Kielikoulutuspolitiikan verkoston helmikuussa 2021 julkaisemassa Kielivaranto. Nyt! -selvityksessä käsitellään kielikoulutuksen ja kielikoulutuspolitiikan kehityskulkuja viime vuosina. Erityisesti tarkastellaan sitä, mitkä professori Riitta Pyykön Monikielisyys vahvuudeksi -selvityksen (2017) toimenpide-ehdotuksista ovat toteutuneet – tai jääneet toteutumatta.
Kielivaranto. Nyt! -selvityksen päätännössä todetaan muun muassa, että kuntia voitaisiin tukea tai jopa velvoittaa valtakunnallisesti monipuolistamaan valinnaisten kielten tarjontaa. Lukiokoulutuksessa esitetään vähimmäistoimenpiteeksi korkeakoulujen todistusvalinnan muokkaamista kieltenopiskelulle suotuisampaan suuntaan.
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry:n näkemyksen mukaan merkittävimpiä vaikutuskeinoja suomalaisen kielivarannon laajentamiseksi olisi, että ylioppilastutkintoon tuleva viides pakollinen koe olisi vieraan kielen koe.
Vuosina 2018–2020 toteutetun opiskelijavalintauudistuksen myötä korkeakoulut ovat siirtyneet valitsemaan enemmistön opiskelijoistaan todistusvalinnan kautta ala- tai ohjelmakohtaisten valintakokeiden sijaan. Ammattikorkeakoulut ovat ottaneet käyttöön yhteisen valintakokeen, ja myös yliopistoissa on yhä enemmän siirrytty oppiaineiden yhteisiin valintakokeisiin.
Todistusvalinta aiheuttaa sen, että arvosanoista saatavat pisteet vaikuttavat lukiolaisten kurssivalintoihin, kirjoitettaviin aineisiin ja niiden oppimääriin. Matemaattisten aineiden kirjoittaminen ja arvosanojen korottaminen on lisääntynyt tuntuvasti; samoin reaaliaineiden kirjoittaminen on lisääntynyt, koska pisteitä voi saada viidestä tai jopa kuudesta arvosanasta. Sitä vastoin suurimmassa osassa vieraiden kielten kokeita ilmoittautumisten määrä on pienentynyt entisestään. Tulevaisuus vaikuttaa vieläkin synkemmältä, sillä vapaaehtoisten kielten opiskelu on on perusopetuksessa vähentynyt merkittävästi.
Det språkutbildningspolitiska nätverket publicerade i februari 2021 utredningen Kielivaranto. Nyt!, där man behandlar språkutbildning och den språkutbildningspolitiska utvecklingen de senaste åren. Man undersöker särskilt om de åtgärder, som professor Riitta Pyykkö föreslog i sin utredning Flerspråkighet som resurs (2017), har förverkligats eller inte.
I utredningen Kielivaranto. Nyt! konstaterar man bland annat att man kunde stöda kommuner eller till och med från statligt håll kräva att kommuner erbjuder flera valbara språk. I gymnasieutbildningen föreslår man att som minsta åtgärd ändra på högskolornas antagning för att göra språkstudier mer eftertraktade.
Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf anser att en av de mest betydelsefulla åtgärderna för att bredda den finländska språkreserven skulle vara att det femte obligatoriska provet i studentexamen var ett främmande språk.
Urvalsprocessen, som högskolorna förnyat under åren 2018–2020, väljer majoriteten av de sökande på basen av betyg istället för inträdesprov. Yrkeshögskolorna har tagit i bruk ett gemensamt urvalsprov och även universiteten har allt mer övergått till gemensamma inträdesprov.
Ett urval på basen av betyg betyder att gymnasiestuderande väljer gymnasiekurser, ämnen de skriver i studentexamen och lärokurser utgående från vilka ämnen som ger poäng i urvalsprocessen. De som skriver studentprovet i matematiska ämnen har ökat märkbart, liksom de som försöker höja sitt vitsord. Även antalet studerande som skriver realämnen i studentexamen har ökat eftersom man kan få poäng av fem eller till och med sex vitsord. Däremot har antalet studerande som skriver ett främmande språk minskat. Framtiden ser verkligen mörk ut eftersom frivilliga språkstudier i grundskolan klart har minskat.
Lisätietoja: Outi Vilkuna, p. 0503080022
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 35 yhdistystä, 4000 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1