Työelämän kuormittavissa tilanteissa jokainen voi lisätä omaa hyvinvointiaan. Omat aivomme ovat suurin voimavaramme, jonka käyttöä voi harjoitella ja kehittää. Aihetta käsiteltiin Suomen kieltenopettajien liitto SUKOLin järjestämässä jäsenkoulutuksessa, jossa puhujana oli aivotutkimuksesta väitellyt psykologi Ville Ojanen.
Mielen vuoristoradan pahimmissa kuopissa emme pysty rakentavaan vuorovaikutukseen. Emme myöskään pysty luomaan arvostuksen, luottamuksen ja turvallisuuden sävyttämiä suhteita, jotka ovat hyvinvoinnin perusta. On tärkeää kehittää psykologisia taitoja, jotka lisäävät resilienssiä eli kykyä ”tasoittaa kuoppia” – toipua kuormittavista tilanteista ja sopeutua niihin.
Tietoisuus, vastuu ja keinot korostuvat. Tietoisuus tarkoittaa kykyä hahmottaa hetki kokemuksena, ei objektiivisena asiana. Vaikka negatiivinen kokemus johtuisi siitä, että maailmassa on jotain korjattavaa, kannattaa tiedostaa, että silti kyse on kokemuksesta. Vaikka maailman epäkohtia ei voisi muuttaa, omaa kokemusta voi. Ikävää asiaa ei tarvitse alkaa kokea miellyttäväksi, mutta auttaa, jos sen voi kokea vähemmän epämiellyttäväksi.
Tietoisuustaitoja kehittämällä pystyy ottamaan vastuun omasta kokemuksestaan ja muuttamaan sitä. Tällöin myös vuorovaikutus muiden kanssa on helpompaa ja sujuvampaa.
Ojanen muistutti, että oppiminen ei ole pelkästään mahdollista vaan aivojen kannalta suorastaan välttämätöntä. Aivot oppivat, halusimme tai emme. Oppi menee aivoihin harjoittelun ja toistojen kautta, ja siksi kannattaa mahdollisuuksien mukaan valita, mitä toistaa.
Aloittaa voi aivan pienestä kuten siitä, että kiinnittää huomionsa ympärillä olevaan hyvään, etsii myönteistä itsestään ja muista ja sanoo itselleen: olen ok tällaisena. Mielen muuttamisen keinojen taustateorioina ovat Growth Mindset eli kasvun asenne ja positiivinen psykologia, joiden toimivuus oppimisessa ja itsensä kehittämisessä on tutkimuksen perusteella kiistaton.
OAJ:n tekemän työolobarometrin mukaan opetusalan henkilöstön kokemukset työoloista ovat heikentyneet entisestään (https://www.oaj.fi/arjessa/tyohyvinvointi/tutkimustietoa-opetusalan-tyooloista/). Työolojen kohentaminen on työnantajien vastuulla, mutta arjen tilanteista selviämiseen voi vaikuttaa kiinnittämällä huomiota omaan hyvinvointiinsa.
SUKOLin koulutus tarjottiin jäsenille energisoivaksi uuden lukuvuoden aluksi. Tänä vuonna liitto keskittyy jäsenten hyvinvointiin myös järjestämällä työnohjausta. Samaan teemaan liittyy marraskuun koulutus, jossa etsitään työniloa ja hyvää oloa.
I ett påfrestande arbetslivet kan var och en öka sitt eget välmående. Vår egen hjärna är den största kraftkällan och vi kan både träna och utveckla den. Det här ämnet behandlades på Språklärarförbundet i Finland SUKOLs utbildning för medlemmar där talaren var Ville Ojanen, utbildad psykolog som har doktorerat i hjärnforskning.
När vårt humör går upp och ner klarar vi inte av en konstruktiv kommunikation när vi befinner oss i de djupaste dalarna. Vi kan inte heller skapa relationer som bygger på uppskattning, tillit eller trygghet, som annars är grundpelare i vårt välmående. Det är viktigt att utveckla psykologiska förmågor som stärker resiliensen, det vill säga förmågan att jämna ut dalarna – att återhämta sig från tunga upplevelser och anpassa sig till dem.
Medvetenhet, ansvar och medel betonas. Medvetenhet betyder att vi har ett sätt att tolka en situation som en upplevelse, inte som en objektiv situation. Även om en negativ känsla beror på att något i världen borde ändras, behöver vi bli medvetna om att det trots allt är en personlig upplevelse. Fast vi inte kan ändra på alla oegentligheter i världen, kan vi ändra på hur vi upplever situationer. Något tråkigt behöver vi inte börja uppfatta som trevligt, men det hjälper om vi kan tänka på det som mindre otrevligt.
När vi utvecklar en medvetenhet kan vi ta ansvar för våra egna upplevelser och ändra på dem. På det sättet blir även interaktionen med andra lättare och smidigare.
Ojanen påminner om att inlärning inte endast är möjligt utan egentligen nödvändigt med tanke på hjärnan. Hjärnan lär sig, vare sig vi vill det eller inte. Via övning och upprepning lär sig hjärnan och därför lönar det sig att fundera på vad man upprepar.
Vi kan börja från något litet, som till exempel från det att fästa uppmärksamhet vid det goda runt omkring oss, leta efter det positiva inom oss själva och komma ihåg att säga till oss själva: jag duger så här. Som bakgrundsteori till tipsen på hur vi ändrar på vår sinnesstämning finns Growth Mindset, det vill säga attityden till utveckling och positiv psykologi, vars funktion inom inlärning och självutveckling är obestridlig enligt forskning.
OAJ:s arbetsförhållandebarometer visar att de som jobbar inom undervisningssektorn upplever att arbetsförhållandena blivit sämre på sistone (https://www.oaj.fi/arjessa/tyohyvinvointi/tutkimustietoa-opetusalan-tyooloista/). Det ligger på arbetsgivarens ansvar att förbättra arbetsförhållandena för de anställda men för att bättre klara vardagen kan vi fästa uppmärksamhet vid vårt eget välmående.
SUKOLs energigivande utbildning erbjöds till medlemmarna i början av ett nytt läsår. I år satsar förbundet på medlemmarnas välmående, bland annat genom att ordna arbetshandledning. Samma välmåendetema har även en utbildning som går av stapeln i november. Den fokuserar på arbetsglädje och trivsel.
Lisätietoja: Outi Vilkuna, p. 0503080022
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 34 yhdistystä, 3500 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1