Ett bolag hade i en anmälan till regionförvaltningsverket begärt att med stöd av deponeringslagen hos regionförvaltningsverket få deponera en ersättning som skulle betalas till staden och som enligt en dom av tingsrätten i första hand skulle betalas av bolaget, men som betalningsmottagaren hade vägrat att ta emot. Regionförvaltningsverket hade beslutat att deponeringen fick göras. Förvaltningsdomstolen hade avvisat stadens besvär utan att pröva dem.
Den första frågan som högsta förvaltningsdomstolen skulle avgöra var om staden hade rätt att överklaga regionförvaltningsverkets beslut.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att regionförvaltningsverkets beslut i deponeringsärendet inverkade på stadens rätt eller fördel på det sätt som avses i 6 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen.
I sitt avgörande i deponeringsärendet prövade regionförvaltningsverket om fordran var sådan som avses i deponeringslagen, om borgenären på ett i denna lag avsett sätt hade vägrat ta emot prestationen och om bolaget i sin anmälan till regionförvaltningsverket i enlighet med vad som föreskrivs i samma lag hade nämnt orsaken till sitt yrkande att få fullgöra betalningsskyldigheten genom deponering. Staden hade inte möjlighet att få förvaltningsmyndighetens beslut om deponeringen prövad i någon annan rättegång. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut och tog omedelbart saken till avgörande.
Högsta förvaltningsdomstolen hade också att ta ställning till om regionförvaltningsverket borde ha hört staden innan verket tog emot depositionen. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att i ärendet inte hade lämnats någon utredning om att syftet med regionförvaltningsverkets beslut om deponeringen skulle ha äventyrats om verket hade hört staden. Den skyldighet att efter deponeringen lämna meddelande som i 2 § 2 mom. i deponeringslagen föreskrivs för gäldenären ersatte inte heller myndighetens skyldighet att enligt förvaltningslagen höra staden innan myndigheten beslöt om deponeringen. Eftersom staden under rättegången hade haft tillfälle att framföra sin uppfattning i saken, upphävde högsta förvaltningsdomstolen inte regionförvaltningsverkets beslut på den grunden att staden inte hörts före beslutet.
I övrigt ansåg högsta förvaltningsdomstolen att villkoren för deponering enligt deponeringslagen var uppfyllda och att regionförvaltningsverket således skulle deponera medlen så som bolaget begärt i sin anmälan. Högsta förvaltningsdomstolen avslog stadens besvär. Regionförvaltningsverkets beslut förblev således i kraft.
Omröstning 3–2.
Kontaktinformation:
Jaana Lappalainen, kommunikationschef, 050 308 7574, jaana.lappalainen(at)oikeus.fi
Inom förvaltningen utövas den högsta domsrätten av högsta förvaltningsdomstolen (HFD). De flesta ärenden högsta förvaltningsdomstolen avgör är besvär över förvaltningsdomstolsbeslut.Högsta förvaltningsdomstolens beslut kan inte överklagas. www.hfd.fi
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1