Tiedotteet

Näytä tiedotekategoriat

Etusivu » Tiedotteet » Maatalous » Landsbygdsprogrammets stöd för djurens välbefinnande ger bättre förhållanden för djur och mer inkomster

Maa- ja metsätalousministeriö

Landsbygdsprogrammets stöd för djurens välbefinnande ger bättre förhållanden för djur och mer inkomster

Pressmeddelande.
Publicerad: 27.10.2015 kl. 12:00
Utgivare: Maa- ja metsätalousministeriö

Naturresursinstitutet har utrett vilka effekter stödet för djurens välbefinnande, som ingick i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007–2013, har gett på nöt- och svingårdar.

Den vanligaste orsaken till att lantbruksföretagare hör till systemet med stöd för djurens välbefinnande är att de vill förbättra produktionsdjurens välbefinnande och därigenom gårdens ekonomiska resultat. År 2013 var det omkring 40 procent av nötgårdarna och ca 75 procent av svingårdarna som hörde till systemet.

Utredningsmaterialet samlades in genom enkäter till nöt- och svingårdsföretagare, inspektörer, landsbygdsmyndigheter, rådgivare och veterinärer.

För att utreda de faktiska effekterna av stödet på mjölkgårdar, analyserade institutet produktions- och hälsouppgifter om de gårdar som hör till produktionskontrollsystemet.

 

Jordbrukare mer medvetna om faktorer som inverkar på välbefinnandet

Över 80 procent av de jordbrukare som svarade på enkäten upplevde att stödsystemet hade förbättrat djurens välmående på gården. Ytterligare tyckte närmare 80 procent av svarspersonerna att deras egna kunskaper om faktorer som inverkar på djurens välbefinnande hade blivit bättre.

Enligt svaren var bättre ströbäddar i stallar den mest betydande enskilda åtgärden i stödsystemet.  
- Bättre ströbäddar togs upp i synnerhet i svingårdsföretagarnas svar. Smärtlindring vid avhorning var den viktigaste enskilda åtgärden på nötgårdar, säger forskaren Kauko Koikkalainen vid Naturresursinstitutet.

Omkring 70 procent av nötgårdsföretagarna och ungefär 50 procent av svingårdsföretagarna var av den åsikten att välbefinnandeåtgärderna hade positiva effekter på djurhälsan. Cirka 60 procent av alla svarspersonerna tyckte att åtgärderna hade effekter på djurens beteende.

Att höra till stödsystemet och följa stödvillkoren har enligt svaren förbättrat djurens hälsa.
- Produktionskontrollresultaten visade att de gårdar som är med i stödsystemet eliminerade färre kor under året än de gårdar som inte är med. Många gårdar som värnar om djurens välbefinnande har sannolikt också fått ekonomisk vinst samtidigt som djurhälsan har förbättrats.

Enkäten till experter bekräftade jordbrukarenkätens resultat: djuren mår bättre på gårdar som hör till systemet med stöd för djurens välbefinnande. Enligt experterna uppnåddes bäst målet om att öka kunskaperna hos jordbrukare om de faktorer som inverkar på djurens välbefinnande.

 

Ytterligare information:

Hela utredningen finns på: http://www.mmm.fi/elaintenhyvinvointi

Naturresursinstitutet: Kauko Koikkalainen, forskare, tfn 029 532 6257, fornamn.efternamn@luke.fi

Jord- och skogsbruksministeriet: Tiina Malm, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 428, fornamn.efternamn@mmm.fi

Mer information till stödsökande: Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter ger råd i hur man söker stöd för djurens välbefinnande.

 

Faktalåda:

  • Stödet för djurens välbefinnande heter från år 2015 ersättning för djurens välbefinnande.
  • Ersättningen är en bredare helhet än stödet för djurens välbefinnande. Förutom nöt- och svingårdar kan nu också får-, get-, och fjäderfägårdar höra till det nya ersättningssystemet.
  • Ersättningen används för välbefinnandeåtgärder som överskrider den grundläggande lagstiftningen. Jordbrukaren får välja djurartspecifika åtgärder, t.ex. rastning, stimulans och sjukboxar.
  • Ersättning för år 2016 får sökas i november 2015.
  • Ersättningen finansieras med medel från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020.

 

 

Julkaisijan muita tiedotteita

Hae kategoriasta

Kategorian julkaisijoita

Kategorian uusimmat

ePressin asiakkaita
Trafi Radisson Blu Tellabs