Opetus- ja kulttuuriministeriö teetti vuonna 2017 Monikielisyys vahvuudeksi -selvityksen, jossa esitettiin toimenpiteitä Suomen kielivarannon vahvistamiseksi. Selvityksen keskeisiä ehdotuksia olivat kieltenopiskelun varhentaminen peruskoulun ensimmäiselle luokalle, opiskelun aloittaminen pääsääntöisesti muulla kuin englannin kielellä ja kielikoulutuksen strateginen suunnittelu. Näistä vain opiskelun varhentaminen on edennyt koko valtakunnan tasolla.
Englantia opiskelevien osuus peruskoulujen alaluokilla on jatkanut kasvuaan pääsääntöisesti, koska mitään muuta ei ole tarjolla. Tästä kertoo myös Tilastokeskuksen uusin tilasto, jonka mukaan englannin opiskelijoiden määrä on kasvanut vuosiluokilla 1–6. On selvää, että kansallinen kielikoulutuspolitiikka kaipaa järeämpiä otteita.
Tehokkain keino kielivarannon monipuolistamiseen olisi se, että opetuksen järjestäjät velvoitettaisiin järjestämään opetusta muussakin A1-kielessä kuin englannissa. Velvoite voisi koskea kuntia, joissa on yli 30000 asukasta. Pelkkä kielivalintojen tarjoaminen ei riitä, vaan myös ryhmäkoot pitäisi määrittää siten, että ryhmien toteutuminen on mahdollista.
Varhentamispäätöksellä haettiin kielivarannon monipuolistamista, mutta tämä tavoite ei nykytilanteessa toteudu. Korjaustoimia ei saa viivyttää. Kielivarannon kato ei ole myöhemmin paikattavissa, mutta epätarkoituksenmukainen kehitys voidaan vielä pysäyttää, mikäli toimiin tartutaan riittävän ripeästi.
Undervisnings- och kulturministeriet lät år 2017 göra en utredning med namnet Flerspråkighet som en resurs, där man framförde förslag på åtgärder för att stärka Finlands språkreserv. Ett av de centrala förslagen i utredningen var tidigareläggandet av språkundervisningen till grundskolans årskurs ett, att börja med ett annat språk än engelska och strategisk planering av språkundervisningen. Av dessa har bara tidigareläggandet av språkundervisningen framskridit på nationell nivå.
Antalet elever som läser engelska under de första åren i lågstadiet har fortsatt öka, främst för att inget annat erbjuds. Detta syns också i Statistikcentralens nyaste statistik, som visar att antalet elever i åk 1–6 som läser engelska ökat. Det är tydligt att den nationella språkundervisningspolitiken behöver krafttag.
Det effektivaste sättet att göra språkreserven mångsidigare är att utbildningsanordnarna skulle förpliktigas att ordna undervisning i även andra A1-språk än engelska. Denna skyldighet skulle kunna gälla kommuner med fler än 30 000 invånare. Att endast erbjuda flera språk räcker inte, utan gruppstorlekarna borde definieras så att det är möjligt att förverkliga undervisningen.
Med beslutet om tidigareläggning av språk ville man göra språkreserven mångsidigare, men det målet uppnås inte i dagens läge. Åtgärder måste vidtas genast. Det går inte att lappa brister i språkreserven senare men det går att hejda den oändamålsenliga utvecklingen om åtgärder vidtas tillräckligt fort.
Lisätietoja: Outi Vilkuna, p. 0503080022
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 35 yhdistystä, 4000 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1