SUKOL toteutti yhdessä OAJ:n ja Suomen Luokanopettajat ry:n kanssa syyskuussa 2021 alakoulun ja lukion luokan- ja aineenopettajille suunnatun kyselyn, joka käsitteli A- ja B1-kielen opetuksen toteutusta. Yhteistyönä toteutetussa kyselyssä saadaan ensimmäistä kertaa konkreettista näyttöä siitä, kuinka kieltenopetuksen varhentaminen on käytännössä toteutettu.
Valtioneuvosto päätti vuonna 2018 A1-kielen opetuksen varhentamisesta alkamaan perusopetuksen ensimmäisellä luokalla. Kieltenopetuksen varhentaminen oli osa hallituksen Uusi peruskoulu -ohjelmaa, ja sen tavoitteena oli muun muassa lisätä ja monipuolistaa kieltenopiskelua.
Kieltenopiskelun monipuolistamisen tavoitteeseen olisi päästy, mikäli opetuksen järjestäjät olisi velvoitettu tarjoamaan useampaa kieltä. Nyt kuitenkin suurin osa opetuksen järjestäjistä tarjoaa A1-kielenä vain englantia. Paikallisesti on saatettu ymmärtää laajemman kielivalikoiman vetovoima, ja tästä myönteisenä esimerkkinä on Vuoden kieliteko 2021 -palkinnon vastaanottanut Tampereen kaupunki, jossa on panostettu laajaan kielivalikoimaan ja kieltenopettajien antamaan kieltenopetukseen.
Nyt valmistuneessa kyselyssä vastaajina oli 116 luokanopettajaa ja 413 kielten aineenopettajaa. Tuloksista käy ilmi, että varhennettua A1-englannin, -ruotsin ja -suomen kielen opetusta on osoitettu suurelta osin luokanopettajille samoin kuin kuudennella luokalla alkavaa B1-kielen opetusta. Valtaosa näistä luokanopettajista ei ole suorittanut opettamansa kielen erikoistumisopintoja eikä osallistunut opettamansa kielen täydennyskoulutukseen viimeisen kahden vuoden aikana. A1- ja B1-kielen opetusta on siirretty kieltenopettajilta luokanopettajille nimenomaan kieltenopetuksen varhentamisen yhteydessä.
Katoavia A2-kieliä opettavat vastaajista lähes yhtä lailla luokan- kuin aineenopettajat. A2-kielten tarjoaminen on opetuksen järjestäjille vapaaehtoista, ja yhä enenevässä määrin niiden tarjoamisesta on luovuttu säästösyihin vedoten. Näin alueellista kielitarjontaa on kavennettu käytännössä minimiin, pelkän englannin opetukseen. Yläkoulussa alkavat B2-kielet ovat jo lähes kadonneet kielitarjonnasta. Jonkin verran yhteistyötä tehdään muiden kunnan koulujen ja oppilaitosten kanssa kieltenopetuksen järjestämiseksi, mutta yhteistyö yli kuntarajojen on hyvin puutteellista ja vaatii tarmokasta kehittämistyötä kielipolkujen mahdollistamiseksi ja ammattitaitoisen opetushenkilöstön varmistamiseksi.
Lukiossa kieliä opettavat aineenopettajat, ja valtakielenä on tälläkin asteella englanti. Muiden kielten opiskeluun ja kiinnostavuuteen lukiossa on vastausten perusteella vaikuttanut korkeakoulujen todistusvalinnan pisteitysmalli. Kieltenopettajilta on jo ennen tätä kyselyä saatu viestiä, että todistusvalinnalla on voimakas kielteinen ohjausvaikutus kielivalintoihin ja kielten opiskeluun lukiossa.
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry on erittäin huolissaan kieltenopetuksen järjestämisestä kokonaisuutena ja kaikilla asteilla. Kielivarantomme kapenee, ja korjausliikkeeseen tulee ryhtyä viiveettä. A1-kielten tarjontaa on monipuolistettava. Opetuksen järjestäjiä on velvoitettava A2-kielten tarjoamiseen. Korkeakoulujen todistusvalinnassa laajemman kielitaidon osoittamiseen tulee kannustaa. Opetuksen järjestäjien välistä yhteistyötä erilaisten kielipolkujen mahdollistamiseksi tulee tukea, ja kieltenopetus kaikilla asteilla tulee osoittaa koulutettujen kieltenopettajien tehtäväksi.
Maan hallituksen käynnistämän Oikeus oppia -kehittämisohjelman (2020–2022) tavoitteena on kaventaa ja ennaltaehkäistä peruskoulua käyvien oppilaiden oppimiseroja, vahvistaa oppimisen ja koulunkäynnin tukea ja kehittää lukutaitoa. Lähikoulun asemaa vahvistetaan, opetuksen ryhmäkokoja pienennetään ja rahoitusta uudistetaan siten, että se tukee koulutuksellisen tasa-arvon toteutumista. Näiden tavoitteiden tulee näkyä myös kieltenopetuksen saavutettavuudessa ja järjestämisessä. Lasten oikeus saada yhdenvertaista opetusta ei voi riippua siitä, missä kunnassa sattuu asumaan.
SUKOL gjorde, tillsammans med OAJ och Suomen Luokanopettajat, en undersökning i september 2021 som riktade sig till klasslärare och gymnasiets ämneslärare om arrangemang av A- och B1-språk. Tack vare det här samarbetet får vi för första gången konkret information om hur tidigareläggandet av språkundervisningen i praktiken sköts.
Statsrådet beslöt år 2018 att undervisningen av A1-språket ska tidigareläggas och därmed börja i grundskolans första klass. Tidigareläggandet av språkundervisningen var en del av regeringens program Den nya grundskolan, vars målsättning bland annat var att öka språkundervisingen och samtidigt göra den mer mångsidig.
Man hade nått målsättningen att göra språkundervisningen mer mångsidig om man skulle ha krävt att undervisningsanordnaren erbjuder flera språk. Nu erbjuder de flesta av undervisningsanordnarna endast engelska som A1-språk (på finskt håll och i svenska skolor erbjuds för det mesta enbart finska). I vissa kommuner har man förstått attraktionen med ett bredare språkutbud och som ett positivt exempel fungerar Tammerfors stad som också fick ta emot priset Vuoden kieliteko 2021 (Årets språkgärning). Där har man satsat på att erbjuda flera språk och samtidigt är det språklärare som undervisar språken.
I undersökningen svarade 116 klasslärare och 413 ämneslärare. Det framgår av resultaten att det är klasslärare som oftast undervisar engelska, svenska och finska som A1-språk, vilket också gäller B1-språket som börjar undervisas på årskurs 6. Största delen av de här klasslärarna har inte avlagt specialiseringsstudier i målspråket. De har inte heller deltagit i någon utbildning i målspråket under de senaste två åren. Undervisningen av A1- och B1-språken har övergått till klasslärare istället för språklärare i och med den tidigarelagda språkundervisningen.
A2-språken som håller på att försvinna undervisar både klasslärare och ämneslärare. Det är frivilligt för undervisningsanordnarna att erbjuda undervisning i A2-språk och allt färre erbjuder A2-språk och uppger att det är på grund av ekonomiska inbesparingar. I praktiken betyder det att det regionala språkutbudet är minimalt och att det endast är engelska som erbjuds. I årskurserna 7–9 har utbudet av språkundervisning som B2-språk närmast försvunnit. I vissa fall ordnar man språkundervisning i samarbete med andra skolor och undervisningsanstalter i kommunen men samarbete över kommungränserna är mycket sällsynt och det kräver ett kreativt utvecklingsarbete för att kunna bredda språkstigarna och försäkra sig om att det finns professionell undervsiningspersonal till förfogande.
I gymnasiet undervisar ämneslärare språk och engelska är också det klart största främmande språket på det här stadiet. Högskolornas poängsättning när det gäller betygsurval har enligt undersökningen inverkat på gymnasisternas språkstudier. Även före den här undersökningen har språklärarna varslat om att högskolornas poängsättning har en mycket negativ inverkan på språkstudier i gymnasierna.
Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf är ytterst oroad över arrangemangen av språkstudier på alla stadier. Språkkunskaperna försvagas och det kräver omedelbara åtgärder. Man måste göra studier av A1-språk mer mångsidiga. Man ska kräva att utbildningsanordnarna erbjuder A2-språk. I högskolornas poängsättning av betygsurval måste språkstudier uppmuntras. Samarbete mellan olika språkanordnare måste stödas för att få olika språkstigar till stånd och språkundervisningen behöver ges av utbildade språklärare.
Målet med regeringens utvecklingsprogram Utbildning för alla (2020–2022) är att minska och förebygga skillnader i inlärning, främja lärande och stärka stödet för lärandet bland elever i grundskolan. Man vill stärka närskolans ställning, minska gruppstorlekar och finansieringen ska främja jämlikheten. De här målsättningarna ska också ses i möjligheten till och arrangemangen i språkstudier. Barnens rättigheter att få en jämlik undervisning ska inte bero på vilken kommun de råkar att bo i.
Lisätietoja: Outi Vilkuna, p. 0503080022
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 35 yhdistystä, 4000 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1