Maaseutuviraston alueellistaminen perustui pitkälti henkilöstön suureen vaihtuvuuteen uusien henkilöiden sijoittuessa Seinäjoelle. Alueellistamisen loppuraportin mukaan noin puolet henkilöstöstä vaihtui alueellistamisen aikana. Suuri vaihtuvuus asetti haasteita toiminnan laadun ja jatkuvuuden ylläpitämiselle, mutta muutoksesta huolimatta henkilöstö suoriutui tehtävistään hyvin. Alueellistaminen myös eteni siirtymäaikana 2008–2011 ripeämmin kuin alun perin ennakoitiin.
Maaseutuvirasto aloitti toimintansa 1.5.2007, mistä lähtien vuoden 2011 loppuun poistuma noin 200 henkilöstä oli yhteensä 113 henkilöä. Lukuun sisältyvät eläkkeelle ja virkasiirtona toisen työnantajan palvelukseen siirtyneet. Lisäksi alueellistamisen takia jouduttiin yhteistoimintaneuvotteluiden päätteeksi irtisanomaan 12 henkilöä. Heistä 3 irtisanoutui itse ennen irtisanomisajan päättymistä siirryttyään toisen työnantajan palvelukseen.
Alueellistaminen koski kaikkiaan noin 170 henkilöä, jotka siirrettiin Maviin maa- ja metsätalousministeriöstä ja sen tietopalvelukeskuksesta Tikestä. Heistä 48 oli edelleen vuoden 2012 alussa Seinäjoella Maaseutuviraston palveluksessa. Näin neljäsosa alkuperäisestä henkilöstöstä siirtyi työskentelemään Seinäjoelle.
Alueellistaminen ei koskenut Helsingin toimipisteestä viimeistään vuonna 2012 eläkkeelle siirtyviä henkilöitä. Myöhemmin aikarajaa myöhennettiin. Helsingin toimipisteestä voi siirtyä eläkkeelle viimeistään vuoden 2014 aikana.
Kustannukset kuusi miljoonaa euroa
Alueellistamisen kustannukset toteutuivat pienempinä kuin Mavin alueellistamissuunnitelmassa vuosien 2007–2008 vaihteessa arvioitiin. Erityisesti henkilöstön alueellistamiskustannukset ja tietoliikennekustannukset olivat ennakoitua pienempiä.
Kustannukset laskivat arvioidusta noin 8 miljoonasta eurosta lopulliseen 6 miljoonaan euroon. Summa oli kuitenkin huomattavasti suurempi kuin sijaintipaikkaa valmistelleessa selvityksessä muutto- ja perustamiskustannuksiksi arvioitu 1 940 000 euroa.
Maville suunnattiin talousarviokehykset ylittävää tuottavuusrahaa alueellistamisen kustannusten kattamiseen. Lisähenkilöstökehykset puolestaan antoivat erittäin tarpeellisen mahdollisuuden kaksoismiehityksen käyttöön siirtymävaiheessa.
– Taloudelliset panostukset olivat välttämättömiä alueellistamisen toteutukselle, ylijohtaja Leena Tenhola sanoo.
Muutosta helpotettiin useilla toimilla
Henkilöstölle järjestettiin tukitoimia koko siirtymäajan. Tukitoimiin sisältyi muun muassa työnhakuvalmennusta, koulutusta työmarkkinakelpoisuuden parantamiseen sekä virkajärjestelyjä valtionhallinnossa. Tukitoimia tarjottiin myös Seinäjoelle siirtyville heidän sijoittumisessaan uudelle paikkakunnalle.
Alueellistamisen siirtymäaikana panostettiin voimakkaasti henkilöstön työhyvinvointiin. Työhyvinvointi kehittyi valtionhallinnon barometrilla mitattuna myönteisesti huolimatta muutostilanteesta.
Toimiminen kahdella paikkakunnalla monen vuoden ajan edellytti henkilöstöltä joustavuutta ja matkustusvalmiutta. Hajautettua työtä kehitettiin ja otettiin käyttöön uusia teknisiä ratkaisuja ja työtapoja. Hajautettu työtapa nähdään Mavin strategisena vahvuutena myös tulevaisuudessa.
Maaseutuvirasto toimii maa- ja metsätalousministeriön hallinnonalalla. Tehtävänä on viljelijätukien, maaseudun yritys- ja hanketukien sekä markkinatukien toimeenpano ja hallinnon asiakaspalvelujen kehittäminen. Mavi toimii yhteistyössä ELY-keskusten ja kuntien maaseutuelinkeinoviranomaisten kanssa. Maksajavirastona Mavi vastaa Suomen kansallisten tukien ja EU:n maataloustuki- ja maaseuturahaston varojen käytöstä.
Lisätietoja Maaseutuvirastosta:
Ylijohtaja Leena Tenhola
020 7725 550
[email protected]
Maaseutuviraston alueellistaminen -loppuraportti
Utlokaliseringen av Landsbygdsverket (Mavi) byggde till stor del på att omsättningen bland personalen var hög under den tid då posterna i Seinäjoki bemannades. Enligt slutrapporten om utlokaliseringen skedde personbyten på omkring hälften av posterna medan utlokaliseringen pågick. Den stora omsättningen medförde utmaningar för upprätthållandet av verksamhetens kvalitet och kontinuitet, men personalen klarade uppgifterna bra trots omställningarna. Under övergångsperioden 2008–2011 framskred utlokaliseringen också i ett snabbare tempo än vad som ursprungligen hade förmodats.
Mavi inledde sin verksamhet 1.5.2007 och hade då 200 anställda. Från den tidpunkten fram till utgången av 2011 var personalavgången sammanlagt 113 personer, när de som gick i pension och de vars tjänst överfördes till en annan arbetsgivare inräknas. Dessutom blev det på grund av utlokaliseringen nödvändigt att säga upp 12 personer efter genomgångna samarbetsförhandlingar. Tre av dem sade själva upp sig före uppsägningstidens slut eftersom de övergick till andra arbetsgivare.
Utlokaliseringen omfattade sammanlagt omkring 170 personer som överfördes till Mavi från jord- och skogsbruksministeriet och dess informationstjänstcentral Tike. Sammanlagt 48 av dem var fortfarande i Mavis tjänst i Seinäjoki vid ingången av 2012. Det innebär att en fjärdedel av den ursprungliga personalen flyttade med till Seinäjoki.
Utlokaliseringen omfattade inte anställda vid kontoret i Helsingfors som skulle gå i pension senast 2012. Senare ändrades tidsgränsen. De som arbetar vid kontoret i Helsingfors kan gå i pension senast 2014.
Kostnaderna: 6 miljoner euro
Utlokaliseringskostnaderna blev mindre än de som skisserades upp i utlokaliseringsplanen för Mavi vid årsskiftet 2007–2008. I synnerhet var kostnaderna för utlokalisering av personalen och kostnaderna för telekommunikation mindre än uppskattat.
Kostnaderna sjönk från det uppskattade beloppet ca 8 miljoner euro till det slutliga beloppet 6 miljoner euro. De var ändå betydligt större an det belopp, 1 940 000 euro, som flyttnings- och anläggningskostnaderna uppskattades till i den utredning som låg till grund för valet av placeringsort.
För att utlokaliseringskostnaderna skulle täckas beviljades Mavi produktivitetsmedel som översteg budgetramen. Ramen för tilläggspersonal medförde för sin del en synnerligen välbehövlig möjlighet till dubbelbemanning i övergångsskedet.
– De ekonomiska satsningarna var nödvändiga för att genomföra utlokaliseringen, säger överdirektör Leena Tenhola.
Många åtgärder underlättade övergången
Stödåtgärder för personalen tillhandahölls under hela övergångsperioden. De inbegrep bland annat träning i att söka jobb, utbildning för att förbättra möjligheterna till ny sysselsättning och tjänstearrangemang inom statsförvaltningen. Stödåtgärder tillhandahölls också dem som flyttade till Seinäjoki, så att anpassningen till en ny ort blev lättare för dem.
Under övergångsperioden satsades det intensivt på personalens arbetshälsa. Trots omställningarna utvecklades arbetshälsan positivt, enligt statsförvaltningens barometer.
Den omständigheten att Mavi i många års tid hade verksamhet på två orter förutsatte att personalen var flexibel och villig att resa. Utförandet av distribuerat arbete utvecklades och nya tekniska lösningar och arbetsmetoder togs i bruk. Distribuerade arbetssätt uppfattas som en strategisk styrka för Mavi också i framtiden.
Landsbygdsverket ingår i jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Det verkställer jordbrukarstöd, företags- och projektstöd för landsbygden samt marknadsstöd och utvecklar förvaltningens kundbetjäning. Mavi samarbetar med ELY-centralerna och kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter. I egenskap av utbetalningsställe ansvarar Mavi för användningen av de nationella stöden och av medel ur EU:s jordbruksfond och landsbygdsfond.
Ytterligare upplysningar lämnas vid Landsbygdsverket av:
Överdirektör Leena Tenhola
020 7725 550
[email protected]
Slutrapporten om Landsbygdsverkets utlokalisering (på finska)
Maaseutuvirasto (Mavi) toimeenpanee viljelijätukia, maaseudun yritys- ja hanketukia sekä markkinatukia asiakaslähtöisesti ja hallinnon palveluja kehittäen. Suomen maksajavirastona Mavi vastaa EU:n maataloustuki- ja maaseuturahaston varojen käytöstä. Mavi ohjaa, neuvoo ja kouluttaa ELY-keskuksia ja kuntien maaseutuelinkeinoviranomaisia. Maaseutuviraston toimipaikka sijaitsee Seinäjoella.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1