Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet av Finlands varuexport år 2016 med fyra procent. Värdet på exporten uppgick till 51,7 miljarder euro. Värdet på importen höll sig däremot nästan på samma nivå som året innan och var 54,6 miljarder euro. År 2015 minskade exporten också med fyra procent, men då sjönk importen med sex procent.
Underskottet i handelsbalansen ökade i fjol mycket jämfört med åren innan. År 2016 visade handelsbalansen enligt de preliminära uppgifterna ett underskott på 2,9 miljarder euro. Underskottet i handelsbalansen var det största sedan år 2011 då det var 3,7 miljarder euro. Underskottet i handeln med EU-länderna växte i fjol till lite över 3,3 miljarder euro. Handeln med länderna utanför EU visade däremot ett överskott på 415 miljoner euro. År 2015 uppgick underskottet i handelsbalansen endast till 613 miljoner euro, underskottet i handeln med EU-länderna var då 2,3 miljarder euro, medan handeln med länderna utanför EU då visade ett överskott på 1,7 miljarder euro. År 2014 låg underskottet på nästan 1,8 miljarder euro. Underskottet i handeln med länderna utanför EU var då 70 miljoner euro och i EU-handeln 1,7 miljarder euro.
År 2016 var motigt för exporten i nästan alla huvudnäringsgrenar. Exporten av skogsindustriprodukter var nästan på föregående års nivå, men exporten av maskiner och apparater minskade. Av huvudnäringsgrenarna var det exporten av transportmedel som minskade mest, men exporten av metallindustriprodukter sjönk också kraftigt. Värdet på exporten av oljeprodukter steg däremot i maklig takt, men exporten inom övrig kemisk industri minskade. Exporten av instrument och mätare samt utrustning för mobilteknologis nätverk var livlig. Tullen publicerar detaljerade lands- och varuuppgifter om utrikeshandeln för hela fjolåret den 28 februari 2017.
Den totala importen stannade i fjol på samma nivå som året innan. Importen av investeringsvaror växte kraftigt år 2016. Mest växte importen av transportmedel. Importen av konsumtionsvaror ökade likaså. Importen av energiprodukter samt råmaterial och produktionsförnödenheter minskade däremot.
Exporten till EU-länderna minskade med fyra procent år 2016. Exporten till euroområdet minskade också med fyra procent. Exporten till länderna utanför EU minskade med fem procent. År 2015 minskade exporten till EU-länderna med en procent, medan exporten till länderna utanför EU minskade med åtta procent. Importen från alla EU-länder låg år 2016 på samma nivå som året innan. År 2015 växte EU-importen med en procent. Importen från länderna utanför EU ökade med en procent år 2016. Året innan minskade importen från länderna utanför EU med 15 procent.
Totalutveckling, milj. euro (siffrorna för år 2016 baserar sig på preliminär statistik)
Bilaga: Bilden1
Figur 1. Finlands export, import och handelsbalans månadsvis, 2013–2016, miljoner euro
Bilaga: Figur1
Figur 2. Finlands export, import och handelsbalans årsvis, 1990–2016, miljarder euro
Bilaga: Figur2
Skogsindustrins andel av den totala exporten störst
Skogsindustriprodukternas andel av den totala exporten steg i fjol till 22 procent beräknat med uppgifterna för januari-november. Därmed var den åter vår största industrigren inom exporten. Maskin- och fordonsindustrins andel minskade en aning i fjol, men den var fortfarande den näst största industrigrenenen inom exporten. Den kemiska industrins andel ökade lite i fjol och var nu nästan lika stor som maskin- och fordonsindustrins andel, dvs. nästan en femtedel. Metallindustrins andel var nästan 15 procent och el- och elektronikindustrins 12 procent. Ändringarna var dock mycket små jämfört med året innan.
Figur 3. Olika industrigrenars (CPA) andelar av den totala exporten 2000–2016 (1–11) i procent
Bilaga: Figur3
Fortfarande motigt för exporten i nästan alla huvudnäringsgrenar i fjol
Exporten inom sektorn för skogsindustri var i sin helhet nästan på fjolårsnivå under januari-november 2016, minskningen var en procent. År 2015 steg exporten av skogsindustriprodukter med tre procent. Exporten inom den mekaniska skogsindustrin ökade, men exporten av papper och pappersmassa minskade i fjol.
Exporten av maskiner, apparater och transportmedel minskade med sju procent under januari-november i fjol. Exporten av industrimaskiner och -apparater sjönk också med sju procent och exporten av transportmedel minskade med 13 procent. Under de två senaste åren stod transportmedlen för den största tillväxten inom exporten. Exporten av motorfordon minskade betydligt i fjol, men värdet på exporten av fartyg var tre procent högre än år 2015. Exporten av elmaskiner och -apparater höll sig på ungefär samma nivå som året innan.
I januari–november 2016 ökade värdet på exporten av oljeprodukter med fem procent. Året innan minskade värdet på exporten av oljeprodukter med 42 procent på grund av att exportpriserna och exportmängderna sjönk. Exportpriserna på oljeprodukter sjönk med en femtedel under januari-november i fjol, men exportmängderna ökade samtidigt med nästan 32 procent jämfört med motsvarande period året innan. Oljeprodukternas andel av den totala exporten ökade från 2015 års 6,4 procent till 7,2 procent. Exporten av produkter från övrig kemisk industri sjönk däremot något i fjol.
Exporten av metallindustriprodukter minskade totalt sett med åtta procent under januari-november 2016. Mest minskade exporten av järn och stål.
Exporten ökade inom få näringsgrenar i fjol. Förutom oljeprodukter ökade endast exporten av instrument och mätare, malmer och metallskrot samt utrustning för mobilteknologis nätverk.
Den ökade importen av investeringsvaror hade största höjande inverkan på den totala importen. Den totala importen av maskiner, apparater och transportmedel ökade med sex procent under januari-november. Värdet på importen av energiprodukter sjönk sammanlagt med över en tiondedel. Enligt uppgifterna för januari–november sjönk importpriserna på råolja med nästan en femtedel, men importmängderna ökade med en dryg tiondedel vilket ledde till att värdet på importen av råolja minskade med tio procent. Importpriserna på oljeprodukter minskade också med över en fjärdedel, men importmängderna ökade med 15 procent. Importen av råmaterial och produktionsförnödenheter minskade något i fjol. Importen av konsumtionsvaror växte däremot i fjol.
Figur 4. Förändring i exporten av största exportindustrigrenar 2003-2016 (1-11), i procent.
Bilaga: Figur4
EU-ländernas andel av Finlands utrikeshandel över 59 procent
EU-ländernas andel av Finlands export steg år 2016 en aning från föregående års 59,0 procent till 59,2 procent. Inom importen minskade EU-ländernas andel en smula från föregående års 62,6 procent till 62,2 procent.
Andelarna i handeln med länderna utanför EU ändrades på motsvarande sätt. I fjol utgjorde denna handel 40,8 procent av exporten och 37,8 procent av importen, medan andelarna år 2015 var 41,0 vid export och 37,4 vid import.
Figur 5. EU-exportens och EU-importens andelar av Finlands utrikeshandel 2010–2016 månadsvis
Bilaga: Figur5
Obs: den vertikala axelns värde börjar vid 40 procent.
Tyskland fortfarande vår största handelspartner
Sverige var i flera års tid vårt största exportland och Ryssland vår största handelspartner när man ser på den totala handelsomsättningen. Detta ändrades år 2014 då Tyskland blev både vårt största exportland och vår största handelspartner. Tyskland behöll sin position också år 2016 trots att dess andel av den totala exporten sjönk 0,5 procentenheter till 13,4 procent enligt uppgifterna för januari–november. Sverige var fortsättningsvis vårt näst största exportland med 10,7 procents andel och även vår näst största handelspartner. Förenta staterna var åter vårt tredje största exportland med en andel på 7,6 procent
åtföljt på fjärde plats av Nederländerna med en andel på 6,7 procent. Ryssland var i fjol igen vårt femte största exportland. Landets andel minskade i fjol till 5,7 procent, när den året innan hade varit 5,9 procent. År 2014 var andelen ännu 9,8 procent.
Ryssland var Finlands största importland från år 2003 till 2015. År 2015 föll landet till en tredje plats med en andel på 11 procent. År 2014 var Rysslands andel av den totala importen nästan 15 procent och år 2013 hela 18 procent. Under januari-november i fjol var Ryssland fortfarande vårt tredje största importland med en andel på 10,9 procent. Tyskland förblev vårt största importland med en andel på 15 procent av vår totala import. Sverige placerade sig på andra plats med en andel på 11,3 procent. Kina var vårt fjärde största importland med en andel på 7,5 procent och Nederländerna var femte med en andel på 6,1 procent under januari-november i fjol. Sett till den totala handelsomsättningen var Kina vår femte största handelspartner, Nederländerna vår fjärde största och Ryssland vår tredje största handelspartner.
Figur 6. Tysklands, Rysslands, Sveriges, Nederländernas och USA:s andelar av Finlands totalexport 2003–2016 (1-11), i procent
Bilaga: Figur6
Exporten till Tyskland minskade med åtta procent under januari-november i fjol och exporten till Sverige förblev på samma nivå som under motsvarande period året innan. Exporten till Förenta staterna ökade under samma period med tre procent, men exporten till Nederländerna minskade med tre procent. Exporten till Ryssland sjönk i januari-november i fjol med sex procent. Tullen publicerar landsspecifik utrikesstatistik för hela året 2016 den 28 februari 2017.
Importen från Ryssland sjönk i januari-november i fjol med en procent. Importen från Sverige minskade under samma period med två procent. Importen från Tyskland minskade också med två procent. Importen från Förenta Staterna låg på samma nivå som året innan, men importen från Nederländerna minskade med sju procent. Importen från Kina ökade med två procent och importen från Frankrike, som var vårt sjätte största importland, ökade med hela 27 procent.
Figur 7. Förändring i Finlands export till Tyskland, Ryssland, Sverige, Nederländerna och USA 2003–2016 (1-11), i procent
Bilaga: Figur7
Exportutveckling i EU-länderna år 2016
EU-ländernas (EU28) sammanlagda export minskade under januari-oktober 2016 med en procent.[1] Finlands export enligt EU:s definition minskade under motsvarande period med tre procent. Finlands exportutveckling var den tredje svagaste bland EU-länderna i fjol (januari-oktober). Det var bara i Luxemburg (-4 %) och Storbritannien (-12 %) som exporten minskade mera än i Finland. Exporten var på nedgång eller på samma nivå som året innan i 14 EU-länder. Därtill var exporttillväxten mycket anspråkslös (1-2 %) i sex EU-länder. Exporten växte mest på Malta samt i Rumänien och Irland. Av Finlands största handelspartner sjönk både Sveriges och Nederländernas export med en procent. Tysklands export växte med en procent medan Frankrikes export sjönk med två procent. Spaniens export steg två procent och Belgiens export minskade med en procent.
Källa1:Eurostat, Comext-databasen, de senaste tillgängliga uppgifterna är för januari-oktober.
Figur 8. Förändring av exporten i olika EU-länder år 2016 (01–11) i procent
Bilaga: Figur8
Källa: Eurostat news release 9/2017
Moderat minskning i handeln med Ryssland år 2016
Tillväxten inom exporten till Ryssland blev svagare redan år 2011 fastän den året därpå ännu visade en tillväxt på sju procent. Exporten till Ryssland började minska år 2013 då minskningen var sex procent. År 2014 minskade exporten redan med 13 procent och år 2015 minskade den med hela 32 procent. Exportminskningen år 2015 nådde dock inte samma nivå som år 2009 då exporten sjönk med 47 procent. Under januari–november 2016 minskade exporten med sex procent. Exporten av nästan alla huvudvarugrupper till Ryssland sjönk, men minskningen var moderat jämfört med året innan. Exporten av oljeprodukter steg med en procent och exporten av instrument och mätare steg med sex procent. Mest ökade exporten av malmer och metallskrot. Av huvudnäringsgrenarna var det exporten av kemiska ämnen och produkter som minskade mest under januari–november. Exporten av skogsindustriprodukter samt exporten av maskiner, apparater och transportmedel minskade också något.
Importen från Ryssland vände neråt redan år 2012, då den sjönk med sju procent. Följande år minskade importen med bara en procent, men år 2014 redan med 18 procent. År 2015 minskade importen med hela 31 procent. Det var lika mycket som år 2009, då importen senast sjönk kraftigt. Under januari–november 2016 minskade importen med bara en procent. Importen från Ryssland bestod i januari–november i fjol till 71 procent av energiprodukter av vilka 82 procent var oljeprodukter. Minskningen av importpriserna på råolja från Ryssland stannade i fjol på under 20 procent och då importmängderna samtidigt ökade nästan lika mycket som priserna sjönk så minskade värdet på importen av råolja endast med fyra procent. Importen av gas minskade också, men importen av elström och stenkol ökade. Importen av metaller och metallprodukter samt maskiner, apparater och transportmedel ökade. Importen av skogsindustriprodukter ökade också en aning.
I januari-november i fjol sjönk EU-ländernas sammanlagda export till Ryssland med två procent och importen från Ryssland med 16 procent.[1] Finlands export till Ryssland har alltså sjunkit mer än EU-ländernas export i genomsnitt. EU-ländernas sammanlagda import från Ryssland har däremot sjunkit betydligt mer än Finlands import.
Källa1: Eurostat news release 9/2017
Figur 9. Förändring i Finlands export till och import från Ryssland, 2003–2016 (1-11), i procent
Bilaga: Figur9
Transittransporter
Enligt Tullens statistik över transittransporter exporterades nästan 714 000 ton varor i transit från Finland till Ryssland år 2016. Mängden transitvaror i ton sjönk med nästan nio procent jämfört med året innan. Antalet transittransporter minskade dock betydligt mindre i fjol än under år 2015 då de minskade med hela 39 procent. Antalet transittransporter har minskat varje år sedan 2011. Transitstatistiken innehåller uppgifter om landsvägstransporter av transitvaror genom Finland och över östgränsen via de viktigaste gränsövergångsställena. Transitvarorna anländer till Finlands tullgräns och transiteras därifrån landvägen till Ryssland utan att varorna förtullas på Finlands tullområde. Varorna i transitstatistiken ingår inte i Finlands utrikeshandelsstatistik.
Källa2: Eurostat news release 9/2017
Figur 10. Transittransporter 2013-2016 (1000 ton), kvartalsvis
Bilaga: Figur10
Gränstrafik
Tullens gränstrafikstatistik beskriver trafikmängderna över Finlands gräns per trafikmedel och gränsövergångsställe. Trafikmängderna i gränstrafiken ökade i hela landet under januari–november i fjol med 0,5 procent. Vid östra gränsens övergångsställen sjönk trafikmängderna med fyra procent medan trafikmängderna vid alla de övriga gränsövergångställena ökade med en dryg procent. Vid Helsingfors gränsövergångsställe ökade trafikmängderna med sex procent.
Figur 11. Gränstrafik i Helsingfors, vid östra gränsen och vid övriga gränsövergångsställen, 2008-2016 (1-11), 1000 st.
Bilaga: Figur11
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1