Vieraan kielen opetuksen tulee olla kielellisesti ja kulttuurisesti laadukasta ja asiantuntevaa. Tämä todetaan 1–2 luokkien opetussuunnitelman perusteluonnoksessa, joka on parhaillaan lausuntokierroksella. Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry on samaa mieltä: liiton kanta on, että pedagogisen osaamisen lisäksi vieraan kielen opettajalla tulee olla vahva ainedidaktinen hallinta sekä kielen ja kulttuurin tuntemus.
”Mielestämme kyse ei ole kelpoisuudesta vaan asiantuntijuudesta. Varhennetussa kieltenopetuksessa jokainen tunti vie lapsen seikkailulle uuteen kieleen ja kulttuuriin. Siksi A1-kielen opettajan tulisi olla kielestä riippumatta myös 1. ja 2. luokalla kieltenopettaja tai kieliin erikoistunut luokanopettaja, kuten useissa onnistuneissa varhentamishankkeeseen osallistuneissa kunnissa onkin”, sanoo SUKOLin puheenjohtaja Sanna Karppanen.
Opetussuunnitelman perusteissa tätä asiantuntijuutta korostaa myös se, että suullinen vuorovaikutus, kokemuksellisuus ja monikielisyys ovat keskeisiä 1.–2.-luokkalaisten ensimmäisen vieraan kielen opetuksessa kielestä riippumatta.
SUKOL iloitsee siitä, että opetussuunnitelman luonnoksessa uteliaisuus, rohkeus ja mielikuvitus on nostettu opetuksen ja oppimisen keskiöön. Kielten opetus ja oppiminen kuvataan ikäkaudelle ja kehitysvaiheelle sopivalla tavalla leikin, pelin, draaman ja musiikin kautta.
”On kuitenkin tärkeää, että opetuksen järjestäjiä tuetaan monin eri tavoin kieliohjelmien monipuolistamisessa,” Karppanen muistuttaa. On äärimmäisen huolestuttavaa, että noin 80 % suomalaisten peruskoulujen oppilaista opiskelee toisen kotimaisen kielen lisäksi vain yhtä vierasta kieltä, joka on useimmiten englanti.
Undervisningen i ett främmande språk ska vara språkligt och kulturellt kvalitativ och professionell. Detta sägs i läroplansutkastet för årskurs 1–2 som för tillfället är på remissrunda. Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf är av samma åsikt; förbundet anser at förutom pedagogik bör en lärare i främmande språk behärska ämnesdidaktiken väl samt ha god språk- och kulturkännedom.
”Det är inte fråga om utan kompetens utan om expertis. Varje lektion i den tidigarelagda språkundervisningen ska föra eleven på en kultur- och språkresa. Därför anser SUKOL att läraren i A1-språket, oberoende av språk, borde vara ämneslärare eller klasslärare som specialiserat i språk så som det är i många kommuner som deltagit i projektet att tidigarelägga språkundervisningen”, säger SUKOLs ordförande Sanna Karppanen.
I grunderna för läroplanen betonas denna sakkännedom också av den vikt muntlig kommunikation får i undervisningen i det första främmande språket i åk 1–2, oberoende av vilket språket är.
SUKOL är glad att läroplansutkastet lyfter fram nyfikenhet, mod och fantasi som centrala begrepp i undervisningen. Språkundervisning och inlärning ska anpassas till ålderskategorin och utvecklingsfasen genom lek, spel, drama och musik.
”Det är ändå viktigt att undervisningsanordnarna får stöd på många olika sätt för att göra språkprogrammen mångsidigare”, påminner Karppanen. Det är ytterst oroväckande att cirka 80 % av eleverna som studerar i finländska grundskolor förutom det andra inhemska språket studerar endast ett främmande språk som oftast är engelska.
Lisätietoja: Sanna Karppanen, p. 0405114062
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 36 yhdistystä, 4200 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1