Peruskoulun keskipitkä ruotsin kielen oppimäärä (B1-ruotsi) luo pohjan suomenkielisen väestön ruotsin kielen taidolle. Tervehdimme ilolla hallituksen budjettineuvotteluissa tekemää päätöstä lisätä yksi vuosiviikkotunti B1-kieltä perusopetuksen kieliohjelmaan.
Päätös kompensoi niitä puutteita, jotka syntyivät, kun keskipitkän ruotsin opetus varhennettiin 6. luokalle syksyllä 2016. Varhentaminen toteutettiin tuntiresurssia venyttämällä siten, että kaksi vuosiviikkotuntia ruotsia siirrettiin peruskoulun ylemmiltä luokilta kuudennelle luokalle. Varhentamiselle oli pedagogisia perusteita, mutta uudistuksen myönteisiä vaikutuksia himmentää se, että vuosiluokille 7–9 jäljelle jääneet neljä vuosiviikkotuntia eivät riitä oppimistulosten saavuttamiseksi. Pieni osa kunnista on kompensoinut vuosikursseja 7–9 lisäämällä omaehtoisesti ruotsin kielen opetuksen tuntimäärää, mutta näin ei ole asian laita kaikissa kunnissa. Tämä luo koulutuksellista epätasa-arvoa.
Svenska nu -verkosto ja Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry tilasivat syksyllä 2021 kyselytutkimuksen peruskoulun keskipitkän ruotsin varhentamisuudistuksen vaikutuksista. Yläkoulun opettajien mukaan uudistus on aiheuttanut taukoja ruotsin opiskelussa ja suuri osa opetuksesta on käytettävä asioiden kertaamiseen. Lukioiden opettajat todistavat, että lukiokoulutuksen aloittavien ruotsin kielen taito on heikentynyt peruskoulun tuntijakouudistuksen jälkeen. Valtiovallan väliintulo tulee siis kreivin aikaan.
Hallituksen päätös lisätä yksi vuosiviikkotunti ruotsia tarkoittaa koko B1-kielen perusopetuksen oppimäärän opetussuunnitelman uudistamista. Opetuksen tavoitteet, keskeiset sisällöt ja arviointikriteerit uudistetaan. Tuntimäärän lisääminen edellyttää sekä perusopetusasetuksen että valtioneuvoston tavoite- ja tuntijakoasetuksen muuttamista. Opetushallituksen on laadittava valtakunnalliset opetussuunnitelman perusteet, jonka jälkeen opetuksen järjestäjät voivat aloittaa omien opetussuunnitelmiensa valmistelun.
Ruotsin kieli tarjoaa ponnahduslaudan pohjoismaisille työmarkkinoille ja avaa mahdollisuuksia opiskella toisessa pohjoismaassa. Tutkimukset osoittavat myös (esim. Suomen Yrittäjät 2021), että ruotsinkielentaitoisille työntekijöille on kysyntää suomalaisilla työmarkkinoilla.
Olemme kiitollisia hallituksen päätöksestä panostaa ruotsin opetukseen ja toivomme valmistelun etenevän päätetyn aikataulun mukaisesti. Seuraavan hallituksen on sitouduttava uudistuksen toimeenpanoon ja turvattava riittävä rahoitus.
Gunvor Kronman, ohjausryhmän puheenjohtaja
Hanasaaren kulttuurikeskuksen Svenska nu -verkosto
Outi Vilkuna, puheenjohtaja
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry
Satu Pessi, puheenjohtaja
Suomen ruotsinopettajat ry
Grundskolans medellånga lärokurs i svenska (B1-svenska) lägger grunden för den finskspråkiga befolkningens svenskkunskaper. Det är glädjande att regeringen i budgetförhandlingarna beslöt att lägga till en årsveckotimme i B1-språket i grundskolans språkprogram.
Beslutet kompenserar de brister som uppstod när den medellånga svenskan tidigarelades till årskurs 6 hösten 2016. Tidigareläggningen genomfördes genom att tänja på timresursen, så att två årsveckotimmar i svenska flyttades från grundskolans högre årskurser till årskurs sex. Tidigareläggningen var pedagogiskt motiverad, men dess positiva effekter hämmas av att de kvarvarande fyra årsveckotimmarna i årskurserna 7–9 inte räcker till för att uppnå tillräckliga inlärningsresultat. Vissa kommuner har kompenserat årskurserna 7–9 med mera svenskundervisning, men så är inte fallet i alla kommuner. Detta skapar ojämlikhet i utbildningen.
Nätverket Svenska nu och Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf beställde hösten 2021 en enkätundersökning om vilka konsekvenser tidigareläggningen av grundskolans medellånga svenska har haft. Högstadielärarna intygade att reformen medfört avbrott i svenskstudierna och att en stor del av undervisningen går åt till att repetera. Gymnasielärarna bedömer att de elever som inleder gymnasiestudierna har betydligt sämre svenskkunskaper efter ändringen av grundskolans timfördelning. Statsmaktens ingripande kommer alltså i grevens tid.
Regeringens beslut att lägga till en årsveckotimme svenska innebär en förnyelse av läroplanen för grundskolans lärokurs. Undervisningens målsättningar, centrala innehåll och bedömningskriterier förnyas. Beslutet förutsätter ändringar i förordningen om den grundläggande utbildningen samt förordningen om den grundläggande utbildningens målsättningar och timfördelning. Utbildningsstyrelsen bör bereda de nationella grunderna för läroplanen, varefter utbildningsarrangörerna bereder egna läroplaner.
Svenskan utgör en språngbräda till den nordiska arbetsmarknaden och öppnar möjligheter att studera i ett annat nordiskt land. Undersökningar visar också (t.ex. Företagarna i Finland 2021) att det finns en efterfrågan på svenskkunnig personal på den finländska arbetsmarknaden.
Vi är tacksamma för att regeringen tog beslutet att satsa på svenskundervisningen och vi hoppas att beredningen framskrider enligt den utstakade tidtabellen. Följande regering måste förbinda sig att verkställa reformen och reservera behövliga medel för ändamålet.
Gunvor Kronman, styrgruppsordförande
Hanaholmens Svenska nu-nätverk
Outi Vilkuna, ordförande
Språklärarförbundet i Finland rf
Satu Pessi, ordförande
Svensklärarna i Finland rf
Lisätietoja: Outi Vilkuna, p. 0503080022
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 34 yhdistystä, 3500 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1