Undervisnings- och kulturministeriet har valt 52 element till den nationella förteckningen över det levande kulturarvet. Den nationella förteckningen kompletteras regelbundet och nästa gång man kan ansöka om införande i förteckningen är tidigast 2019. Element i den nationella förteckningen kan föreslås till Unescos internationella förteckningar över det immateriella kulturarvet.
Olika former av det immateriella kulturarvet finns rikligt representerade i den nationella förteckningen över det levande kulturarvet och med finns objekt från nästan hela Finland. I den nationella förteckningen finns flera festtraditioner, bland annat att lägga ut ljus på begravningsplatser på julaftonen, utlysningen av julfriden i Åbo, magisterpromoveringen och bränning av påskbrasor. En stor grupp utgörs av olika hantverkstraditioner: glasblåsning, korsnäströjan och tillverkning av folkdräkter. Naturrelaterade objekt finns det flera av i förteckningen: svampplockning, bygge av och segling med klinkbyggda båtar samt Tornedalens älvfiskekultur. Scenkonst finns också representerat: fiolspel från Kaustby, tango, romernas sångtradition, menuetten och logdanser. Förteckningen omfattar även mattraditioner, spel och muntliga traditioner.
Valet till Nationella förteckningen över det levande kulturarvet är ett erkännande för föreningar som bedriver verksamhet förknippad med traditionerna. Förteckningen ökar traditionernas synlighet. Samtidigt är den ett steg närmare ett erkännande på internationell nivå. Av närmare ett hundra ansökningar till förteckning, valdes 52 element ut.
Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet
Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet godkändes år 2003 och Finland undertecknade konventionen år 2013. Museiverket ansvarar för genomförandet av konventionen i Finland. Till Unescos konvention hör även förteckningar över det immateriella kulturarvet på såväl nationell som internationell nivå. Förteckningen är ett verktyg med vars hjälp man kan identifiera, beskriva och förmedla information om det levande kulturarvet.
Den nationella förteckningen över det levande kulturarvet baseras på förslag från Museiverket och expertgruppen för det immateriella kulturarvet. Förslagen har även bedömts av aktörer inom olika branscher. Från den nationella förteckningen är det möjligt att senare ansöka till Unescos internationella förteckningar över det immateriella kulturarvet. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om Finlands förslag. Nationella förslag kan man ansöka om till Unesco med maximalt ett element per år. Dessutom är det möjligt att lämna in multinationella ansökningar eller ansöka till registret över bästa praxis för skydd.
Nästa gång man kan ansöka om införande i den nationella förteckningen är tidigast 2019. Bakgrunden till den nationella förteckningen är Wikiförteckningen över det levande arvet, till vilken man kan ansöka kontinuerligt. Wikiförteckningen omfattar redan 120 artiklar från fler än 170 aktörer.
Nationella förteckningen över det levande kulturarvet
Mer information:
Leena Marsio, Museiverket, leena.marsio(at)museovirasto.fi, tfn 0295 33 6017
Mirva Mattila, undervisnings- och kulturministeriet, mirva.mattila(at)minedu.fi, tfn 0295 33 0269
#eläväperintö #levandekulturarv
På andra ställen på nätet:
Wikiförteckningen över det levande kulturarvet
Information om genomförandet av Unescos konvention om det immateriella kulturarvet i Finland
Unescos internationella listor över det immateriella kulturarvet (The Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity; The List of Intangible Cultural Heritage in Need of Urgent Safeguarding, Register of Good Safeguarding Practises)
Kulturarvet är vår gemensamma egendom som vi måste sköta om, men det är också avsett att användas och ge oss upplevelser. Museiverket arbetar till förmån för bevarande och hållbar användning av kulturarvet, samt för kännedomen om det. Museiverkets gedigna sakkännedom och tjänster står till allas förfogande.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1