Yli 20 000 ulkomaalaista suorittaa korkeakoulututkintoaan Suomessa. Millä perusteella ulkomaalaiset opiskelijat valitsevat suomalaisen korkeakoulun? Miten tyytyväisiä he ovat opintoihin, palveluihin ja elämiseen? Millaisia suunnitelmia heillä on valmistumisen jälkeen? International Student Barometer on eri maiden korkeakouluissa opiskeleville kansainvälisille vaihto- ja tutkinto-opiskelijoille suunnattu kysely, johon osallistui Suomesta 15 korkeakoulua.
Opetushallitus kutsuu median edustajat julkistamistilaisuuteen, jossa kuullaan tuoreen kyselyn tuloksia Suomessa tutkintoaan suorittavien osalta. Tilaisuus on englanninkielinen.
Ilmoittautumiset osoitteeseen [email protected] viimeistään 22.5. klo 10.
Tilaisuutta voi seurata myös striimattuna https://livestream.com/Infocrea-fi/oph-2018-05-22
Huom! Tiedote ja liitteenä oleva materiaali ovat julkaisuvapaita 22.5.2018 klo 14
*******
Puolet Suomen yliopistoissa ja ammattikorkeakouluissa tutkintoaan suorittavista ulkomaalaisista kaavailee jäävänsä Suomeen valmistumisensa jälkeen, kertoo tuore kysely.
International Student Barometer (ISB) on eri maiden korkeakouluissa opiskeleville kansainvälisille vaihto- ja tutkinto-opiskelijoille suunnattu kysely, joka kartoittaa tyytyväisyyttä opintoihin, palveluihin ja elämiseen sekä maahan tulon syitä ja valmistumisen jälkeisiä suunnitelmia. Kyselyyn osallistui Suomesta 13 yliopistoa ja 2 ammattikorkeakoulua. Vastaajina oli 6 650 ulkomaalaista opiskelijaa, joista 4 396 suoritti koko tutkintoaan Suomessa. Selkeä enemmistö vastanneista oli yliopistojen maisteri- ja tohtoriopiskelijoita.
Suomalaiset korkeakoulut ja ulkomaalaiset opiskelijat ovat olleet uuden tilanteen edessä syksystä 2017, jolloin Suomi alkoi periä lukuvuosimaksuja EU/Eta-alueen ulkopuolelta tulleilta opiskelijoilta. Suomen korkeakouluissa tutkintoaan suorittavista yli 20 000 ulkomaalaisesta 77 % tulee EU/Eta-alueen ulkopuolelta. Yleisimmät lähtömaat ovat Venäjä, Kiina, Vietnam ja Nepal ja yleisimmät alat kaupallinen ja tekninen ala. Maksut voivat vaikuttaa sekä opiskelijoiden halukkuuteen tulla Suomeen, että opiskelukokemukseen Suomessa.
- Kysely antaa tärkeää tietoa Suomen korkeakoulutuksen vetovoimasta. Palautteen ja kansainvälisen vertailuaineiston avulla osallistuneet korkeakoulut pystyvät kehittämään toimintaansa, markkinointiviestinnän asiantuntija Joanna Kumpula Opetushallituksesta kertoo.
Maahan saapumiseen, asuntoon ja paikkakunnalle asettumiseen sekä opiskelun aloittamiseen liittyviä palveluihin ja tukeen tyytyväisiä oli kokonaisuutena 90 %. Tyytyväisimpiä opiskelijat olivat korkeakoulunsa antamaan palveluun ja perehdytykseen, hankalimmaksi koettiin pankkitilin avaaminen.
Oppimisympäristöt ja tilat ovat suomalaiskorkeakoulujen vahvuus. Opiskelijat olivat lähes poikkeuksetta niihin tyytyväisiä tai erittäin tyytyväisiä. Kokonaisuutena opintoihin tyytyväisten tai erittäin tyytyväisten osuus oli 87 %.
Mahdollisuuteen opiskella eri kulttuureista tulevien kanssa ja opetusryhmien kokoon olivat tyytyväisiä lähes kaikki vastanneet. Opetuksessa parhaan tuloksen saivat opettajien asiantuntemus alaltaan ja englannin kielen taito.
Tyytyväisyyttä elämiseen tarkasteltiin asumisen, elinkustannusten, sosiaalisen elämän ja päivittäisten asioiden hoitumisen näkökulmista. Mahdollisuuteen ansaita rahaa työskentelemällä opintojen ohella tyytyväisiä oli alle puolet. Ylivoimaisesti tyytyväisimpiä (97 % vastaajista) oltiin Suomen turvallisuuteen.
Tyytyväisten osuus oli kasvanut hieman kaikilla osa-alueilla vuodesta 2014, jolloin Suomi osallistui edellisen kerran ISB-kyselyyn.
Vastanneista tutkinto-opiskelijoista 83 % suosittelisi Suomea opiskelumaana. Kaikkien kyselyyn Suomessa vastanneiden osalta vastaava osuus oli 86 % ja kaikissa osallistujamaissa yhteensä 83 %, mikä tarkoittaa, että Suomi pärjäsi vertailussa hyvin.
Viimeisen vuoden opiskelijoista joka neljäs suunnitteli jäävänsä valmistumisensa jälkeen Suomeen töihin pidemmäksi aikaa, eli yli kahdeksi vuodeksi, joka kymmenes tätä lyhyemmäksi aikaa. 14 % kaavaili jatko-opintoja omassa korkeakoulussaan. Vain vajaa neljännes suunnitteli muuttoa muualle, viidennes ei osannut vielä sanoa.
Tekniikan ja kaupan alan opiskelijat olivat kiinnostuneempia pidemmästä työskentelystä Suomessa, kun taas yhteiskunta-alan, luonnontieteen, matematiikan ja tietotekniikan opiskelijat olivat kiinnostuneempia lyhyempiaikaisesta työskentelystä.
– Suomen osaamispääoman kannalta tulos on rohkaiseva. Samalla on huolestuttavaa, että työllistymiseen linkittyvissä asioissa tyytyväisen osuus oli kyselyssä kaikkein alhaisin, vain puolet. Jos työpaikat ja Suomea jo tuntevat, korkeasti koulutetut ulkomaalaiset eivät kohtaa, menetämme osaamista maailmalle, pääjohtaja Olli-Pekka Heinonen sanoo.
Lähes puolet oli tyytymättömiä työ- ja uramahdollisuuksiin liittyvään tukeen opetushenkilökunnalta sekä mahdollisuuteen työskennellä osana opintoja. Korkeakoulujen ura- ja rekrytointipalveluiden pariin ei löydetty, 38 % ei osannut kertoa, mistä näitä palveluita sai.
Opiskelijat toivoivat tietoa eri tietolähteistä, neuvoja ja ohjausta uravaihtoehdoista, mahdollisuuksia tavata työnantajia ja verkostoitua, harjoittelupaikkoja, tukea CV:n laatimiseen ja yhteydenotossa työnantajiin sekä harjoitusta haastatteluihin.
International Student Barometer (ISB) on eri maiden korkeakouluissa opiskeleville kansainvälisille vaihto- ja tutkinto-opiskelijoille suunnattu kysely, jota brittiläinen iGraduate on tehnyt vuodesta 2005. Suomi on osallistunut kyselyyn kansallisesti koordinoituna aiemmin vuosina 2010 ja 2014. Opetushallitus tuki osallistumista, jotta tuloksia saatiin riittävän monesta korkeakoulusta. Koska kyselyyn osallistuu korkeakouluja useasta maasta, mukana olevat korkeakoulut pystyvät vertaamaan tuloksiaan myös kansainvälisesti. Kaikkiaan kyselyyn vastasi 110 386 opiskelijaa 129 korkeakoulusta ja 17 maasta.
*******
Över 20 000 utlänningar avlägger sin högskoleexamen i Finland. På vilka grunder väljer utländska studerande en finländsk högskola? Hur nöjda är de med studierna, servicen och att leva i Finland? Hurdana planer har de efter att de slutfört studierna? International Student Barometer är en förfrågan till internationella utbytesstuderande och examensstuderande. I Finland deltog 15 högskolor i förfrågan.
Utbildningsstyrelsen välkomnar medias representanter till ett publiceringstillfälle där resultaten av en färsk utredning om dem som studerar för högskoleexamen i Finland presenteras. Tillfället ordnas på engelska.
Why do students choose Finland? International Student Barometer (ISB) – surveying the international student satisfaction in Finland
Anmälningar till adressen [email protected] senast 22.5.2018 kl.10.
Tillfället streamas och kan följas via nätet https://livestream.com/Infocrea-fi/oph-2018-05-22
Obs! Pressmeddelanden och materialet i bilagan är fritt för publicering 22.5.2018 kl. 14
*******
Hälften av de utlänningar som studerar för examen vid finländska universitet och yrkeshögskolor planerar att stanna i Finland efter att de slutfört studierna, visar en färsk utredning.
International Student Barometer (ISB) är en förfrågan till internationella utbytesstuderande och examensstuderande vid högskolor i olika länder. I förfrågan kartläggs hur nöjda de studerande är med studierna, servicen, att leva i det nya landet samt orsaker till valet av studieland och de studerandes planer efter avlagd examen. I Finland deltog 13 universitet och 2 yrkeshögskolor i undersökningen. De svarande var 6 650 utländska studerande, varav 4 396 avlägger hela sin examen i Finland. En klar majoritet av de svarande var universitetens magisterstuderande och doktorander.
Finländska högskolor och utländska studerande har sedan hösten 2017 stått in för en ny situation, då Finland började uppbära läsårsavgiftger av studerande från områden utanför EU/EES. Av de 20 000 utlänningar som studerar för examen i finländska högskolor har 77 procent kommit från andra delar av världen än EU/EES-regionen. De vanligaste ursprungsländerna är Ryssland, Kina, Vietnam och Nepal, och de vanligaste studieområdena är ekonomi och teknik. Avgifterna kan påverka både de studerandes vilja att komma till Finland och deras erfarenhet av studierna i Finland.
– Undersökningen ger viktig information om den finländska högskoleutbildningens attraktionskraft. Med hjälp av responsen och internationellt jämförelsematerial kan högskolorna utveckla sin verksamhet, säger Joanna Kumpula, sakkunnig inom marknadsföringskommunikation vid Utbildningsstyrelsen.
Totalt 90 procent av de svarande var nöjda med helheten som innefattar ankomsten, bostaden, att anpassa sig till den nya orten samt servicen och stödet vid studiestarten. De studerande var mest nöjda med den service och introduktion som högskolan ordnade, medan det besvärligaste var att öppna ett bankkonto.
Lärmiljöerna och lokalerna hör till styrkorna vid de finländska högskolorna. Så gott som alla studerande var nöjda eller mycket nöjda med dessa. Av de studerande var 87 procent nöjda eller mycket nöjda med studierna som helhet.
Nästan alla respondenter var nöjda med att få studera med människor från olika kulturer och med storleken på utbildningsgrupperna. För undervisningens del fick lärarnas sakkännedom och kunskaper i engelska bästa resultat.
Genom att kartlägga boende, levnadskostnader, socialt liv och uträttandet av dagliga ärenden undersökte man hur nöjda de studerande var med att leva i Finland. Mindre än hälften var nöjda med möjligheten att tjäna pengar genom att jobba vid sidan av studierna. Säkerheten i Finland var tydligt det som de svarande var mest nöjda med (97 procent).
Andelen nöjda personer hade ökat något inom alla områden sedan 2014, då Finland senast deltog i ISB-undersökningen.
83 % av de svarande examensstuderandena skulle rekommendera att studera i Finland. För samtliga svarande i Finland var andelen 86 % och för alla deltagarländer 83 %, vilket innebär att Finland klarar sig bra i jämförelsen.
Av sista årets studerande planerade var fjärde att stanna i Finland för att jobba en längre tid efter avlagd examen, dvs. över två år. Var tionde planerade att stanna för att jobba en kortare tid. 14 % hade planer på fortsatta studier vid sin högskola. Endast en fjärdedel hade för avsikt att flytta annanstans, medan en femtedel inte ännu visste vad de kommer att göra.
Studerande inom teknik och handel var i snitt mer intresserade av att jobba en längre tid i Finland, medan studerande inom samhälls- och naturvetenskaper, matematik och datateknik var intresserade av att jobba en kortare tid.
– Med tanke på Finlands kompetenstillgångar är resultaten uppmuntrande. Samtidigt är det oroväckande att bara hälften var nöjda med sysselsättningen. Om arbetsplatserna och de kompetenta högutbildade utlänningarna som redan känner till Finland inte möts, så förlorar vi kunnande till utlandet, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.
Nästan hälften var missnöjda med undervisningspersonalens stöd gällande arbets- och karriärmöjligheter samt med möjligheten att arbeta som en del av studierna. Högskolornas karriär- och rekryteringstjänster hittades inte, 38% kunde inte berätta var dessa tjänster fanns att få.
De studerande önskade information från olika källor, råd och vägledning om karriärmöjligheter, möjligheter att träffa och nätverka med arbetsgivare, praktikplatser, stöd i att sammanställa CV och kontakta arbetsgivare, samt träning inför intervjuer.
International Student Barometer (ISB) är ett frågeformulär för internationella utbytes- och examensstuderande vid högskolor som brittiska IGraduate har gjort sedan år 2005. Finland har deltagit i undersökningen nationellt samordnat åren 2010 och 2014. Utbildningsstyrelsen stödde deltagandet för att få tillräckligt med resultat från olika högskolor. Eftersom högskolor i flera olika länder deltar, kan högskolorna jämföra sina resultat även internationellt. Sammanlagt besvarades undersökningen av 110 386 studerande från 129 högskolor i 17 länder.
*******
Opetushallitus on opetus- ja kulttuuriministeriön hallinonalalla toimiva virasto, joka vastaa koulutuksen, varhaiskasvatuksen ja elinikäisen oppimisen kehittämisestä sekä kansainvälisyyden edistämisestä.
Utbildningsstyrelsen är ett ämbetsverk som verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarar för att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det livslånga lärandet samt för att främja internationalisering.
Opetushallituksen mediapalvelu palvelee arkisin klo 9–16.
Utbildningsstyrelsens mediatjänst betjänar vardagar kl. 9–16.
puh./tfn 0295 331 703
[email protected]
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1