Tullen uppbar år 2013 sammanlagt cirka 10,3 miljarder euro i skatter och avgifter, dvs. 26,5 procent av statens skatter och avgifter av skattenatur. Detta belopp var cirka 385 miljoner euro (3,6 procent) mindre än året innan. Beskattningsutfallet minskade till följd av Finlands dåliga ekonomiska situation.
Intäkterna från punktskatten på alkoholdrycker minskade jämfört med året innan. Ölkonsumtionen växte något, medan konsumtionen av andra alkoholdrycker (viner, starka viner, etylalkohol) minskade. Skatteintäkterna minskade till följd av den ökade resandeinförseln.
Intäkterna från tobaksskatten däremot växte. Beskedet om beslutet att höja tobaksskatten från början av år 2014 gjorde att mängderna som frisläpptes för konsumtion ökade speciellt mot slutet av år 2013.
Av uppbördssiffrorna att döma förblev konsumtionen av flytande bränslen så gott som oförändrad.
Uppbörden av punktskatt på elström och vissa bränslen ökade tydligt jämfört med år 2012. Orsakerna till skatteintäktsökningen var den ökade förbrukningen av elström och stenkol och höjningen av skatterna på naturgas och bränntorv.
Uppbörden av punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker ökade från året innan på grund av den ökade förbrukningen av läskedrycker och choklad.
I avfallsskatt uppbars ca 56 miljoner euro, dvs. nästan lika mycket som år 2012.
I bilskatt uppbars år 2013 sammanlagt ca 926,8 miljoner euro, vilket är ca 71 miljoner euro (7,1 procent) mindre än år 2012.
De genomsnittliga CO2-utsläppen från nya personbilar som beskattades år 2013 var 132 g/km (för bensindrivna fordon var utsläppen 131,3 g/km och för dieseldrivna 133,5 g/km). Jämfört med år 2012 sjönk de genomsnittliga CO2-utsläppen ca 5 procent. EU-målen för den nya bilparkens genomsnittliga CO2-utsläpp är 130 g/km år 2015 och 95 g/km år 2020.
Uppbörden av tullar och skatter av tullnatur minskade, och den uppbördsprovision för EU:s egna medel som finska staten erhöll, ca 41,5 miljoner euro, minskade i samma förhållande. Den främsta orsaken till den minskade tulluppbörden var att värdet på importen minskade.
Uppbörden av mervärdesskatt vid import minskade procentuellt relativt mycket, vilket berodde på att minskningen av värdet på importen koncentrerade sig till varor med hög mervärdesskattesats.
Av de skatter som Tullen påförde år 2013 blev ca 26 miljoner euro obetalda. Andelen skatterester av Tullens totala skatteuppbörd var 0,25 procent. År 2012 uppgick skatteresterna till 12 miljoner euro (0,11 procent), vilket innebär att andelen skatterester fördubblades från året innan.
Trots ökningen är Tullens andel skatterester (0,25 procent) lägre än andelen fordringar som i Finland år 2013 bokfördes som kreditförluster (1,5 procent). Bedömningen grundar sig på en europeisk betalningsundersökning (källa: Intrum Justitia). På denna nivå skulle Tullens skatterester år 2013 ha uppgått till ca 155 miljoner euro, vilket skulle motsvara ca 75 procent av intäkterna från punktskatten på sötsaker, glass och läskedrycker år 2013.
Tullen har hand om beskattningen av varor. Denna uppgift faller naturligt för Tullen, eftersom Tullen också övervakar varuflöden och skyddar därmed samhället, miljön och medborgarna. Tullen har satsat på förhandsövervakningen av tillstånd och deras förutsättningar, på fysiska lagergranskningar samt på lagerinventeringar. Om riskerna hos en kund höjs för mycket, kan man effektivt hindra skuldsättningen.
Tullen undersöker själv sådana brott inom grå ekonomi som anknyter till varubeskattningen. Tullen är också en central aktör i bekämpningen av gränsöverskridande brottslighet som anknyter till varubeskattningen. Alla dessa åtgärder bidrar till att skatteresterna av de varuskatter som Tullen uppbär är på en relativt låg nivå.
Finska tullen är en del av Europeiska unionens tullsystem. Tullen är ett centralt ämbetsverk som resultatstyrs av finansministeriet. Tullen samverkar med näringslivet samt med finska och utländska myndigheter. Vid Tullen arbetar ca 2 300 personer.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1