Opetushallitus valmistelee perusopetuksen päättöarvioinnin uusia kriteerejä ja arvioinnin linjausten täsmennyksiä yhteistyössä asiantuntijoiden ja sidosryhmien kanssa. Tarkempien kriteerien tavoitteena on lisätä arvioinnin yhdenvertaisuutta sekä arvosanojen vertailukelpoisuutta. Arvioinnin tasa-arvoisuus on herättänyt huolta sekä opetusalan ammattilaisissa että perheissä. Kriteerityön ohella selkiytetään arvioinnin kansallisia linjauksia, sillä ne on koettu nykyisessä opetussuunnitelmassa liian tulkinnanvaraisiksi.
Nyt laaditaan arvioinnin kriteereitä arvosanoille 5, 7 ja 9. Niissä määritellään, mitä peruskoulunsa päättävän oppilaan on osattava kyseisen arvosanan saadakseen.
─ Tällä hetkellä osaamistaso on määritelty vain arvosanalle 8. Arvioinnin linjauksia täsmentämällä saadaan koko maahan yhtenäisemmät arvioinnin periaatteet tueksi kouluille ja opettajille arvioinnin toteuttamisessa, toteaa opetusneuvos Erja Vitikka Opetushallituksesta.
Arvioinnin kriteerien valmistelutyötä ja linjausten selkiyttämistä tehdään yhdessä opettajien sekä didaktiikan asiantuntijoiden kanssa. Työtä ohjaa Opetushallituksen nimeämä ohjausryhmä, jossa ovat mukana keskeiset sidosryhmät. Työn tukena toimii lisäksi asiantuntijaryhmä, johon kuuluu päättöarviointiin perehtyneitä tutkijoita.
Arvioinnin kehittämistyön päämääränä on päättöarvioinnin yhdenmukaistaminen ja sen myötä peruskoulun tasa-arvoisuuden vahvistaminen. Tavoitteena ovat sellaiset kriteerit ja ohjeet, jotka palvelevat kouluja arvioinnin toteuttamisessa mahdollisimman hyvin. Valmistelutyössä on otettu huomioon opettajien toive siitä, että kriteerit saadaan käyttöön nopeasti. Samalla pyritään kuitenkin varmistamaan lopputuloksen laatu kommentointi- ja lausuntokierroksilla sekä käytettävyyden varmistamisella, mikä vaatii oman aikansa. Tästä syystä kriteerien laatimisen aikataulua on täsmennetty.
─ On tärkeää, että opetuksen järjestäjille ja kouluille varataan riittävästi aikaa sekä arviointilinjausten että kriteerien paikalliseen prosessointiin ja perehtymiseen, sanoo Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström.
Työ on aikataulutettu niin, että ensimmäisenä saadaan selkiytettyä peruskoulua koskevan arvioinnin linjaukset ja tarkennettua arvioinnin toteutukseen liittyvää ohjeistusta. Tämä koskee kaikkia vuosiluokkia ja muun muassa sitä, missä vaiheessa numeroarviointien tekeminen aloitetaan.
Työtä tehdään kevään ja kesän kuluessa, ja arvioinnin linjausten luonnos saadaan kommentoitavaksi verkkoon 16.9.─18.10.2019. Viimeistely tehdään saadun palautteen pohjalta marras-joulukuussa ja uudet linjaukset julkaistaan 31.12. Paikallinen opetussuunnitelmatyö ja suunnitelmien käyttöönotto tapahtuu kevään 2020 aikana ja linjaukset tulevat voimaan uuden lukuvuoden alusta 1.8.2020.
Päättöarvioinnin kriteereitä valmistellaan kuluvan kevään ja alkusyksyn aikana työpajoissa oppiaineryhmittäin. Oppiaineryhmissä on mukana kaikkien oppiaineiden opettajia sekä tutkijoita. Työpajatyöskentelyssä syntyneiden kriteeriehdotusten toimivuutta arvioidaan Opetushallituksen, Kansallisen koulutuksen arviointikeskuksen KARVIn sekä opetus- ja kulttuuriministeriön yhdessä toteuttamassa käytettävyystestauksessa loppuvuodesta 2019. Samalla varmistetaan se, että kriteerit ovat linjassa arviointiin liittyvän tutkimustiedon kanssa.
Päättöarvioinnin kriteerien laajempi kommentointi verkossa ja lausuntojen kerääminen toteutetaan syksyllä 2020. Kriteerit viimeistellään palautteen pohjalta siten, että ne julkaistaan 31.12.2020. Paikallinen käyttöönotto tapahtuu keväällä 2021. Kriteerit tulevat voimaan 1.8.2021 ja niiden mukaisia päättöarvosanoja päästään antamaan kaikissa oppiaineissa ja koko ikäluokalle keväällä 2022.
─ OAJ pitää opettajien arviointityötä ja arvioinnin yhdenvertaisuutta paremmin tukevien arviointikriteerien laatimista erittäin tärkeänä. On hienoa, että työtä tehdään eri tahojen vuorovaikutuksessa ja yhteisellä prosessilla. On myös erittäin hyvä, että tälle työlle otetaan nyt huolellisen valmistelun vaatima aika, jotta myös kriteerien käytettävyys voidaan varmistaa. Päätetty etenemisjärjestys on oikea: liikkeelle on lähdettävä arvioinnin yleisten linjausten täsmentämisestä, toteaa kehittämispäällikkö Jaakko Salo Opetusalan ammattijärjestö OAJ:stä.
Opetushallitus tukee arvioinnin linjausten ja päättöarvioinnin kriteerien toimeenpanoa muun muassa koulutuksella, ohjauksella ja muulla tuella. Tavoitteena on, että kouluissa on riittävästi aikaa perehtyä linjauksiin ja kriteereihin sekä valmistautua niiden käyttöön ennen lukuvuoden 2021─2022 alkua.
******
Utbildningsstyrelsen utarbetar nya kunskapskrav för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen och gör preciseringar i riktlinjerna för bedömningen i omfattande samarbete med sakkunniga och intressegrupper. Med hjälp av mer detaljerade kunskapskrav vill man öka likvärdigheten i bedömningen och jämförbarheten av vitsorden. Det har väckt oro både bland de yrkesutbildade inom undervisningsväsendet och i familjerna att bedömningen inte är likvärdig. Utöver beredningen av kunskapskraven förtydligas också de nationella riktlinjerna, då de har ansetts vara för svåra att tolka i de nuvarande grunderna för läroplanen.
Kunskapskrav utarbetas nu för vitsorden 5, 7 och 9. Kunskapskraven beskriver vad en elev som går ut grundskolan ska kunna för att uppnå vitsordet i fråga.
─ I nuläget har kunskapskrav endast definierats för vitsordet 8. Genom att förtydliga riktlinjerna för bedömningen får vi i hela landet mer enhetliga principer för bedömningen, vilket stöder skolorna och lärarna i deras bedömningsarbete, konstaterar undervisningsrådet Erja Vitikka vid Utbildningsstyrelsen.
Arbetet med att definiera kunskapskrav och förtydliga riktlinjerna görs i samarbete med både lärare och sakkunniga i didaktik. Processen leds av en styrgrupp som Utbildningsstyrelsen har utsett och som består av representanter för de centrala intressegrupperna. Som stöd för arbetet har man också tillsatt en sakkunniggrupp med forskare som är insatta i slutbedömningen i den grundläggande utbildningen.
Syftet med att utveckla bedömningen är att slutbedömningen ska blir mer enhetlig och på det sättet stärka jämlikheten i grundskolan. Målet är att kunskapskraven och riktlinjerna så bra som möjligt ska kunna betjäna skolorna i genomförandet av bedömningen. I beredningsarbetet har man tagit i beaktande lärarnas önskemål om att kunskapskraven kunde tas i bruk så fort som möjligt. Samtidigt vill man försäkra sig om ett bra slutresultat genom att be om utlåtanden och kommentarer och säkerställa att kunskapskraven är användbara, vilket tar sin egen tid. Tidtabellen för utarbetandet av kunskapskraven har därför preciserats.
─ Det är viktigt att utbildningsanordnarna och skolorna får tillräckligt med tid för att behandla och bekanta sig med såväl kunskapskraven som riktlinjerna för bedömningen, säger sakkunnig Mari Sjöström från Kommunförbundet.
Tidsplanen för arbetet med kunskapskraven och riktlinjerna har ställts upp så att man allra först förtydligar riktlinjerna för bedömningen inom den grundläggande utbildningen samt preciserar anvisningarna för genomförandet av bedömningen. Processen berör alla årskurser och innefattar bland annat i vilket skede man ska börja använda sifferbedömning.
Arbetet genomförs på våren och sommaren så att utkastet till riktlinjerna för bedömningen kan kommenteras på nätet 16.9─18.10.2019. Riktlinjerna färdigställs i november─december utifrån responsen och de nya riktlinjerna publiceras 31.12.2019. På våren 2020 ska de lokala läroplanerna utarbetas och tas i bruk. Riktlinjerna träder i kraft 1.8.2020 då det nya läsåret inleds.
Kunskapskraven för slutbedömningen utarbetas under våren och början av hösten i workshoppar som ordnas läroämnesvis. I arbetsgrupperna deltar lärare i samtliga läroämnen samt forskare. I slutet av 2019 kommer Utbildningsstyrelsen, Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) och undervisnings- och kulturministeriet i samarbete att utvärdera hur användbara de förslag till kunskapskrav som grupperna tar fram är. Samtidigt säkerställer man att kunskapskraven stämmer överens med forskningsresultaten om bedömning.
Utkastet till kunskapskraven för slutbedömningen kommer att kunna kommenteras på nätet på hösten 2020 samtidigt som man begär om utlåtanden. Kunskapskraven färdigställs utifrån responsen så att de kan publiceras 31.12.2020 och tas i bruk på lokal nivå på våren 2021. Kunskapskraven träder i kraft 1.8.2021 och på våren 2022 ges slutvitsorden i alla läroämnen och för hela årskullen enligt de nya kunskapskraven.
─ Undervisningssektorns fackorganisation OAJ anser att det är väldigt viktigt att man utarbetar kunskapskrav för bedömningen som bättre stöder lärarnas bedömningsarbete och likvärdigheten i bedömningen. Det är fint att arbetet görs i samarbete med olika instanser och som en gemensam process. Det är också bra att vi nu tar den tid som det här arbetet behöver för att beredningen kan göras omsorgsfullt och vi också kan försäkra oss om att kunskapskraven är användbara. Arbetet görs nu i rätt ordning: vi måste börja med att precisera de allmänna riktlinjerna för bedömningen, konstaterar utvecklingschef Jaakko Salo från Undervisningssektorns fackorganisation OAJ.
Utbildningsstyrelsen stöder implementeringen av riktlinjerna och kunskapskraven för slutbedömningen bland annat genom att ordna fortbildning, handledning och annat stöd. Målet är att skolorna ska ha tillräckligt med tid för att ta del av riktlinjerna och förbereda sig för att ta i bruk dem före läsåret 2021─2022.
*******
Opetushallitus on opetus- ja kulttuuriministeriön hallinonalalla toimiva virasto, joka vastaa koulutuksen, varhaiskasvatuksen ja elinikäisen oppimisen kehittämisestä sekä kansainvälisyyden edistämisestä.
Utbildningsstyrelsen är ett ämbetsverk som verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarar för att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det livslånga lärandet samt för att främja internationalisering.
Opetushallituksen mediapalvelu palvelee arkisin klo 9–16.
Utbildningsstyrelsens mediatjänst betjänar vardagar kl. 9–16.
puh./tfn 0295 331 703
[email protected]
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1