Digiosaamisen merkitys kasvaa tulevaisuudessa varsinkin sosiaali- ja terveysalalla, jonne kohdistuu merkittäviä kasvu- ja tuottavuustavoitteita. Liikenne- ja logistiikka-alalla työvoimalta vaaditaan entistä enemmän laaja-alaista yleisosaamista. Tunnistetut osaamisrakenteen muutossuunnat on syytä huomioida jo nyt, jotta 2030-luvun osaamishaasteisiin voidaan vastata. Yksilöiden ammatti-identiteettiajattelusta tulisi siirtyä yhä enemmän henkilökohtaisen osaamisidentiteetin tunnistamiseen.
Näin todetaan Opetushallituksen tuoreessa raportissa, jossa on tarkasteltu osaamisrakenteen muutoksia eri toimi- ja ammattialoilla vuoteen 2035 mennessä. Raportti perustuu osaamis- ja koulutustarpeita ennakoineen Osaamisen ennakointifoorumin näkemyksiin.
Eri toimialoilla painottuvat tulevaisuudessa erityyppiset osaamiset. Esimerkiksi liikenne- ja logistiikka-alalla merkitystään kasvattavat erityisesti ongelmanratkaisukyky, kokonaisuuksien hallinta ja reagointikyky. Ne ovat luonteeltaan geneerisiä eli laaja-alaista yleisosaamista. Liikenne- ja logistiikka-alan tehtävien osaamisrakenteen murros etenee hyvin voimakkaasti ja edellyttää merkittävää alan työvoiman osaamisen kehittämistä.
Sosiaali- ja terveysalalla työelämälähtöinen osaaminen ja perusdigitaidot ovat jatkossa entistä tärkeämpiä. Työn tuottavuuden kasvutavoitteet heijastuvat alan osaamisvaatimuksiin. Työtehtävien suorittamisessa on osattava hyödyntää erilaisia digitaalisia sovelluksia, järjestelmiä ja laitteita. Myös asiakkaiden yksityisyyden suojaamiseen liittyvän osaamisen merkitys kasvaa entisestään henkilökohtaisten tietojen digitalisoinnin ja kyberuhkien seurauksena.
Perinteisten kädentaitojen merkitys on yleisesti laskussa automatisaation ja robotisaation laajenemisen seurauksena. Toisaalta joillakin toimialoilla, kuten kulttuurialalla, kädentaitojen merkitys saattaa jopa kasvaa kuluttajien eettisten arvojen muutoksen myötä ja vastapainoksi digitalisoituvalle yhteiskunnalle.
Lisäksi digitaalisten ratkaisujen eettisyys, kestävän kehityksen arvot, ilmastonmuutoksen hillintä ja asiakaslähtöisten ratkaisujen kehittäminen muokkaavat nykyisiä ja synnyttävät täysin uusia tehtäviä sekä niihin liittyviä osaamistarpeita.
Osaamisen ennakointifoorumi esitti lukuisia ehdotuksia koulutuksen kehittämiseksi. Tärkeimmäksi kehittämiskohteeksi tunnistettiin työvoiman kysynnän ja tarjonnan kohtaannon parantaminen, johon ei riitä pelkästään osaavan työvoiman määrällinen lisääminen. Tässä tarvitaan ala- ja aluekohtaisia ratkaisuja, kuten muutoksia koulutuspaikkojen alueellisissa määrissä, yrityskohtaisten täsmäkoulutusten lisäämistä, työpaikanomaisten oppimisympäristöjen kehittämistä, koulutusohjelmien välisen yhteistyön vahvistamista, soveltuvuustestien käyttöönottoa tietyille erityisaloille sekä osaamiskartoitusten kehittämistä.
Työelämässä olevien jatkuvan oppimisen tulisi kehittää ammattiin liittyvän osaamisen ohella sellaista täydentävää osaamista, joka avaa urapolkuja myös muille ammattialoille. Jotta tällaisten ammattialoja yhdistävien osaamiskokonaisuuksien tunnistaminen olisi helpompaa, pitää myös ennakointitiedon muotoiluun kiinnittää huomiota. Vahvasta ammatti-identiteettiajattelusta olisikin tarpeen siirtyä enemmänkin osaamisidentiteettiajatteluun. Tämä tukisi nykyistä paremmin työllisyyttä ja työvoiman joustavampaa liikkuvuutta eri alojen välillä.
Osaamisen ennakointifoorumi on opetus- ja kulttuuriministeriön ja Opetushallituksen yhteinen ennakoinnin asiantuntijaelin, joka edistää koulutuksen ja työelämän vuorovaikutusta. Foorumiin kuuluu yhdeksän ennakointiryhmää, joiden tehtävänä on ennakoida oman alansa osaamis- ja koulutustarpeita.
*******
Den digitala kompetensen får en allt större roll i framtiden, i synnerhet inom social- och hälsovårdssektorn som berörs av betydande tillväxts- och produktivitetsmål. Av arbetskraften inom transport- och logistikbranschen krävs mer mångsidiga allmänna färdigheter och kunskaper än tidigare. Det är skäl att redan nu fästa uppmärksamhet vid de förändringstrender som identifierats gällande kunnandet så att man kan svara på utmaningarna som kommer att vara aktuella i arbetslivet på 2030-talet. Man borde i högre grad flytta fokus från individens yrkesidentitet till att känna igen den personliga kunskapsidentiteten.
Så här konstateras det i Utbildningsstyrelsens färska rapport där man har granskat förändringar i kunskapsuppbyggnaden inom olika verksamhetsområden och yrken fram till år 2035. Rapporten grundar sig på det arbete som Prognostiseringsforum för kunnande har gjorts. Forumet har i uppgift att genomföra prognostisering som berör kunskaps- och utbildningsbehov.
I framtiden betonas olika former av kunnande inom olika branscher. Kunskaper och färdigheter som i framtiden får en allt större betydelse till exempel inom transport- och logistikbranschen är i synnerhet förmågan att lösa problem, förmågan att hantera helheter samt reaktionsförmågan. Dessa är till sin karaktär generella kunskaper, det vill säga allmänna kunskaper inom många områden. Kunskaperna som behövs inom transport- och logistikbranschen förändras snabbt och medför ett betydande behov av kompetensutveckling för branschens arbetskraft.
Inom social- och hälsovårdssektorn kommer det arbetslivsinriktade kunnandet och de grundläggande digitala färdigheterna att ha en allt större betydelse i framtiden. Tillväxtmålen för social- och hälsovården bygger på kraven på kunnande inom branschen. För att utföra arbetsuppgifterna ska man kunna använda olika digitala program, system och apparater. Även kunnandet som berör klientens integritetsskydd blir allt viktigare som en följd av att alla personliga uppgifter finns i elektronisk form och det förekommer hot mot cybersäkerheten.
Vikten av traditionella praktiska färdigheter minskar överlag som en följd av automatiseringen och robotiseringen. Å andra sidan finns det områden, såsom kulturbranschen, där de praktiska färdigheterna till och med kan få en större roll i och med att konsumenternas etiska värderingar ändrar som en motvikt till samhällets digitalisering.
Nuvarande arbetsuppgifter formas också av etiska värderingar som berör digitala lösningar, värderingar som är förknippade med hållbar utveckling och av kundorienterade lösningar, samtidigt som dessa faktorer ger upphov till nya uppgifter och nya behov av kunnande.
Prognostiseringsforum för kunnande ger flera förslag för att utveckla utbildningen. Det viktigaste målet för utveckling anses vara att efterfrågan på arbetskraft bättre ska motsvara utbudet. För att det ska lyckas krävs mer än att bara antalet kunniga arbetstagare ökar. Det behövs bransch- och regionspecifika lösningar, såsom förändringar i antalet utbildningsplatser i olika regioner, mera precisionsutbildning vid enskilda företag, utveckling av lärmiljöer som påminner om den verkliga arbetsplatsen, starkare samarbete mellan olika utbildningsprogram, ibruktagande av lämplighetstester inom vissa områden samt utveckling av kompetensanalyser.
Som en del av det kontinuerliga lärandet borde de som är i arbetslivet vid sidan av utvecklingen av yrkeskunnandet även utveckla sådant kompletterande kunnande som även öppnar möjligheter för en karriär inom andra branscher. För att det ska vara lättare att identifiera sådana här helheter av kunnande som kombinerar olika yrkesområden behöver man också fästa uppmärksamhet vid hur prognostiseringsinformationen framställs. I stället för att starkt fokusera på en yrkesidentitet är det skäl att i högre grad tala om kunskapsidentitet. Det här skulle bättre stödja sysselsättningen och göra det möjligt för arbetskraften att smidigare röra sig mellan olika branscher.
Prognostiseringsforum för kunnande är undervisnings- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens gemensamma sakkunnigorgan inom prognostisering vars syfte är att främja kommunikationen mellan utbildning och arbetsliv. Prognostiseringsforum för kunnande består av nio prognostiseringsgrupper som har i uppgift att prognostisera kunskaps- och utbildningsbehov inom den egna branschen.
*******
Opetushallitus on opetus- ja kulttuuriministeriön hallinonalalla toimiva virasto, joka vastaa koulutuksen, varhaiskasvatuksen ja elinikäisen oppimisen kehittämisestä sekä kansainvälisyyden edistämisestä.
Utbildningsstyrelsen är ett ämbetsverk som verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarar för att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det livslånga lärandet samt för att främja internationalisering.
Opetushallituksen mediapalvelu palvelee arkisin klo 9–16.
Utbildningsstyrelsens mediatjänst betjänar vardagar kl. 9–16.
puh./tfn 0295 331 703
[email protected]
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1