Maakuntien tilakeskuksen tekemän selvityksen mukaan sairaanhoito- ja erityishuoltopiirit investoivat voimakkaasti rakennushankkeisiin, vaikka kehityksen ajateltiin jo kääntyvän laskuun pari vuotta sitten. Hankkeita on käynnissä tai suunnitteilla eri puolella Suomea liki 5 miljardin euron arvosta. Investointipaine säilynee saman suuruisena koronakriisistä huolimatta.
Maakuntien tilakeskus teki alkuvuodesta 2020 selvityksen sairaanhoito- ja erityishuoltopiirien tilainvestoinneista Suomessa. Selvityksen mukaan piireillä on käynnissä tai suunnitteilla noin 170 rakennushanketta, joiden yhteenlaskettu arvo on liki 5 miljardia euroa. Edellinen selvitys aiheesta valmistui vuonna 2018, jolloin investointien arvo oli lähes saman suuruinen.
– Olimme vuonna 2018 siinä uskossa, että vuosi 2020 olisi ollut investointien huippuvuosi. Rakennushankkeita on kuitenkin alkanut 2019 tai alkamassa vuonna 2020 enemmän kuin aiempina vuosina. Investointiaste säilyy siis korkeana ainakin vuoteen 2021. Tämän jälkeen aloitettavien hankkeiden määrä näyttäisi kääntyvän laskuun. Selvitys valmistui alkuvuodesta, joten vallitseva koronakriisi voi vielä aiheuttaa muutoksia, kuten viivästymisiä sairaaloiden investointeihin. Niiden suuruusluokka säilynee silti tulevina vuosina saman suuntaisena, kertoo Maakuntien tilakeskuksen toimitusjohtaja Jukka Latvala.
Selvitys kattaa yli 0,5 miljoonan euron arvoiset rakennushankkeet, jotka valmistuvat vuosina 2020–2024. Osa hankkeista on voinut alkaa jo ennen vuotta 2020. Lisäksi sairaanhoitopiireillä voi olla käynnissä myös pienempiä hankkeita. Selvityksessä ovat mukana kaikkien sairaanhoito- ja erityishuoltopiirien peruskorjaus- ja perusparannushankkeet sekä uudisrakennukset lukuun ottamatta Ahvenanmaata.
Investoinnit tulevat näkymään kuntien kustannuksissa
Selvityksestä käy ilmi, että lähes kaikilla Suomen yliopistosairaaloilla on tällä hetkellä käynnissä isoja rakennushankkeita. Monien sairaaloiden rakennuskanta on peräisin 1950–70-luvuilta, joten sairaalatilat eivät enää täytä tämän päivän toiminnallisia ja teknisiä vaatimuksia.
Yhtäältä uusien sairaalatilojen käyttökustannukset ovat usein merkittävästi isommat kuin vanhojen tilojen, sillä nykyaikaiset tilat sisältävät uutta tekniikkaa ja niissä on huomioitu paremmin esimerkiksi asiakkaiden yksilöllisyys. Usein piirien on myös haastavaa päästä eroon vanhoista tiloista. Toisaalta uudet tilat vaativat todennäköisesti vähemmän huoltotoimenpiteitä ja niiden energiatehokkuus on parempi. Lisäksi piirit ovat asettaneet suuria tavoitteita toiminnallisille säästöille uusissa tiloissa, mikä myös laskee kustannuksia.
– Selvityksemme mukaan näyttää silti selvältä, että sote-tilojen investoinnit ja tilojen käyttökustannukset nostavat kuntien kustannuksia tulevina vuosina. Vaikka osa hankkeista viivästyisikin nyt koronakriisin vuoksi, kuntien paine investointeihin säilyy samana. Toivomme, että kunnat ja kuntakonsernit ovat varautuneet tähän. Sote-tiloja tulee tarkastella kokonaisuutena ja niihin liittyvien päätösten perustua tietoon. Haluamme olla tässä työssä tukena. Tiedon avulla voidaan muodostaa kokonaisvaltainen käsitys sote-tiloista, investoinneista, tulevista korjauksista ja käyttökustannuksista, Latvala sanoo.
Selvityksen tiedot kerättiin pääosin kyselyillä sairaanhoito- ja erityishuoltopiireistä. Toisena lähteenä käytettiin julkisia lähteitä. Maakuntien tilakeskuksen tekemän selvityksen tarkoituksena on muodostaa yleiskuvaa sairaanhoito- ja erityishuoltopiirien rakennusinvestoinneista sekä tukea tulevan sote-uudistuksen valmistelua.
Lisätiedot ja haastattelupyynnöt
Toimitusjohtaja Jukka Latvala, Maakuntien tilakeskus Oy, puh. 040 776 9774, [email protected]
Kehityspäällikkö Mikko Alin, Maakuntien tilakeskus Oy, puh 050 472 6934, [email protected]
Enligt en utredning utförd av Landskapens lokalcentral investerar sjukvårds- och specialomsorgsdistrikten kraftigt i byggnadsprojekt, trots att man trodde att utvecklingen redan skulle börja minska för ett par år sedan. Runt om i Finland pågår eller planeras projekt till ett värde på uppemot 5 miljarder euro. Investeringstrycket förblir sannolikt det samma trots coronakrisen.
Landskapens lokalcentral gjorde i början av år 2020 en utredning om sjukvårds- och specialomsorgsdistriktens lokalinvesteringar i Finland. Enligt utredningen har distrikten påbörjat eller planerat cirka 170 byggnadsprojekt, vars sammanlagda värde är uppemot 5 miljarder euro. Föregående utredning i temat färdigställdes år 2018, då värdet för investeringarna var nästan lika stort.
– År 2018 trodde vi att år 2020 skulle vara ett toppår för investeringar. Byggnadsprojekt har emellertid påbörjats 2019 eller ska påbörjas år 2020 i större utsträckning än tidigare år. Investeringsgraden förblir alltså hög åtminstone till och med år 2021. Därefter förefaller antalet projekt som ska inledas att minska. Utredningen blev färdig i början av året, vilket innebär att den pågående coronakrisen ännu kan orsaka förändringar, såsom förseningar i sjukhusens investeringar. Deras storleksklass förblir sannolikt ändå på samma nivå under kommande år, berättar Landskapens lokalcentrals verkställande direktör Jukka Latvala.
Utredningen omfattar byggnadsprojekt som är värda över 0,5 miljoner euro och färdigställs åren 2020–2024. En del av projekten har kunnat inledas redan innan år 2020. Dessutom kan sjukvårdsdistrikten även ha mindre projekt på gång. I utredningen ingår alla sjukvårds- och specialomsorgsdistriktens ombyggnads- och moderniseringsprojekt samt nybyggen med undantag av Åland.
Investeringarna kommer att synas i kommunernas kostnader
I utredningen framkom att nästan alla Finlands universitetssjukhus för tillfället har stora byggnadsprojekt på gång. Många sjukhus har ett byggnadsbestånd från 1950–70-talen, vilket betyder att sjukhuslokalerna inte längre uppfyller dagens funktionella och tekniska krav.
Dels är driftskostnaderna för nya sjukhuslokaler ofta betydligt större än för gamla lokaler, eftersom moderna lokaler innehåller nya teknik och iakttar bättre till exempel kundernas individualitet. Ofta har distrikten även problem med att bli av med gamla lokaler. Dels kräver nya lokaler sannolikt färre serviceåtgärder och de har bättre energieffektivitet. Dessutom har distrikten satt upp mål för funktionella besparingar i de nya lokalerna, vilket också minskar kostnaderna.
– Vår utredning visar ändå tydligt att investeringarna i social- och hälsovårdslokaler och lokalernas driftskostnader höjer kommunernas kostnader under de kommande åren. Även om en del av projekten skulle försenas nu på grund av coronakrisen förblir kommunernas press för investeringar oförändrad. Vi hoppas att kommunerna och kommunkoncernerna har förberett sig för det. Social- och hälsovårdslokalerna ska granskas som helhet och besluten om dem ska utgå från kunskap. Vi vill utgöra ett stöd i detta arbete. Med kunskap kan man skapa en övergripande uppfattning om social- och hälsovårdslokalerna, investeringarna, kommande reparationer och driftskostnader, säger Latvala.
Utredningens uppgifter samlades i huvudsak in med enkäter i sjukvårds- och specialomsorgsdistrikten. Som andra källa användes offentliga uppgifter. Syftet med Landskapens lokalcentrals utredning är att skapa en överblick över sjukvårds- och specialomsorgsdistriktens byggnadsinvesteringar samt stödja förberedelserna inför den kommande social- och hälsovårdsreformen.
Mer information och intervjuförfrågningar
Verkställande direktör Jukka Latvala, Landskapens lokalcentral Ab, tfn 040 776 9774, [email protected]
Utvecklingschef Mikko Alin, Landskapens lokalcentral Ab, tfn 050 472 6934, [email protected]
Maakuntien tilakeskus Oy perustettiin osana maakunta- ja sote-uudistusta vuonna 2017. Tehtävänä oli valmistella kiinteistöyhtiötä, joka vastaisi kaikista maakuntien tarvitsemista toimitiloista, kuten sairaaloista, sosiaalipalveluiden tiloista ja pelastusasemista. Valmisteluvaiheen ajan yhtiö on toiminut Senaatti-kiinteistöjen tytäryhtiönä ja Senaatin rahoituksella. www.maakuntientilakeskus.fi
Landskapens lokalcentral Ab grundades som en del av landskaps- och vårdreformen 2017. Uppgiften var att bereda ett fastighetsbolag som skulle ansvara för alla lokaler som landskapen behöver såsom sjukhus, socialtjänsternas lokaler och räddningsstationer. Under beredningsfasens gång har bolaget verkat som ett dotterbolag till Senatsfastigheter och med Senatsfastigheternas finansiering. www.maakuntientilakeskus.fi
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1