Yhä useampi nuori suomalainen lähtee ulkomaiseen korkeakouluun suorittamaan koko tutkinnon. Pitääkö tästä olla huolissaan? Keitä ulkomaille lähtijät ovat ja miksi he lähtevät? Millaisena opiskelijat näkevät Suomen ja suunnittelevatko he paluuta opintojensa jälkeen? Miten Suomi pystyy houkuttelemaan ulkomailla opiskelevia vai karkaavatko osaajat muualle?
Opetushallitus kutsuu median edustajat julkistamistilaisuuteen, jossa kuullaan tuoreen selvityksen tuloksia ulkomailla korkeakoulututkintoa suorittavista suomalaisista ja pohditaan yhdessä, mitä mahdollisuuksia, uhkia ja käytäntöjä ulkomailla opiskeluun liittyy.
Ilmoittautumiset osoitteeseen [email protected] viimeistään 30.4. klo 12.
Tilaisuutta voi seurata myös striimattuna. Kerro ilmoittautumisen yhteydessä, osallistutko etänä vai paikan päällä. Linkki lähetykseen lähetetään niille, jotka ilmoittautuvat etänä osallistujiksi.
Yhä useampi suomalainen suorittaa korkeakoulututkintonsa ulkomailla. Opetushallituksen opiskelijakyselyn mukaan ulkomaille lähdetään useimmiten kansainvälisen kokemuksen toivossa, mutta sinne ajavat myös opiskelupaikan saamiseen ja opintojen sisältöön liittyvät syyt. Opiskelijoiden tulevaisuutta leimaa epävarmuus, sillä puolet kyselyyn vastanneista ei vielä osannut nimetä opintojen jälkeistä asuinmaataan. Vain neljännes opiskelijoista uskoo palaavansa takaisin Suomeen.
Ulkomaille lähdön syitä sekä opiskelijoiden tulevaisuudensuunnitelmia kartoittanut kysely on osa laajempaa selvityshanketta, jota on tehty yhteistyössä Kelan kanssa. Kyselyn kohteena olivat nytkin Kelan opintotukea saavat opiskelijat.
─ Ulkomaisissa korkeakouluissa opiskelee 8000 suomalaista, jotka saavat Kelan opintotukea. Tämä joukko on kaksinkertaistunut kymmenessä vuodessa. Kyselyn mukaan ulkomaille lähtöön vaikuttaa monia tekijöitä, sekä Suomesta pois työntäviä että ulkomaille vetäviä. Opiskelujen jälkeinen asuinmaa taas valitaan työllisyys- ja uranäkymien perusteella, mutta myös ilmapiirillä on merkitystä, toteaa selvityshankkeesta Opetushallituksessa vastannut Irma Garam.
Garam tiivistää ulkomaille lähdön syyt neljäksi orientaatioksi, jotka ovat tyypillisiä eri aloilla ja eri maissa opiskeleville. Suurin ryhmä ovat kansainvälisen kokemuksen etsijät, joita houkuttelee maailmalle uusien kokemusten ja seikkailun halu, toiveet ulkomailla asumisesta sekä haaveet kansainvälisestä urasta.
─ Heitä on paljon erityisesti kauppa- ja yhteiskuntatieteen sekä humanististen ja taideaineiden opiskelijoissa, tyypillisesti myös Alankomaissa, Britanniassa ja Yhdysvalloissa opiskelevissa. Kansainvälisen kokemuksen etsijät kotiutuvat opiskelumaahansa ja kansainvälisten opiskelijoiden joukkoon keskimääräistä paremmin.
Toiseksi suurimmat ryhmät koostuvat toisaalta tasokkaan koulutuksen ja toisaalta parempien sisäänpääsymahdollisuuksien perässä lähtevistä. Ensimmäisiä vetävät ulkomaille tunnettu oppilaitos ja laadukas koulutustarjonta. Erityisen tavallista tämä on taideaineita, tekniikkaa sekä matkailu-, ravitsemis- ja talousalaa Alankomaissa tai Britanniassa opiskelevilla. Toisia taas työntävät kotimaasta vaikeudet saada opiskelupaikkaa esimerkiksi lääke- tai eläinlääketieteen, oikeustieteen tai psykologian aloilta. Jälkimmäiselle ryhmälle on tyypillistä se, että yhteydet Suomeen säilyvät kiinteämpinä kuin muilla: kotimaan tapahtumia seurataan aktiivisesti, siellä työskennellään lomien aikana ja pääasiallinen viiteryhmä ovat muut suomalaiset opiskelijat. Opiskelumaakin on usein lähellä kotia, kuten Latvia, Ruotsi tai Viro.
─ Harvinaisimpia ovat ne opiskelijat, joille opiskelumaa on ennalta tuttu esimerkiksi perhetaustan tai aiemman asumisen perusteella, tai jotka tekevät valintansa tuttavien suositusten perusteella, sanoo Garam.
Vaikka maan tuttuus ei painotu lähtösyissä, on monella kyselyyn vastanneella aikaisempaa kansainvälistä kokemusta ja myös muita kuin opiskeluun liittyviä kontakteja maahan. Miltei 60 % vastaajista oli asunut ulkomailla pidemmän jakson ennen nykyisiä opintoja. Noin kolmasosalla oli maassa joko puoliso, muu perheenjäsen tai muita sukusiteitä.
Puolet kyselyyn vastanneista aikoo hakea töitä ja runsas kolmannes jatkaa opiskelua nykyisten opintojen jälkeen. Töihin tähtäävät erityisesti maisteriopiskelijat, mutta myös tekniikan ja hoitoalan opiskelijat jo kandidaattitason opintojen jälkeen.
Tuleva asuinmaa on kuitenkin monelle vielä epäselvä: lähes puolet ei osannut sanoa, mihin maahan asettuu nykyisten opintojen päätyttyä. Vain neljännes aikoo palata Suomeen. Paluuta suunnittelevat keskimääräistä useammin ne, jotka aikovat hakea töihin, ja keskimääräistä harvemmin ne, jotka jatkavat opintoja.
─ Ulkomaille sisäänpääsymahdollisuuksien perässä lähteneet palaavat kotimaahan muita todennäköisemmin, kansainvälistä kokemusta halunneet muita harvemmin, summaa Garam. ─ Ne, joiden yhteydet Suomeen ovat tiiviitä ja jotka esimerkiksi seuraavat kotimaan työtilannetta, uskovat muita useammin tulevansa takaisin. Sen sijaan puolison tai suvun kaltaiset sidokset opiskelumaahan vähentävät paluuhaluja.
Kyselyn mukaan ulkomailla opiskelevat valitsevat tulevan asuinmaansa ensi sijassa työ- ja uramahdollisuuksien perusteella. Myös maan yleistä ilmapiiriä pidetään tärkeänä. Suomen kannalta huolestuttavaa on, että vain harva pitää näitä tekijöinä, jotka lisäävät halukkuutta hakeutua takaisin kotimaahan. Suomen valtteina pidetään puhdasta luontoa ja ympäristöä sekä yleistä elintasoa. Positiivisiksi koetaan myös toimiva yhteiskunta ja maan turvallisuus.
Kyselyn avovastauksissa kielteisten asioiden kärkeen nousivat työttömyys ja huonot työllisyysnäkymät Suomessa. Myös sulkeutunut ja ahdasmielinen yhteiskunta sekä yleinen huono ilmapiiri saivat runsaasti mainintoja.
─ Kysely tehtiin 2016, jolloin Suomessa elettiin talouden taantuman aikaa. Mutta mikäli vastauksista heijastuvat käsitykset Suomesta huonosti työllistävänä ja ahdasmielisenä maana jäävät elämään, voi niistä tulla rasite kotimaan maineelle, toteaa Garam.
Lisätiedot:
Kysely lähetettiin loppuvuodesta 2016 lähes 3800 opiskelijalle, jotka olivat saaneet Kelan opintorahaa, asumislisää tai lainatakauksen ulkomaisiin korkeakouluopintoihin. Vastaajia oli 1422 (vastausprosentti 37,5). Vastaajien yleisimmät opiskelumaat olivat Ruotsi, Britannia, Viro ja Alankomaat, tavallisimmat alat kauppatiede, humanistiset aineet, lääke-, yhteiskunta- ja oikeustiede sekä taideaineet. 60 % vastaajista opiskeli kandidaatin tasolla, loput maisteriopintoja.
Allt fler unga finländare åker utomlands för att genomföra sin högskoleexamen. Finns det skäl att vara oroad? Vilka är de som åker utomlands och varför åker de? Hur ser de studerande på Finland och funderar de på att återvända efter sina studier? Kan Finland locka studerande tillbaka eller flyr de välutbildade annanstans?
Utbildningsstyrelsen välkomnar medias representanter till ett publiceringstillfälle där resultaten av en färsk utredning om finländare som studerar för högskoleexamen utomlands presenteras. Vi diskuterar också tillsammans de möjligheter, hotbilder och den praxis som gäller vid utomlandsstudier.
Anmälningar till adressen [email protected] senast 30.4.2018 kl. 12.
Tillfället streamas och kan följas via nätet. Meddela i samband med anmälan om du deltar på distans eller på plats. Länken till sändningen skickas till dem som meddelat att de deltar på distans.
Allt fler finländare genomför sin högskoleexamen utomlands. De som åker utomlands för att studera är framför allt ute efter internationella erfarenheter, men också bättre antagningsmöjligheter och studiernas innehåll lockar, visar Utbildningsstyrelsens förfrågan till studerande. De studerandes framtid kännetecknas av osäkerhet, eftersom hälften av de svarande inte ännu vet vilket land de kommer att bo i efter studierna. Endast en fjärdedel tror att de kommer att återvända till Finland.
Kartläggningen av orsakerna till studier utomlands och de studerandes framtidsplaner ingår i ett bredare utredningsarbete som har genomförts i samarbete med FPA. Den aktuella undersökningen riktade sig till studerande som får studiestöd av FPA.
– Vid utländska högskolor studerar cirka 8 000 finländare som får studiestöd av FPA. Antalet har fördubblats på tio år. Enligt undersökningen är det många faktorer som påverkar att unga åker utomlands, både sådant som driver dem bort Finland och sådant som lockar i utlandet. Var man väljer att bosätta sig efter studierna beror på sysselsättnings- och karriärmöjligheterna, men den allmänna atmosfären är också viktig, konstaterar Irma Garam, som har ansvarat för undersökningen vid Utbildningsstyrelsen.
Garam sammanfattar orsakerna till att flytta utomlands med fyra inriktningar som är typiska för studerande i olika branscher och länder. Den största gruppen är de som söker internationell erfarenhet och som lockas av nya upplevelser, äventyr, möjligheten att bosätta sig utomlands och få en internationell karriär.
– Dessa studerande finns främst inom ekonomi och samhällsvetenskap, humanistiska vetenskaper och konstämnen, typiskt också i Nederländerna, Storbritannien och USA. De som är ute efter internationell erfarenhet anpassar sig i genomsnitt bättre till det nya landet och till gruppen av andra internationella studerande.
De näststörsta grupperna består å ena sidan av dem som söker utbildning av hög kvalitet och å andra sidan av dem som lockas av bättre antagningsmöjligheter. Den tidigare gruppen lockas av en välkänd läroanstalt och ett utbildningsutbud av hög kvalitet. Speciellt vanligt är detta inom konst, teknik, turism-, kosthålls-, och ekonomibranschen i Nederländerna och Storbritannien. Den andra gruppen lämnar Finland på grund av att det är svårt att komma in vid en önskad utbildning, t.ex. inom medicin, veterinärmedicin, juridik eller psykologi. Den här gruppen kännetecknas av att de behåller ett starkare band till Finland än de andra: de följer med hemlandets händelser, kommer för att jobba under loven och den primära referensgruppen är andra finländska studerande. Studielandet ligger också ofta nära hemlandet, till exempel Lettland, Sverige eller Estland.
– Rätt få väljer att studera i länder som är bekanta från förr, där man t.ex. har familjeband eller har bott tidigare. Det är också sällsynt att studerande väljer land utgående från rekommendationer av bekanta, säger Garam.
Trots att bekanta länder inte betonas i orsakerna att åka utomlands, är det många som har tidigare internationell erfarenhet och kontakter till landet från andra sammanhang än studierna. Nästan 60 % av de svarande hade bott utomlands en längre tid före sina nuvarande studier. Ungefär en tredjedel hade antingen en partner, familjemedlem eller andra släktband i landet.
Hälften av de tillfrågade i undersökningen har för avsikt att söka jobb och drygt en tredjedel tänker fortsätta med andra studier. Speciellt magisterstuderande har sikte på att söka jobb, men samma gäller också studerande inom teknik och vård redan efter kandidatexamen.
För många är det oklart i vilket land de kommer att bosätta sig: nästan hälften kunde inte uppge var de kommer att bo efter att de slutfört studierna. Endast en fjärdedel har för avsikt att återvända till Finland. De som har för avsikt att börja jobba återvänder i snitt oftare medan de som fortsätter med andra studier återvänder mer sällan än genomsnittet.
– De som sökt sig utomlands i hopp om att lättare komma in på en utbildning återvänder mer sannolikt än andra, medan de som söker internationell erfarenhet återvänder mer sällan, sammanfattar Garam. – De som har en nära kontakt till Finland och till exempel följer med sysselsättningen i hemlandet tror oftare att de kommer att återvända. En partner eller andra släktlika band till landet där man studerar minskar för sin del viljan att återvända.
Enligt undersökningen väger arbets- och karriärmöjligheter tyngst då de som studerar utomlands funderar på var de ska bosätta sig. Den allmänna atmosfären i landet anses också vara viktig. För Finlands del är det oroväckande att endast få ser dessa som faktorer som lockar att återvända till hemlandet. Finlands styrkor är den rena naturen och miljön samt den allmänna levnadsstandarden. Det fungerande samhället och tryggheten ses också som positivt.
Arbetslöshet och dåliga sysselsättningsutsikter lyftes fram som de mest negativa faktorerna för Finlands del. Också ett slutet och trångsynt samhälle och allmänt dålig stämning nämndes ofta.
─ Undersökningen genomfördes år 2016 under den ekonomiska recessionen. Ifall uppfattningarna som återspeglas i svaren om Finland som ett trångsynt land med svag sysselsättning trots allt blir levande, kan det bli en belastning för landets rykte, anser Garam.
Ansvarig sakkunnig Irma Garam, tfn 09 533 8549, [email protected] (anträffbar före tillfället åtminstone 25.4 kl. 14–16, 26.4 kl. 11–16 och 27.4 kl. 10–12)
Enkäten skickades i slutet av 2016 till nästan 3800 studerande som Fpa beviljat studiestöd, bostadsbidrag eller lånegaranti för utländsk högskoleutbildning. 1422 personer svarade (svarsprocent 37,5). Respondenternas vanligaste studieländer var Sverige, Storbritannien, Estland och Nederländerna, de vanligaste branscherna var ekonomi, humanistiska vetenskaper, medicin, sociologi, juridik och konst. 60% av de svarande studerade på kandidatnivå, resten för magisterexamen.
*******
Opetushallitus on opetus- ja kulttuuriministeriön hallinonalalla toimiva virasto, joka vastaa koulutuksen, varhaiskasvatuksen ja elinikäisen oppimisen kehittämisestä sekä kansainvälisyyden edistämisestä.
Utbildningsstyrelsen är ett ämbetsverk som verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarar för att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det livslånga lärandet samt för att främja internationalisering.
Opetushallituksen mediapalvelu palvelee arkisin klo 9–16.
Utbildningsstyrelsens mediatjänst betjänar vardagar kl. 9–16.
puh./tfn 0295 331 703
[email protected]
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1