Timfördelningen och tidigareläggandet av svenskundervisningen har misslyckats. Det här framkommer i en undersökning som Språklärarförbundet SUKOL rf och nätverket Svenska nu lät göra i september–oktober 2021 om svenskundervisningen och inlärningsresultaten efter tidigareläggandet. Forskaren Tero Kurki konstaterar att trots bredden av intervjuer var svaren förvånansvärt lika. Man kan därför anta att de ger en rättvis bild av undervinsingspersonalens åsikter i ämnet.
På hösten 2016 tidigarelades svenskundervisningen i B1-svenska i finskspråkiga skolor så att två årsveckotimmar flyttades från årskurserna 7–9 till årskurs 6. Endast ett fåtal undervisningsanordnare kompenserade timmarna i de högre årskurserna genom att lägga till fler timmar i svenska än vad minimiantalet timmar nationellt kräver. I de flesta kommuner undervisas svenska endast fyra årsveckotimmar i årskurserna 7–9. Det här betyder i praktiken att svenska undervisas en timme i veckan eller inte alls under vissa perioder.
I SUKOLs och Svenska nu:s undersökning kritiserade närmare 75 % av lärarna starkt att flytta timmar från de högre klasserna i grundskolan till årskurs 6 och att undervisningstimmarna i årskurserna 7–9 är så få. I många svar konstaterar man att på grund av de få timmarna och periodsystemen, som orsakar pauser i studierna, så blir lärarna tvungna att börja undervisa språket från början annars går studierna inte alls framåt. Enligt de svarande borde det finnas minst två årsveckotimmar i varje årskurs för att man ska ha en möjlighet att nå målen i läroplanen.
De centrala målen för förnyelsen var att höja elevernas motivation och förbättra inställningen till det svenska språket. Forskaren Tero Kurki berättar att det här inte har lyckats. En del av svaren visar däremot att med de få årsveckotimmarna är det svårt att hålla motivationen uppe eftersom eleverna anser att de inte lär sig tillräckligt, vilket i sin tur inverkar speciellt på de begåvade och flitiga eleverna.
En del av de som svarade på frågorna påstår att man hade kunnat få en positiv inverkan på sjätte klassen om läraren hade varit behörig. Undervisningen av B1-svenska ges nämligen för det mesta av klasslärare som inte har specialiserande studier i svenska eller annan kompletterande utbildning. Det här kom fram i en annan undersökning som SUKOL gjorde tillsammans med lärarfacket OAJ och Suomen Luokanopettajat den här hösten.
I undersökningen som SUKOL och Svenska nu gjort tog hälften av de lärare som undervisar på årskurserna 7–9 upp faktum att elevernas kunskaper har försvagats. Av gymnasielärarna anser 57 % att de studerandes kunskaper i svenska har försämrats märkbart under de två senaste skolåren och enligt en tredjedel har kunskaperna försämrats något. Oroväckande är att ingen tycker att kunskaperna har förbättrats.
Man har konstaterat att de svaga kunskaperna i svenska har försvårat språkstudier för många studerande på andra stadiet och i högskolor. Att göra svenska frivilligt i studentexamen från och med år 2005 har också minskat studier i svenska i gymnasierna och kraftigt minskat på antalet som skriver svenska i studentexamen.
Enligt SUKOLs och Svenska nu:s undersökning har man inte i den nya läroplanen kunnat nå alla de målsättningar som man eftersträvade för svenskans del med den nya timfördelningen och tidigareläggandet Inom många delområden har situationen tvärtom till och med försämrats. Speciellt oroväckande är det för dem som behöver en grundnivå i svenska för fortsatta studier och i arbetslivet. För att kunna garantera jämlika möjligheter till språkstudier för elever krävs också resurser och lärare som kan planera och förverkliga en ändamålsenlig undervisning: alla språk, även det andra inhemska, behöver en utbildad språklärare. Forskaren Tero Kurki konstaterar: ”En kvalitativ, uppmuntrande och uppbyggande undervising som erbjuds i tillräcklig utsträckning ökar motivationen.”
Undersökningen gjordes genom att intervjua 256 slumpmässigt valda svensklärare som undervisar i årskurserna 7–9 (196) och gymnasiet (60) från olika delar av landet. Man gjorde en innehållsanalys och en kvantitativ analys av intervjuerna. Den kvantitativa materialet samlades in utgående från vitsorden i SUKOLs landsomfattande prov i B1-svenska.
Läs det svenska sammandraget av undersökningen på Svenska nu:s hemsida: https://svenskanu.fi/wp-content/uploads/2021/10/Sammandrag_undersokning_svenskundervisning_Kurki.pdf
Tilläggsuppgifter:
Tero Kurki
Tfn: 04 527 8456
Mikael Hiltunen, projektchef, nätverket Svenska nu
Tfn: 040 620 6006
Ordförande Outi Vilkuna, tfn. 0503080022
Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf är en pedagogisk organisation, som främjar och utvecklar undervisningen i främmande språk.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1