De mest omtalade Finland 100-evenemangen under jubileumsårets första hälft präglas avstarka män som har illustrerat nationens känslor samt av rivaler och hämndsökare i den finsknationella mytologin.
Året fylls av storevenemang och av specialsatsningar för jubileumsåret som Åbo stad är med om att producera samt av projekt inom stadens egen basverksamhet som genomförs i skolorna, äldreboendena och hälsovården.
En stor del av årets program skapas i projekt inom enskilda sällskap och föreningar och till och med av privatpersoner. Många av evenemangen i Åbonejden betonar musik och konst – det bjuds på konserter, utställningar, filmer och danstillställningar. I jubileumsårets program ingår också historia, akademiska och samhälleliga diskussioner samt projekt kring miljö, mat och idrott. Dessutom väntas ytterligare jubileumsgärningar särskilt kring demokratins, företagsfältets och Finlands framtid.
– Inom kulturen och konsten framträder både verkliga och mytiska finska mansgestalter, utan att glömma Kalevalas starka kvinnogestalter, summerar Åbo stads kommunikationsdirektör Saara Malila.
Jubileumsåret till ära visar museet två utställningar. "Wäinö Aaltonen och självständighetens århundrade" speglar Finlandsbilden som skapats genom den finländska kulturen och folklynnet.
”Touko Laaksonen – Tom of Finland / Om musik och män” beskriver Laaksonens liv och väsen genom hans brev, fotografier och favoritmusik.
– Wäinö Aaltonen formades till det självständiga Finlands hjälte, som en illustratör av den unga nationen som nyss blivit självständig. Hans ikoniska verk – såsom löparstatyn av Paavo Nurminen (1924) och skulptursviten Arbete och framtid (1932) i Riksdagshusets stora plenisal – lyftes upp som ideal för nationen. Efter krigen agerade Aaltonen tolk för de krigstida känslorna med sina hjältestatyer och illustrerade återuppbyggnaden. Vid samma tid verkade Touko Laaksonen i hemlandet som konsertpianist och reklamtecknare. Den mångbegåvade konstnären skapade emellertid i bakrum och genom postorderförsäljning en karriär som tecknare av homoerotiska bilder. Han blev en internationell stjärna och homoikonen Tom of Finland, upplyser intendent Satu Pajarre vid Åbo museicentral.
– De här konstnärerna på utställningarna som inviger självständighetens jubileumsår förenas både av sina rötter i Åbo och av sin passion för konst. Bådas produktion definierades på de villkor som rådde inom tidens högkultur respektive subkulturer. De skapade på var sitt håll en bild av idealmänniskan eller idealkroppen. De avspeglade via sina verk människornas känslor och upplevelser – om det sedan var fråga om själens förädling, hopp eller uttryck för en förbjuden sexualitet. Konstnärerna var sin tids idoler, som med sitt personliga grepp lämnade bestående spår i berättelsen om den finländska konsten.
Touko Laaksonen och hans konst har internationellt varit en av de största påverkarna i bögarnas frigörelse och uppnående av en jämlikare ställning. Tom of Finland hör till våra internationellt mest kända varumärken och Laaksonens konst saknar sin like i sin kultstatus.
De morskt överdrivna arketyperna för homomän representerade på sin tid för de grå massorna något som man inte kunde tala högt om, men som man kunde drömma om med stöd av Toukos teckningar. Den icke-finskspråkiga publiken har beaktats genom att presentationen är textad på engelska.
För verkets regi och koreografi står den internationellt erfarna musikalkoreografen Reija Wäre, till vars tidigare arbeten bland annat hör Kakola, Seili (Själö) och Rock of Ages.
– Målarens, reklammannens, kompositörens och krigsveteranens historia är samtidigt en historia om att finna sig själv, om mod och glädje – saker som gav en enorma ram åt det här fyrverkeriet av musik och estetik som vi får bjuda teaterpubliken på den här våren.
Utställningen som berättar om tillkomsten av den biografiska filmen som regisserats av Dome Karukoski släpper in åskådarna bakom kulisserna för att se hur filmen gjordes. Här finns filmrekvisitan, kostymerna, scenografin,making of-fotografierna och videointervjuer med filmmakarna.
– Det var en utmaning att lösgöra värdet av Laaksonens konst från de provocerande bilderna i verken, trots att den idag är så gott som salongsfähig och förekommer på textilier, frimärken och museer. Vi måste ändå särskilt komma ihåg att nämna att innehållet också på den här utställningen lämpar sig för hela familjen, konstaterar WFFC:s projektchef Lotta Mujo.
Operan komponerades av kapellmästaren för Musikaliska sällskapet i Åbo, den tyska Karl Müller-Berghaus, på 1890-talet, men den uppfördes aldrig på grund av sin storvulenhet. Verket har tagits upp i jubileumsårets program med hjälp av ett jättelikt samarbetsnät, i vilket inte bara Åbo filharmoniska orkester och Åbo musikfestspel utan också flera organisationer och professionella inom medie- och konstbranschen deltog.
Som dirigent för operan charmar Leif Segerstam, de mytiska starka mansrollerna tolkas av tenoren Christian Juslin (Achti Lemminkäinen) och barytonen Tommi Hakala (Ilmarinen). I den dramatiska huvudrollen Louchina lyser sopranen Johanna Rusanen-Kartano.
– Det är i sin mest renodlade form fråga om en klassisk berättelse om rivalitet och hämndtåg, men en tolkning som är sinnlig, mycket visuell och även modern, beskriver Liisa Ketomäki, verksamhetsledare för musikfestspelen.
Utöver de sex föreställningarna med text på tyska, finska och svenska kommer det en streaminginspelning till glädje för alla som inte får uppleva operan på platsen.
Under våren och särskilt under sommaren kommer programmet att innehålla stora utomhus- och publikevenemang inom idrott, kultur och underhållning. Evenemangshuset och hemvisten för kreativ ekonomi Logomo är scen för många jubileumsverk och klär sig jubileumsåret till ära i Finland 100-mönster.
Småföretagarnas eget produkt- och serviceprogram "100 finländska finesser" lanserades i början av januari. En publikomröstning om de hundra produkter eller tjänster som får beteckningen Finland 100 pågår 15–28 februari.
För att sätta fart på mångformigheten i jubileumsårets program har Åbo och Egentliga Finlands förbund delat ut organisations- och programbidrag. De sista utlysningarna av bidrag är nu särskilt aktuella, förbundets utlysning avslutas den 10 februari, Åbo utlysning pågår 30 januari till 28 februari 2017.
Alla evenemang i Åbo under jubileumsåret finns på adressen http://www.turku.fi/sv/finland-100-i-abo-och-egentliga-finland
Hela programmet för Finland 100 finns på adressen http://suomifinland100.fi/?lang=sv
Bildmaterial i ePress mediebank > Turun kaupunki > Suomi 100
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1