Tiedotteet

Näytä tiedotekategoriat

Etusivu » Tiedotteet » Kotimaa » Lärresultaten i modersmål och litteratur: Alla kan inte argumentera

Kansallinen koulutuksen arviointikeskus

Lärresultaten i modersmål och litteratur: Alla kan inte argumentera

Pressmeddelande.
Publicerad: 28.04.2015 kl. 12:30
Utgivare: Kansallinen koulutuksen arviointikeskus

Inom den grundläggande utbildningen genomfördes våren 2014 en utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur i slutskedet av utbildningen. Resultaten har nu analyserats för de finskspråkiga elevernas del, och de visar att skillnaden i kunnande är stor mellan flickor och pojkar. En liten tröst för pojkarna är att skillnaden verkar vara något mindre i vissa delområden av den elektroniska utvärderingen jämfört med den utvärdering som gjordes med traditionell papper och penna-teknik.

Nationella centret för utbildningsutvärdering genomförde våren 2014 en utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur i slutskedet av den grundläggande utbildningen, och för första gången prövades digital utvärdering. Utvärderingen fokuserade på språkkännedom och skrivkompetens. Syftet var att producera tillförlitlig information om hur målen i grunderna för läroplanen uppnås och hur jämlikheten i utbildningen förverkligas.

De 149 grundskolor som deltog i datainsamlingen representerade heltäckande olika områden och kommuntyper. Resultat erhölls för sammanlagt 5 144 sampelelever, av vilka omkring två tredjedelar deltog i utvärderingen på papper och omkring en tredjedel i den digitala utvärderingen.

I språkkännedom var nivån på elevernas kunskaper i både pappersversionen och den digitala versionen av utvärderingen medelmåttig (lösningsandelen var mellan 50 % och under 60 % av det maximala poängtalet för uppgifterna) och flickornas genomsnittliga lösningsandel var lite över 10 procentenheter högre än pojkarnas. I utvärderingen på papper uppnådde flickorna ett medelmåttigt resultat (lösningsandelen var mellan 60 % och under 70 %) och pojkarna ett försvarligt resultat. I den digitala utvärderingen var både flickornas och pojkarnas resultat cirka 5 procentenheter lägre än resultaten i utvärderingen på papper. Störst var skillnaderna i deras kunskaper om standardspråkets normer.

I skrivkompetens uppnådde eleverna ett försvarligt resultat, i utvärderingen på papper nästan medelmåttigt, men flickornas genomsnittliga nivå var till och med 18 procentenheter högre än pojkarnas. Resultaten i den digitala utvärderingen var en aning sämre än i pappersutvärderingen. I den digitala utvärderingen var resultaten i fråga om kunskaperna om standardspråkets normer i skrivuppgifterna för flickornas del 6 procentenheter och för pojkarnas del 2 procentenheter lägre än i utvärderingens pappersversion.  

När det gäller resultaten i språkkännedom och skrivkompetens var det färre elever som fick de högsta poängtalen och fler elever som fick de lägsta resultaten i den digitala utvärderingen än i utvärderingen på papper. 

Jämförelsen mellan den digitala versionen och pappersversionen är bara riktgivande: trots att uppgifterna i princip var desamma fanns det skillnader i dem beroende på vilket verktyg som användes. Sammanfattningsvis kan observeras att fastän skillnaderna i kunnande mellan flickorna och pojkarna även i utvärderingens digitala version var stora, var de på vissa delområden en aning mindre i den än i utvärderingens pappersversion. Skillnaderna mellan dem som tänkte söka till gymnasiet och dem som tänkte söka till yrkesutbildning var stor – oberoende av verktyg.

Även nivån på och tillgängligheten till IT-utrustning varierade mycket mellan sampelskolorna. I sampelskolorna använde lärarna på sina lektioner informations- och kommunikationsteknik främst för att söka information samt för att bearbeta och finslipa texter. Användning av informations- och kommunikationsteknik hör alltså inte i någon stor omfattning till undervisningsvardagen i modersmål och litteratur.

I skrivuppgifterna var skillnaderna mellan pojkar och flickor störst i den uppgift som eleverna kunde bäst, nämligen sommarjobbsansökan. Var femte pojke (var fjärde i den digitala utvärderingen) skrev en ansökan vars nivå var svag, vilket betyder att de i verkliga livet sannolikt inte kan skriva en bra ansökan. Av flickorna skrev cirka en av tjugo en svag ansökan. Av flickorna uppnådde nästan hälften en mycket god nivå i uppgiften (vilket betyder en lösningsandel på 80 %), medan en knapp femtedel av pojkarna gjorde det.

Resultaten tyder på att de flickor som uppnådde den högsta nivån inte hade möjlighet att visa vilken nivå de skulle kunna uppnå: för dem verkade uppgifterna vara för lätta. Resultaten visade inte nödvändigtvis heller hur svag nivån egentligen var för de pojkar som låg på den lägsta nivån i provet.

Uppgifterna i språkkännedom var utmanande: endast cirka en av sjuttio elever (1,5 %) uppnådde en lösningsandel på minst 90 %. Nästan alla elever kunde bland olika alternativ välja det artigaste uttrycket i en situation med språkanvändning, men bara en tredjedel kunde förklara vilka språkliga drag som avgjorde deras val. Uppgifterna visade sig vara svårare och variationen mellan könen större ju mer eleverna i sina svar var tvungna att sätta ord på sina egna observationer och motivera sina åsikter. Denna typ av uppgifter kräver förmåga att analysera och bedöma.

I språkkännedom var variationen liten mellan skolorna: skillnaderna mellan skolorna förklarade endast 6 % av variationen i inlärningsresultaten (i den digitala versionen 5 %). I skrivuppgifterna var skillnaderna en aning större (i pappersversionen 9 %, i den digitala versionen 10 %).

De regionala skillnaderna var små. Men av RFV-områdena var skillnaden mellan pappersutvärderingen och den digitala utvärderingen störst i Östra Finland för såväl flickor som pojkar. Särskilt i skrivkompetens var resultaten i det RFV-område som hörde till täten i pappersversionen svagast i den digitala utvärderingen: i Östra Finland var pojkarnas resultat cirka 10 procentenheter och flickornas cirka 8 procentenheter lägre i den digitala utvärderingen än i pappersutvärderingen (i språkkännedom ca 7 procentenheter lägre).

Publikationen på webben: http://karvi.fi/sv/ 

Mer information:

Specialplanerare, projektchef för utvärderingen av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur Elina Harjunen, Nationella centret för utbildningsutvärdering, tfn 029 533 5506

Specialforskare Juhani Rautopuro, Nationella centret för utbildningsutvärdering, tfn 029 533 5523

Undervisningsråd Anu Räisänen, Nationella centret för utbildningsutvärdering, tfn 029 533 5526

Nationella centret för utbildningsutvärdering är ett fristående ämbetsverk som svarar för nationell utvärdering av utbildningen. Utvärderingscentrets verksamhet omfattar hela utbildningssystemet, allt från småbarnsfostran till högskoleutbildning.

Utvärderingscentret inledde sin verksamhet den 1 maj 2014. Centret bildades genom en sammanslagning av utvärderingsverksamheten vid Rådet för utvärdering av högskolorna, Rådet för utbildningsutvärdering och Utbildningsstyrelsen.

Julkaisijan muita tiedotteita

Hae kategoriasta

Kategorian julkaisijoita

Kategorian uusimmat

ePressin asiakkaita
Trafi Radisson Blu Tellabs