Tiedotteet

Näytä tiedotekategoriat

Etusivu » Tiedotteet » Maaseutu » Jord- och skogsbruksministeriet önskar att kommissionen är flexibel när den definierar permanenta gräsmarker

Maa- ja metsätalousministeriö

Jord- och skogsbruksministeriet önskar att kommissionen är flexibel när den definierar permanenta gräsmarker

Pressmeddelande.
Publicerad: 22.12.2014 kl. 09:30
Utgivare: Maa- ja metsätalousministeriö

Ett av villkoren för förgröningsstödet som införs nästa år är kravet på att bevara permanenta gräsmarker. Villkoren har väckt många frågor och orsakat osäkerhet bland jordbrukare. Jord- och skogsbruksministeriet informerade om villkoren den 2 december. Ministeriet har arbetat och arbetar fortfarande för att påverka kommissionen att Finlands förhållanden ska kunna beaktas när det gäller kravet på permanenta gräsmarker.  

– Jord- och skogsbruksministeriet har diskuterat frågan med Europeiska kommissionen. Även andra medlemsländer har liknande problem. Kommissionen utreder som bäst vad som kan göras när det gäller EU-domstolens tolkning om definitionen av permanenta gräsmarker, berättar avdelningschef Risto Artjoki vid ministeriet.

EU-domstolens tolkning i höstas var en överraskning. Permanenta gräsmarker är enligt domstolen alla åkrar som minst i fem års tid bestått av vall, trots att man under denna tid plöjt och sått andra vallväxter på åkrarna.  

– Definitionen ’permanent gräsmark’ infördes i EU:s jordbrukspolitik vid reformerna 2003 samt 2009 och 2013. När man fattade beslut om alla dessa, kom det inte fram någonting som skulle ha ifrågasatt den rådande uppfattningen om permanenta gräsmarker. EU-domstolens tolkning i höstas avvek från denna uppfattning, säger Artjoki.

Även den här EU-reformen gjordes tillsammans med intressentgrupperna, bl.a. producentorganisationerna.  – Alla de som deltagit i beredningsarbetet har tolkat definitionen av permanenta gräsmarker på samma sätt.
När det gäller kravet på att bevara permanenta gräsmarker, ska man enligt ministeriet ta hänsyn till att man i Finland odlar ensilagefoder i stället för ensilagemajs och att på grund av korta betesperioder behöver boskapen mycket ensilagefoder och torrhö.

– På grund av våra nordliga naturförhållanden förnyar vi ofta vallväxter genom att så nya växter utan skyddssäd. Enligt ministeriet ska inte kravet på permanenta gräsmarker gälla vallmarker som odlas aktivt, säger Artjoki.

På permanent gräsmark får odlas också andra grödor än vallväxter

Jordbrukare har frågat hur de kan odla permanenta gräsmarker och har de möjlighet att få miljöersättning.
Vidare har de frågat vem det eventuella återställningskravet gäller.

– ”Permanent gräsmark” innebär inte att man hela tiden måste odla vallväxter, andra vallväxter är också tillåtna.  En permanent gräsmark får gödslas, växtskyddsmedel får användas, marken får bearbetas och växterna förnyas, säger Artjoki.

År 2015 räknar man en referensareal för Finlands permanenta gräsmarker. När man räknar denna referensareal, tar man i beaktande de permanenta betesmarker som jordbrukarna angett år 2012 och de permanenta gräsmarkerna där jordbrukare kontinuerligt åtminstone under de fem föregående åren odlat vallväxter och vilka de anger i samband med 2015 års stödansökan.

I fortsättningen följer man upp hur arealen permanenta gräsmarker utvecklar sig i hela landet. I hela landet får arealen permanenta gräsmarker i förhållande till arealen jordbruksmark minska med högst fem procent jämfört med år 2015. Om arealen minskar mer, inleder man i enlighet med EU-förordningen återställande åtgärder.

Då kan en jordbrukare vara tvungen att omvandla en del av den areal som jordbrukaren tagit i annan användning eller en motsvarande areal annan mark till gräsmark för fem års tid eller ange att existerande gräsmark används för vallodling i fem års tid. Ytterligare ska medlemsstaten se till att arealen permanent gräsmark inte minskar i fortsättningen.

Skyldigheten att återställa permanenta gräsmarker gäller de jordbrukare som under de två föregående åren har areal som de omvandlat från permanent betesmark eller permanent gräsmark till annan användning.
Till förgröningsstödet hör också en särskild skyldighet att bevara de permanenta gräsmarker som finns i Naturaområdena. Dessa är känsliga permanenta gräsmarker som jordbrukaren inte får använda för något annat ändamål eller plöja, dvs. de ska alltid bevaras.

Enligt EU-förordningen är permanent gräsmark mark som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år. Denna femårsperiod avbryts om det i år eller åtminstone under något av de föregående åren finns eller har funnits någon annan gröda på skiftet, t.ex. spannmål (även skyddssäd och grönfoder) eller en naturvårdsåker enligt miljöstödssystemet, en avtalsareal för skyddszon eller om det för skiftet gällt ett 20-årigt avtal som gjorts under programperioden 1995-1999.

En förteckning över växter som hör till gräs eller andra örtartade foder samt en förteckning över de växter som i år, de föregående och kommande åren avbryter femårsperioden publiceras i januari på Landsbygdsverkets webbplats www.mavi.fi.

Jordbrukarna kan kontrollera växtkoderna för sina skiften i föregående års ansökningar eller VIPU-tjänsten eller kontakta kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Till VIPU och jordbrukarna sänds också våren 2015 en förhandsifylld blankett som innehåller information om på vilka basskiften de odlat vallväxter under fem på varandra följande år. Eftersom jordbruksskiften inte tidigare markerats i stödansökningar, bara sådana basskiften där vallväxter täcker hela arealen kan beaktas.

Ingen miljöersättning för naturbeten

För ett skifte med permanent gräsmark som till markanvändningsslag enligt jordbruksbeskattningen är åkermark får betalas ersättning för miljöförbindelsens gårdsspecifika åtgärder på samma sätt som för andra gräsmarker.

Merparten av torrhö-, ensilagefoder- och betesvallar finns på skiften som är åkermark. Om markanvändningsslaget för ett skifte inte är åkermark, utan naturbete eller naturäng, kan skiftet inte få miljöersättning.

Att betala miljöersättning för permanenta gräsmarker varierar. I regel kan ersättning betalas om en permanent gräsmark vars markanvändningsslag är åkermark tas i en sådan odlingsanvändning att villkoren för skiftesspecifika åtgärder uppfylls. Om på ett skifte med permanent gräsmark odlas vallväxter kontinuerligt, kan ersättning inte betalas för vissa skiftesspecifika åtgärder. Detta gäller miljövårdsvallar och åkernaturens biologiska mångfald.  

Permanenta betesmarker är inte samma sak

Artjoki påminner att kravet på permanenta gräsmarker inom systemet med förgröningsstöd inte ska blandas med kravet på permanenta betesmarker som ingår i tvärvillkoren och som gäller ännu i år och nästa år. Ett system med förhandstillstånd som är frivilligt för medlemsländerna ska inte tillämpas inom systemet med förgröningsstöd. Kravet på att bevara permanenta betesmarker ingår fortsatt i tvärvillkoren år 2015.

År 2014 minskade arealen permanenta betesmarker med över fem procent, varför man enligt EU-förordningen måste införa ett system med förhandstillstånd. Regeringen beslutar om införandet av systemet och tillståndsvillkoren i början av år 2015.

Informationen grundar sig på läget 18.12.2014 och kan ändras under det fortsatta beredningsarbetet.

Ytterligare information:
avdelningschef Risto Artjoki, tfn 0295 16 2286
konsultativa tjänstemannen Pia Lehmusvuori, tfn 0295 162 207
konsultativa tjänstemannen Juha Palonen, tfn 0295 162 356
konsultativa tjänstemannen Sini Wallenius (miljöersättning), tfn 0295 162 185
förnamn.efternamn@mmm.fi

Mer information ger Landsbygdsverket:
www.mavi.fi -> Stöd och tjänster -> Förgröningsstöd
Meddelandet som Landsbygdsverket sände till alla jordbrukare i december innehåller också ytterligare information.

 

Julkaisijan muita tiedotteita

Hae kategoriasta

Kategorian julkaisijoita

Kategorian uusimmat

ePressin asiakkaita
Trafi Radisson Blu Tellabs