Kansallinen koulutuksen arviointikeskus Karvi arvioi 9.-luokkalaisten englannin osaamista keväällä 2021. Tänä syksynä uutisoitujen tulosten mukaan 9.-luokkalaisten englannin taitotaso yltää vain tyydyttävään arvosanaan 7 (https://karvi.fi/2022/09/14/yhdeksasluokkalaisten-englannin-taitoja-arvioitiin-keskella-koronaa-osaaminen-jai-kouluarvosanaan-7/).
Tällaisessa valtakunnan tasolle viedyssä yleistyksessä oppilaiden osaamisesta on ongelmakohtia. A-englannin KARVIn koe pidettiin pandemia-aikana, millä oli vaikutusta koearvosanoihin.
Osa oppilaista teki kokeen kotona. Laitekannassa ja koeolosuhteissa oli tästä syystä suuria eroja, jotka vaikuttivat kokeen lopputulokseen. Koulussa tehdyissä kokeissa eivät olosuhteet olleet myöskään optimaaliset. SUKOLin hallituksen jäsenet keräsivät kokemuksia omista kouluistaan. Niistä kävi ilmi, että moni oppilas ei rohkaistunut puhetehtävissä, sillä luokassa kaikki kuulivat kaikkien muiden äänen. Järjestelmäkuormituksen takia kokeen tehtävissä oli häiriöitä. Lisäksi erilaisten teknisten syiden takia osalla oppilaista eivät kaikki tehtävät tallentuneet. Nämä ongelmat laskivat kokeen kokonaisarvosanaa. Karvin kokeen tulokset eivät siis vastaa oppilaiden todellista osaamista.
Osa oppilaista ei ehtinyt suorittaa koko koetta annettuna aikana, eikä oppilaan aika riittänyt myöskään kokeen tarkistamiseen. Kokeessa ei otettu huomioon erilaisen tuen tarpeita – koe oli tehostetun ja erityisen oppilaille sama kuin yleisopetuksen oppilaille. Kokeessa ei myöskään eroteltu oppilaita, joiden äidinkieli on muu kuin koulun opetuskieli.
9. luokan päättöarvioinnissa oppilaantuntemuksella ja jatkuvalla näytöllä on suuri merkitys. Opetussunnitelman perusteiden mukaan päättöarvioinnissa on otettava huomioon muitakin kuin kielellisiä tavoitteita, ja niitä ei mitata kokeella. Oppilaalla tulee olla mahdollisuus näyttää osaamistaan eri tavoin. Yksi aikarajoitettu koe kuten esimerkiksi Karvin koe kertoo vain osan oppilaan osaamisesta.
Koe itsessään oli monipuolinen, se mittasi eri kielitaidon osa-alueita, ja arvioinnissa käytettiin eurooppalaisen viitekehyksen taitotasoasteikkoa. Kokeen toteutuksessa ilmenneet haasteet eivät valitettavasti tuoneet esiin todellista oppilaiden osaamista. Jatkossa on hyvä varmistaa, että tekninen toteutus toimii, kun koetta on tekemässä suuri määrä oppilaita. Oppilaiden osaamisen tason arvioinnissa valtakunnallisen yleistyksen tekemisessä yhden kokeen perusteella on omat riskinsä. Kieltenopettaja näkee ja tuntee oppilaansa ja arvioi oppilaiden osaamista monipuolisesti ja ammattitaitoisesti.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade niondeklassarnas kunskaper i engelska våren 2021. I resultaten som publicerats under hösten uppnår eleverna endast vitsordet 7 i engelska (https://karvi.fi/sv/2022/09/14/niondeklassarnas-kunskaper-i-engelska-utvarderades-under-coronapandemin-kunskaperna-motsvarar-vitsordet-7/).
Det finns problem i en dylik generalisering om elevers kunskaper på en nationell nivå. Provet som NCU (KARVI på finska) gjorde, hölls under pandemitiden, vilket inverkar på resultatet.
En del av eleverna utförde provet hemma. Det betyder att det fanns stora skillnader i både apparater de använde och i förhållandena som de skrev provet i. Förutsättningarna var inte heller de bästa för dem som utförde provet i skolan. SUKOL:s styrelsemedlemmar har samlat information från sina egna skolor. De berättar att många elever inte hade vågat tala i kommunikationsuppgifterna eftersom alla andra i klassen kunde höra. På grund av systembelastningen fanns det störningar i provuppgifterna. Dessutom registrerades inte alla elevers prestationer då det också förekom tekniska problem. De här problemen sänkte provets medeltal. NCU:s provresultat motsvarar alltså inte elevernas verkliga kunnande.
En del av eleverna hann inte utföra provet på utsatt tid och andra hann inte kontrollera sina svar under den utsatta tiden. I provet togs det inte hänsyn till olika stödfunktioner – provet var det samma till elever med specialbehov som till elever som följer den allmänna undervisningen. Man hade inte heller tagit elever som har ett annat modersmål än undervisningsspråket i skolan i beaktande.
I slutbedömningen för den 9:e klassen har elevkännedom och kontinuerlig bedömning en stor betydelse. Enligt läroplanen ska man i slutbedömnigen ta i beaktande andra faktorer än de språkliga målsättningarna, och dem mäter man inte i prov. Eleverna ska ha möjlighet att visa sitt kunnande på olika sätt. Ett prov som eleverna utför under en begränsad tid, som till exempel NCU:s prov, visar endast en del av det som eleverna kan.
Provet i sig var mångsidigt då det mätte språkkunskap inom olika delområden och i bedömningen använde man sig av nivåerna i referensramen för språk. De utmaningar som förekom i förverkligandet av provet kan tyvärr inte anses visa elevers egentliga kunskap. I fortsättningen är det viktigt att försäkra sig om att de tekniska biten fungerar då provet utförs av många elever samtidigt. Att generalisera nivån av elevers kunskaper på basen av ett enda prov har sina risker. En språklärare ser och känner sina elever och bedömer deras kunskap på ett mångsidigt och professionellt sätt.
Lisätietoja: Outi Vilkuna, p. 0503080022
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 34 yhdistystä, 3500 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1