Raseborgs stad fortsätter sin långa tradition av att ta emot och integrera kvotflyktingar i samhället. Sedan 1990, då den första gruppen anlände till dåvarande Karis, har Raseborg välkomnat och integrerat omkring 480 personer från olika delar av världen. Raseborg är därmed den kommun i Finland som under längst tid kontinuerligt tagit emot kvotflyktingar.
Raseborgs stad fortsätter sin långa tradition av att ta emot och integrera kvotflyktingar i samhället. Sedan 1990, då den första gruppen anlände till dåvarande Karis, har Raseborg välkomnat och integrerat omkring 480 personer från olika delar av världen. Raseborg är därmed den kommun i Finland som under längst tid kontinuerligt tagit emot kvotflyktingar.
- De första kvotflyktingarna var en grupp på 33 personer som flydde krig och förföljelse från den kurdiska delen av Irak. Vi har under årens lopp tagit emot Kosovoalbaner, flyktingar från Myanmar (Burma), irakier, syrier, personer från Pakistan, Rwanda, Eritrea och Sudan, berättar Karin Ljung-Hägert, invandrarkoordinator vid Raseborgs stad.
Raseborgs stad arbetar i enlighet med lagstiftningen för att främja integration. Enligt lagen är kommunerna skyldiga att upprätta ett integrationsprogram som godkänns i kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Inför den kommande reformen av integrationslagen som träder i kraft den 1 januari 2025, görs som bäst en uppdatering av programmet för perioden 2024–2026. Detta återspeglar stadens engagemang för att hålla sig i framkant av integrationsarbetet och möta de föränderliga behoven.
Enligt det nuvarande avtalet med NTM-centralen som koordinerar kvotflyktingmottagningen, ska Raseborgs stad ta emot cirka 25 kvotflyktingar vart tredje år. På grund av coronapandemin försenades och försvårades kvotflyktingsmottagningen 2020. Den sista kvotflyktingen anlände därför så sent som våren 2023, samma år som staden förbereder sig på att ta emot nästa flyktingkvot.
- Senast det kom en större grupp anlände 26 personer från bland annat Sudan och Eritrea. Denna höst tar vi emot en grupp från samma ursprungsländer som senast. Nu i dagarna anländer 19 personer från ett flyktingläger i Rwanda och förberedelserna för att ta emot dem är inne på slutrakan, konstaterar Ljung-Hägert.
Invandrarhandledarna spelar en central roll som den första kontakten för flyktingar och invandrare i Raseborg och Hangö. De erbjuder stöd med ärenden som kontakt med myndigheter, assisterar i uppehållstillståndsärenden och ger råd och handledning i frågor som berör livet och boendet i Finland. Till invandrartjänsten kan man vända sig oberoende av typen av uppehållstillstånd eller vistelsetid i Finland.
Invandrartjänsten organiserar också utbildning för frivilliga som kan fungera som vänner eller stödpersoner åt flyktingar. Den senaste kursen ordnades våren 2023 och de nya ”vännerna” får nu möjlighet att ta sig an gruppen som anländer denna höst till Raseborg.
- Det finns alltid behov av flera vänfamiljer. Som vän fungerar du som en kontakt i och till den nya hemorten. Du kan till exempel ta med invandrare i din hobby och fritidsaktivitet, uppmanar invandrarhandledare Laura Malin.
I samband med stadens organisationsförändring vid årsskiftet ändras Invandrartjänstens namn till Integrationstjänst. Genom integrationsprogram, stöd från frivilliga och samarbeten med olika aktörer strävar staden efter att vara en aktiv och inkluderande plats, där mångfald ses som en tillgång och invandrare och flyktingar kan känna sig välkomna.
Ytterligare information ges av:
Karin Ljung-Hägert, invandrarkoordinator, tfn 019 289 2291,
***
Raseborgs stad
Raseborg skapades 1.1.2009 då Ekenäs stad, Karis stad och Pojo kommun gick samman och bildade Raseborgs stad. Namnet härstammar från det medeltida slottet Raseborg som omnämns första gången i historiska dokument år 1378.
Raseborgs stad ligger ca 76 km väster om Helsingfors (till Karis) och ca 111 km sydost om Åbo (till Ekenäs). Av Raseborgs invånare pratar 65 % svenska som sitt modersmål.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1