Kielikokeilussa monta avointa kysymystä

Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry:n mukaan hallituksen päätös aloittaa toisen kotimaisen kielen opiskeluun liittyvä kokeilu vaatii malttia ja tarkkoja ohjeita. Kokeiluun osallistuvien lasten huoltajien on tiedostettava, millainen vaikutus heidän päätöksellään on. Kokeiluun osallistuvat lapset ja nuoret eivät saa joutua tilanteeseen, jossa heidän jatko-opintokelpoisuutensa tai työnhakunsa vaarantuisi siksi, että heiltä puuttuu vaadittavat kieliopinnot.

SUKOLin puheenjohtaja Sanna Karppasen mukaan kokeilu tulee valmistella huolellisesti, jotta kaikki sen vaikutukset ehditään arvioida. Kokeiluun liittyviä avoimia kysymyksiä on Karppasen mielestä vielä useita. Mikä on kokeiluun tarvittava ryhmäkoko? Voiko oppilas aloittaa toisen kielen opiskelun vain tietyissä nivelkohdissa vai milloin tahansa halutessaan? Miten pienissä kouluissa taataan erilaisten kieliryhmien toteutuminen? Mitä kieliä halutaan tai voidaan tarjota toisen kotimaisen sijaan? Onko kaikkien valittava sama muu vieras kieli?

Suomalaisen peruskoulun valtti on nimenomaan se, että kaikille tarjotaan tasa-arvoiset mahdollisuudet, ja siitä tulee pitää kiinni. Liitto näkee kotimaisten kielten osaamisen myös osana yleissivistystä, joka kuuluu kaksikielisen maan kaikille kansalaisille.

”SUKOL suhtautuu myönteisesti kieltenopiskelua monipuolistaviin hankkeisiin. SUKOLin laatimista selvityksistä näkyy selvästi, että kieltenopetus keskittyy yhä enemmän isoihin taajamiin ja kaupunkeihin. Osalla koulutuksen järjestäjistä ei yksinkertaisesti ole varaa lisätä kieltenopetusta. Kokeilu ei tule siksi monipuolistamaan kieltenopetusta juuri niissä kunnissa, joissa sitä eniten kaivattaisiin. Pahimmillaan se romuttaa koulutuksellista tasa-arvoa ja kasvattaa alueiden välistä eriarvoisuutta entisestään”, toteaa liiton puheenjohtaja Sanna Karppanen.

Det finns många öppna frågor i språkförsöket

Finlands språklärarförbund SUKOL ry anser, att regeringens beslut att påbörja försöket gällande det andra inhemska språket kräver besinning och klara instruktioner. Vårdnadshavarna till de barn, som deltar i försöket, bör vara medvetna om hurudana följder deras beslut har. De barn och unga, som deltar i försöket, får inte hamna i en sådan situation, att deras kompetens för fortsatta studier eller arbetssökande sätts i fara på grund av att de saknar de språkstudier som krävs.

SUKOLs ordförande Sanna Karppanen anser att försöket måste förberedas noggrant, så att man hinner bedöma alla följder. Det finns flera obesvarade frågor gällande försöket, anser Karppanen. Vilken gruppstorlek behövs för försöket? Kan eleven påbörja studier i ett annat språk endast vid vissa etappmål eller när helst hen vill? Hur garanterar man i små skolor att språkgrupperna förverkligas? Vilka språk vill man och kan man erbjuda i stället för det andra inhemska? Måste alla välja samma övrigt främmande språk?

Den finländska grundskolans styrka är uttryckligen det, att alla erbjuds jämlika möjligheter och det bör man hålla fast vid. Förbundet ser kunskap i det andra inhemska språket också som en del av den allmänbildning, som tillhör alla invånare i ett tvåspråkigt land.

”SUKOL förhåller sig positivt till projekt som gör språkstudierna mångsidigare. I de utredningar SUKOL gjort syns det tydligt, att språkundervisningen allt mer koncentreras till stora tätorter och städer. En del av utbildningsanordnarna har helt enkelt inte råd att öka språkundervisningen. Försöket kommer därför inte att göra språkundervisningen mångsidigare i just de kommuner där man behöver det. Som värst går jämlikheten i utbildningen förlorad och ojämnlikheten mellan områden ökar ännu mera”, konstaterar förbundets ordförande Sanna Karppanen.