Säsongsinfluensavaccinet är det bästa skyddet mot influensa. Hos äldre personer förebygger vaccinet vartannat influensafall av tio och hos barn och friska människor i arbetsför ålder fem till nio influensafall av tio. Samtidigt minskar det antalet dödsfall som beror på influensa, fall som kräver sjukhus- och anstaltsvård, antibiotikakurer, följdsjukdomar (öroninflammation, lunginflammation och luftrörskatarr) samt influensasmittor.
Största delen av de vaccinerade undgår influensan. Om en person som vaccinerats trots allt insjuknar, är sjukdomen i allmänhet lindrigare och tillfrisknandet snabbare. Influensavaccinet kan inte orsaka influensa.
Vaccinet skyddar mot influensa och dess följdsjukdomar. Skyddet utvecklas på cirka två veckor. Däremot skyddar vaccinet inte mot vanlig förkylning, eftersom dessa orsakas av över 200 olika virustyper i luftvägarna.
Influensa är en sjukdom som orsakas av många olika typer av virusstammar som varierar från år till år. Vissa virusstammar orsakar en värre epidemi för barn medan andra drabbar särskilt äldre.
När det är sommar i Finland sprider sig viruset runt på södra halvklotet och förändras hela tiden. Därför är det i det skede då vacciner utvecklas svårt att veta i vilken form viruset kommer till Finland. Viruset fortsätter att förändras i Finland och börjar sprida sig vidare när det igen blir sommar.
Under denna influensasäsong används två olika vacciner inom det nationella vaccinationsprogrammet. Injektionsvaccinet Influvac ges till alla åldersgrupper från och med sex månaders ålder. Influvac innehåller tre virusstammar, varav två har bytts ut jämfört med det vaccin som användes under föregående säsong. Vaccinet skyddar också mot svininfluensa.
Barn i två års ålder får nässprayvaccinet Fluenz Tetra inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet. De aktiva substanserna i vaccinet är levande försvagade influensavirus. Vaccinet avviker från det vaccin som injiceras genom att det innehåller två olika influensa B-virusstammar och levande försvagade virus. Virusen förökar sig i de övre luftvägarna efter att nässprayen använts och ger upphov till en försvarsreaktion i kroppen. Nässprayvaccinet ges till barn i två års ålder som ett alternativ till vaccinet som injiceras.
Influensavaccinet bör tas innan epidemin bryter ut, helst i november och december. Vaccineringen fortsätter under hela epidemiperioden, men det lönar sig att vaccinera sig innan epidemin bryter ut.
I Åbo har vaccinationsaktiviteten ökat från år till år. Också inom Åbo stads välfärdssektor vaccinerar sig allt fler anställda. Under de senaste fyra åren har staden gjort stora insatser för att personalen aktivt ska vaccinera sig. I fjol tog 80 procent av läkarna och 60 procent av hälsovårdarna och sjukskötarna influensavaccinet.
Vaccinering av social- och hälsovårdspersonalen är särskilt viktigt eftersom vaccinet skyddar såväl personalen själv som de patienter och klienter som vårdas. Det här är viktigt i synnerhet när man vårdar äldre och sjuka med nedsatt motståndskraft på grund av en sjukdom eller dess behandling. Vaccinering av personalen minskar dödligheten i synnerhet på långvårdsanstalter och bädd- och serviceavdelningar för äldre. Dessutom bidrar vaccineringen till att upprätthålla en tillräcklig personalstyrka under epidemiperioden.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd har det visat sig att influensavaccinet minskar sjukfrånvaron med 0,4 arbetsdagar per vaccinerad person. I en arbetsgemenskap på 13 personer motsvarar detta en arbetsinsats på drygt en vecka.
Influensa är en plötslig infektion i de övre luftvägarna. Epidemier bryter ut varje vinter och drabbar 5–15 procent av vuxna och 20–30 procent av barn.
Influensa börjar vanligen med en snabbt stigande hög feber med muskelsmärtor, huvudvärk och illamående. Dessutom förekommer torr hosta, ont i halsen, snuva och täppt näsa, dvs. likadana symtom som vid vanlig förkylning. Också en lindrig influensa kan leda till följdsjukdomar såsom öroninflammation och luftrörskatarr. I Finland börjar säsongsinfluensaepidemin vanligen vid årsskiftet och pågår i två till tre månader.
Synlig smuts på händerna är lätt att upptäcka och tvätta bort, men när det gäller osynliga bakterier och virus är situationen en helt annan. Människornas händer sprider omkring sig mikrober som orsakar flera sjukdomar, varav de mest kända är influensavirus som orsakar infektioner i luftvägarna och Noroviruset som orsakar diarré och magsjuka.
Var och en kan dock bidra till att förhindra smittspridningen. Ett av de viktigaste sätten är att tvätta händerna alltid när man kommer hem, börjar arbeta i köket och efter toalettbesök.
Hemma räcker det att händerna tvättas med varmt vatten och tvål för att upprätthålla den dagliga handhygienen. När en infektionssjukdom härjar i hemmet kan handhygienen förstärkas med handdesinfektionsmedel.
Ytterligare upplysningar om influensavaccinationer finns på webben: turku.fi/influenssa
Medierna har möjlighet till fotografering på Hantverkaregatans hälsostation torsdagen den 3 november kl. 9-10.30. De som kommer för att fotografera ombeds kontakta avdelningsskötaren Katriina Hlavaty innan fotograferingsdagen, tfn 040 749 3087 eller katriina.hlavaty(a)turku.fi.
Mer information:
överläkare och läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar Jane Marttila
tfn 040 595 3682 eller jane.marttila(a)turku.fi
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1