Barnlösheten ökar framförallt bland dem som är lägst utbildade. Dessa personer har likaså den svagaste ställningen på arbetsmarknaden. Om unga erbjuds allt sämre arbetsplatser, kommer nativiteten inte att förbättras, förutspådde Servicefacket PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen i sitt tal till fullmäktige. Enligt henne bär företagen ett samhälleligt ansvar att försöka erbjuda anställningar som tryggar en tillräcklig utkomstnivå för levnad.
Den låga nativiteten i Finland är ett allmänt orosmoment. Till detta sammankopplas även frågor som hör ihop med såväl arbetskraftens som pensionsmedlens tillräcklighet. Var tredje man i fyrtioårs åldern är redan nu barnlös och bland kvinnorna är det mer än var femte som är barnlös.
Den allmänna uppfattningen är att en högt utbildad kvinna är barnlös och att hon tvekar att skaffa barn på grund av arbetskarriären. Enligt det pågående Nefer-forskningsprojektet som genomförs vid Åbo universitet stämmer detta inte längre, utan situationen har ändrats. Nu förblir vanligen lågt utbildade män och kvinnor barnlösa. Deras ställning på arbetsmarknaderna är därtill svag och deras arbetskarriärer splittrade.
Inom servicebranschen återfinns Finlands yngsta arbetskraft och utmanande arbetstider för dem med familj. Tjänsternas öppethållningstider utvidgas ständigt och det innebär att en PAM-medlem med familj är i behov av dagvård för sitt barn i allt högre grad även kvällstid och nattetid. De offentliga tjänsterna håller inte tillräckligt måttet på denna efterfrågan. Synnerligen svår är situationen för unga skolelever som inte längre omfattas av dagvårdservice.
”Systemet för dagvårdstjänster och familjeledigheter är viktigt för att det ens ska vara möjligt att ha ett familjeliv. Före det måste mänskor ha en tillit på det som står framför så att de vågar skaffa familj. En splittrad arbetskarriär ger upphov till ett liv bestående av ”om så vore” önskningar, då man blir sittande i vardagsrummet för att vänta på att det riktiga livet ska börja.”
”Om allt fler unga sysselsatte sig med arbetsskift vid behov, på deltid eller via bemanningsföretag eller som ensamföretagare inom plattformsekonomin, kan vi vara säkra på att inte heller nativiteten nu stiger. En situation där uppehället är ständigt osäkert och en person inte kan planera sin framtid uppmuntrar inte heller till familjetillökning.”
”Inalles betyder detta att vår samhälleliga skyldighet är att kräva hela anställningar som tryggar en tillräcklig utkomstnivå för levnad. Företagen inom branschen har sålunda ett samhälleligt ansvar att sträva att erbjuda dylika anställningar”, sade Rönni-Sällinen.
För närvarande förhandlar PAM om kollektivavtalen för skidcenter och programservicebranschen. På nästa års sida utgår bland annat kollektivavtalen inom handel, turism-, restaurang- och fritidstjänster samt fastighetsservicesektorn.
Enligt Rönni-Sällisen är branscherna i behov av tydliga löneförhöjningar och därtill behövs ställningen för deltidsanställda förbättras.
”Det måste vara möjligt att kunna göra en karriär och att försörja sig inom servicebranschens yrken även i framtiden. Därför bör vi finna lösningar för att utöka antalet arbetstimmar för branschens hängivna arbetstagare och i något skede få till stånd heltidsanställningar.”
PAM:s förbundskongress valde nytt fullmäktige i juni 2019. Fullmäktige sammanträder nu till sitt första möte. Fullmäktige består av sammanlagt 53 medlemmar. Fullmäktigeordföranden är Sirpa Laakso från Tavastehus, första viceordföranden Sami Viitasaari från Björneborg och andra viceordföranden Mira-Veera Auer från Helsingfors.
Tilläggsuppgifter ger:
Servicefacket PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen, tfn 050 3780 270
Servicefacket PAM rf organiserar anställda på de privata servicesektorerna. PAM har närmare 220 000 medlemmar, av vilka ca. 80 % kvinnor. De flesta PAM-medlemmar är anställda inom detaljhandeln, hotell- och restaurangbranschen, fastighetsservice eller väktarbranschen. www.pam.fi/sv
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1