Yhä useamman kielipolku katkeaa yläkoulusta toiselle asteelle siirryttäessä. Syitä tilanteeseen voidaan löytää opetuksen järjestämisestä ja opiskelijoiden valinnoista. Riittämättömät panostukset kielikoulutukseen näkyvät kielivalikon rajuna supistuksena tai kieltenopetuksen järjestämisenä siten, että se ei kannusta jatkamaan opintoja. Opiskelijatasolla valintoihin vaikuttaa korkeakoulujen valintauudistus. Yhä useampi opiskelija keskittyy toisen asteen alusta asti yo-tutkinnossa eniten pisteitä tuottaviin oppiaineisiin. On selvää, että kun useiden vuosien kieliopinnot jäävät kesken, resursseja menee hukkaan.
Tasavallan presidentti vahvisti oppivelvollisuuslain 30.12.2020. Laajennettua oppivelvelvollisuutta sovelletaan ensimmäisen kerran niihin oppivelvollisiin, jotka keväällä ovat perusopetuksen 9. luokalla. Jatkossa oppivelvollisuus päättyy nuoren täyttäessä 18 vuotta tai kun hän tätä ennen suorittaa toisen asteen tutkinnon (ylioppilastutkinto tai ammatillinen tutkinto).
Oppivelvollisuusiän nostaminen ja oppivelvollisuuden laajentaminen edellyttävät sen varmistamista, että kaikilla perusopetuksen päättävillä on toisen asteen opinnoissa tarvittavat tiedot, taidot ja osaaminen ja että osaamista voi toisella asteella edelleen kehittää. Tämä koskee erityisesti kieliopintojen jatkuvuutta. On varmistettava edellytykset myös sille, että toisen asteen opinnoissa opiskelijoilla on mahdollisuus saavuttaa jatko-opintojen ja työelämän vaatima kielitaito. Työelämässä on edelleen kasvava tarve työntekijöille, jotka osaavat useampaa kieltä kotimaisten kielten ja englannin lisäksi. Tarpeen tulee näkyä myös koulutuspoliittisessa päätöksenteossa.
För allt fler unga avbryts språkstigen vid övergången från årskurs 9 till andra stadiet. Orsakerna kan man hitta i sättet undervisningen ordnas på och i de studerandes val. De otillräckliga investeringarna i språkundervisningen syns i språkutbudets kraftiga minskning och sättet språkundervisningen ordnas på, eftersom det inte uppmuntrar till vidare språkstudier. Universitetens förnyade antagningsurval påverkar de studerandes val. Allt fler studerande på andra stadiet fokuserar på de ämnen som i studentexamen ger mest poäng vid intagningen till fortsatta studier. Det är klart att när flera års språkstudier blir på hälft, går resurser till spillo.
Republikens president stadfäste läropliktslagen den 30 december 2020. Utvidgandet av läroplikten tillämpas första gången på dem som på våren går på årskurs 9 i grundskolan. I fortsättningen tar läroplikten slut när man fyller 18 år eller då man före det avlägger en examen på andra stadiet (studentexamen eller yrkesexamen).
Att man höjer och utvidgar läroplikten förutsätter att de som går ut grundskolan har de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs på andra stadiet. Det här gäller framför allt språkstudiernas kontinuitet. Man måste försäkra att den studerande har möjlighet att uppnå de språkkunskaper som fortsatta studier och arbetsliv förutsätter. I arbetslivet finns fortfarande ett växande behov av arbetstagare som kan flera språk, andra än engelska och de både inhemska språken. Behovet måste synas även i det utbildningspolitiska beslutsfattandet.
Lisätietoja: Outi Vilkuna, p. 0503080022
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 35 yhdistystä, 4000 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1