eller integrationstest som en del av ansökningsförfarandet, och i de flesta krävs åtminstone ett visst mått av språkkunskaper. När det gäller barn som fötts i ett EU-land till utländska föräldrar beviljar för närvarande ingen av medlemsstaterna medborgarskap ovillkorligt, utan man ställer i regel krav åtminstone på minsta bosättningstid.
I Finland fås medborgarskap främst enligt härstamningsprincipen. Tredjelandsmedborgare får oftast medborgarskap genom ansökan. Åren 2014–2018 ansökte i genomsnitt 13 000 personer per år om finskt medborgarskap (inkl. medborgarskapsanmälningar). Under denna tidsperiod fick i genomsnitt 16 procent per år ett negativt beslut.
”Det vanligaste skälet till ett negativt beslut i Finland har varje år varit den sökandes otillräckliga språkkunskaper. Det händer också ofta att man ansöker om undantag från språkkunskapsvillkoret genom att åberopa bristande läs- och skrivkunnighet eller hälsotillstånd, men det är ett krav man mycket sällan avviker från och då endast av tungt vägande skäl”, konstaterar Lahti.
Ett annat vanligt skäl till ett negativt beslut är att den sökandes identitet inte är utredd, vilket har blivit en särskilt stor utmaning vid behandlingen av medborgarskapsärenden efter flyktingsituationen 2014–2015.
”De asylsökande som kom till Finland 2014–2015 uppfyller nu kravet på boendetid på minst fyra år, så många har börjat lämna in sina medborgarskapsansökningar. Många kanske ända saknar väsentliga identitetshandlingar eller har personuppgifter som fortfarande är motsägelsefulla, vilket försvårar behandlingen av ansökningarna”, berättar Lampi.
Nya medborgare uppmärksammas inte på något särskilt sätt i Finland
Integration genom medborgarskap har blivit ett viktigt ämne i många EU-länder under de senaste åren, då migranterna som anländer till EU blivit fler. I EMN:s undersökning konstateras emellertid att man i de flesta medlemsländer inte uppmuntrar tredjelandsmedborgare att aktivt ansöka om medborgarskap.
”Medborgarskap har inte haft någon betydande ställning på den integrationspolitiska agendan för Finlands nuvarande regering. Till exempel i statens program för integrationsfrämjande 2016–2019 nämns inte medborgarskap en enda gång. Detta kan kanske delvis förklaras med att innehavarna av ett kontinuerligt uppehållstillstånd i Finland redan åtnjuter många av de rättigheter som medborgarna har”, säger Lampi.
Att som utlänning förvärva finskt medborgarskap är en tämligen renodlad process. Den sökande meddelas om medborgarskapet med ett kort brev antingen via Migrationsverkets e-tjänst eller per post. Av undersökningen framgår att Finland inte har några särskilda stödåtgärder för nya finska medborgare, åtminstone inte på statlig nivå.
”På vissa håll uppmärksammas nya medborgare på kommun- eller stadsnivå, men allmänt kan ändå konstateras att de sökande som beviljats medborgarskap erbjuds mycket lite särskilt stöd av något slag som nya medborgare. Den sökande får inte heller några tydliga instruktioner gällande det faktum att personen genom det finska medborgarskapet samtidigt blir EU-medborgare”, säger Lampi.
Mer information: Expert Tuukka Lampi EMN Finland ([email protected], 0295 433 479)
Länkar raporterna:
Finlands rapport (EN/FI): http://www.emn.fi/files/2067/EMN_Kansalaistamisprosessi_2019_EN_FI_NETTI.pdf
EU-jämförelserapport (EN): http://www.emn.fi/files/2070/00_eu_emn_study_synthesis_report_citizenship_final_en_0.pdf
EU-jämförelserapportens sammanfattningar
EMN Inform: http://www.emn.fi/files/2071/00_eu_emn_study_inform_citizenship_final_en.pdf
EMN Flash: http://www.emn.fi/files/2072/00_eu_emn_study_flash_citizenship_final_en.pdf
Europeiska migrationsnätverket (EMN)
Europeiska migrationsnätverket (European Migration Network, EMN) är ett nätverk för forskning och informationsutbyte som består av nationella kontaktpunkter samt medlemmar i nationella nätverk i EU-länderna och i Norge. Europeiska migrationsnätverket koordineras av EU-kommissionen. Nätverkets syfte är att producera aktuell, opartisk, pålitlig och jämförbar information om invandrings- och asylärenden i EU-medlemstaterna för att stöda planeringen i Europeiska unionen. Europeiska migrationsnätverkets centrala tilläggsvärde är att den producerade informationen förmedlas förutom till politiker och myndigheter även till allmänheten.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1