Informationsblatt auf Deutsch unten. Ergebnisse des Experiments zum bedingungslosen Grundeinkommen: geringe Auswirkungen auf Beschäftigung, Einkommen und psychische Gesundheit wurden als besser empfunden.
Vous trouverez ci-dessous le communiqué en français. Les résultats de l’expérience de l’allocation universelle: l’impact minime sur l’emploi, la subsistance et la santé psychique considérées comme étant meilleures.
Il comunicato in italiano è disponibile di sotto. Risultati dell’esperimento del reddito di base: ridotti gli effetti sull’occupazione, mentre è stato percepito un miglioramento dei mezzi di sussistenza e della salute psicologica.
Comunicado en español más abajo. Resultados del experimento sobre la renta básica universal: la repercusión sobre el empleo es escasa pero los ingresos y la salud mental mejoran.
Информация на русском языке представлена ниже. Результаты экспериментальной выплаты безусловного базового дохода: на трудоустройство повлияла незначительно, но положительно сказалась на финансовом и психическом благополучии участников
**
The basic income recipients were more satisfied with their lives and experienced less mental strain than the control group. They also had a more positive perception of their economic welfare. The interpretation of the employment effects of the experiment is complicated by the introduction of the activation model in 2018.
A two-year basic income experiment was carried out in Finland in 2017-2018. The evaluation study is now available. The register data on employment now cover both years of the experiment and a more thorough analysis has been made of the results of the survey. In addition, the interview-based survey of basic income recipients complements the overall picture.
In accordance with the preliminary plan for the evaluation, the employment effects of the basic income experiment were measured for the period from November 2017 to October 2018. The employment rate for basic income recipients improved slightly more during this period than for the control group. During the reference period, the basic income increased the number of days of employment by 6 days and the basic income recipients were employed for 78 days on average.
However, the interpretation of the effects of the experiment is made more complicated by the introduction of the activation model at the beginning of 2018, which meant more stringent entitlement criteria for unemployment benefits asymmetrically in both groups.
- The effects of the second year of the experiment cannot be separated from the effects of the activation model, says Kari Hämäläinen, Chief Researcher at the VATT Institute for Economic Research.
During the first year of the experiment, when the activation model had not yet been introduced, the basic income did not have any employment effects for the basic income recipients at group level. However, the basic income seems to have had slightly different effects on different groups: for instance for families with children who received a basic income, employment rates improved during both years of the experiment. The results for different groups are still uncertain due to the small number of observations and the numerous tests.
- All in all, the employment effects were small. This indicates that for some persons who receive unemployment benefits from Kela the problems related to finding employment are not related to bureaucracy or to financial incentives, says Hämäläinen.
The effects of the basic income experiment on wellbeing were studied through a survey which was done by phone just before the experiment ended.
Survey respondents who received a basic income described their wellbeing more positively than respondents in the control group. They were more satisfied with their lives and experienced less mental strain, depression, sadness and loneliness. They also had a more positive perception of their cognitive abilities, i.e. memory, learning and ability to concentrate.
– In addition, the respondents who received a basic income had a more positive perception of their income and economic wellbeing than the control group. They were more likely to find that their financial situation is manageable and that they are protected financially, says Minna Ylikännö, Head of the Research Team at Kela (the Social Insurance Institution of Finland).
The basic income recipients trusted other people and the institutions in society to a larger extent and were more confident in their own future and their ability to influence things than the control group. This may be due to the basic income being unconditional, which in previous studies has been seen to increase people’s trust in the system.
– On the basis of the study, it is not possible to say with certainty that the better wellbeing of the test group was due specifically to receipt of a basic income. Then again, regional and local basic income experiments in other countries have also shown similar results of improved wellbeing, says Ylikännö.
The response rate for the survey was 23% (31% for the basic income recipients and 20% for the control group), which is typical for surveys.
A total of 81 basic income recipients were also interviewed for the study. The interviews highlight the diverse effects of the experiment and the differences in the starting points and life situations of the basic income recipients.
Some interviewees said that the basic income experiment clearly had an effect on employment whereas others said that the effects were small. The different starting points of the interviewees before the experiment also affected employment.
For some the experiment offered new opportunities of participating in society for instance through voluntary work or informal care. Many interviewees said that the basic income strengthened the feeling of autonomy. Even though the descriptions of the effects of the basic income were on the whole fairly positive, for some the experiment had also created pressure to find a job and difficulties with the ability to cope.
- The basic income seems to have increased activity of different kinds among those who were active already earlier. Then again, for those who were in a challenging life situation before the experiment, the basic income does not seem to have solved their problems, says Helena Blomberg-Kroll, professor at the University of Helsinki.
- The basic income experiment has provided valuable information about the possibilities of the social security system. The information provided by the experiment can also be used when reforming the social security system, says Aino-Kaisa Pekonen, Minister of Social Affairs and Health.
The Finnish basic income experiment was the world’s first basic income experiment that was nationwide, statutory and based on a randomised field experiment. Participation in the experiment was not voluntary, which means that it is possible to draw more reliable conclusions of the effects of the experiment than is the case in other experiments which are based on voluntary participation.
- The implementation of the experiment was successful and it provided new information that would not have been available without the experiment. It also showed that in Finland the arranging of extensive social experiments is possible from a legislative viewpoint, says Olli Kangas, Programme Leader at the Strategic Research Council, Academy of Finland.
In the basic income experiment, 2,000 unemployed persons were paid a monthly tax-exempt basic income of 560 euros regardless of any other income they may have had or whether they were actively looking for work. The basic income recipients were selected through random sampling among those who in November 2016 received an unemployment benefit from Kela. The control group consisted of those who in November 2016 received an unemployment benefit from Kela but were not selected for the experiment.
The experiment was begun on 1 January 2017 and ended on 31 December 2018. The decision to conduct the experiment was made by the Government of the then Prime Minister Juha Sipilä. The aim was to study how it would be possible to reshape the Finnish social security system so that it better meets the challenges posed by changes in working life. The experiment was implemented by Kela (the Social Insurance Institution of Finland).
The results of the basic income experiment will be published in an online broadcast on 6 May at 13.00-15.00 (Finnish time). The publication is arranged in cooperation between Kela, the Ministry of Social Affairs and Health and The University of Helsinki's Think Corner. You can watch the online broadcast and the recording of the broadcast here.
Requests for interviews with Minister Pekonen: Päivi Saarimaa, the Minister's secretary, Tel. +358 29 516 3535, [email protected]
Olli Kangas, Programme Leader, Strategic Research Council, Academy of Finland, Tel. +358 45 138 3790, [email protected]
Minna Ylikännö, Head of the Research Team, Kela, Tel. +358 50 313 8712, [email protected]
Kari Hämäläinen, Chief Researcher, VATT Institute for Economic Research, Tel. +358 295 519 416, [email protected] (register study)
Helena Blomberg-Kroll, Professor, Swedish School of Social Science, University of Helsinki, Tel. +358 50 448 4719, [email protected] (interview study)
Signe Jauhiainen, Head of Research, Kela, Tel. +358 50 331 3982, [email protected] (survey study)
Final report: Olli Kangas, Signe Jauhiainen, Miska Simanainen ja Minna Ylikännö (toim.) Suomen perustulokokeilun arviointi. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2020:15. URN:ISBN:978-952-00-9890-2
kela.fi/basic-income-experiment
Watch the online broadcast and the recording of the broadcast https://tiedekulmamedia.helsinki.fi/fi/web/tiedekulma/player/webcast?playerId=38521893&eventId=53345141
**
Die Empfänger des bedingungslosen Grundeinkommens waren mit ihrem Leben zufriedener und erlebten weniger psychische Belastung als die Personen der Kontrollgruppe. Zudem stuften sie ihr wirtschaftliches Wohlergehen besser ein. Die Auswertung der Auswirkungen des Versuchs auf die Beschäftigung wird durch das im Jahr 2018 eingeführte Aktivmodell erschwert.
In Finnland wurde 2017-2018 ein zweijähriges Experiment zum bedingungslosen Grundeinkommen durchgeführt. Die Auswertungsstudie ist nun fertiggestellt. Die Verzeichnisdaten bezüglich der Beschäftigung enthalten nun beide Projektjahre, und die Ergebnisse der Umfrage wurden umfassender als zuvor analysiert. Zudem wird das Gesamtbild des Experiments durch eine Studie mit Interviews der beteiligten Personen ergänzt.
Die Auswirkungen des bedingungslosen Grundeinkommens auf die Beschäftigung wurden gemäß dem Auswertungsplan im Zeitraum von November 2017 bis Oktober 2018 gemessen. Die Beschäftigung der Bezieher des bedingungslosen Grundeinkommens verbesserte sich ein wenig im Vergleich zur Kontrollgruppe. Im Auswertungszeitraum erhöhte das bedingungslose Grundeinkommen die Anzahl der Arbeitstage um sechs Tage, wobei die Beschäftigung der Bezieher des Grundeinkommens durchschnittlich 78 Tage betrug.
Allerdings wird die Auswertung der Auswirkungen durch das Anfang 2018 eingeführte Aktivmodell für Arbeitslose erschwert, das die Bedingungen für den Erhalt von Arbeitslosengeld in beiden Studiengruppen asymmetrisch verschärfte.
– Die Auswirkungen des zweiten Jahres des Projekts können unmöglich von den Auswirkungen des Aktivmodells unterschieden werden, sagt der leitende Forscher Kari Hämäläinen vom staatlichen Wirtschaftsforschungszentrum.
Während des ersten Projektjahres, als das Aktivmodell noch nicht verwendet wurde, hatte das bedingungslose Grundeinkommen hinsichtlich der Grundeinkommensgruppe als Gesamtheit keine Auswirkungen auf die Beschäftigung. Allerdings wirkte sich das bedingungslose Grundeinkommen offenbar unterschiedlich auf die verschiedenen Untergruppen aus: so verbesserte sich die Beschäftigung beispielsweise bei Familien mit Kindern in beiden Projektjahren. Die gruppenspezifischen Ergebnisse sind allerdings aufgrund der geringen Anzahl an Feststellungen und zahlreichen Tests unsicher.
– Insgesamt fielen die Auswirkungen des Projekts auf die Beschäftigung gering aus. Dies zeugt davon, dass für einen Teil der Bezieher von Arbeitslosengeld von Kela die Hindernisse für eine Beschäftigung andere Ursachen als die Leistungsbürokratie oder finanzielle Anreizen haben, sagt Hämäläinen.
Die Auswirkungen des Projekts zum bedingungslosen Grundeinkommen auf das Wohlergehen wurden mit einer Umfrage erörtert, die kurz vor dem Enden des Projekts telefonisch durchgeführt wurde.
Die Bezieher von bedingungslosem Grundeinkommen, die an der Umfrage teilnahmen, stuften ihr Wohlergehen besser ein als die Teilnehmer der Kontrollgruppe. Sie waren mit ihrem Leben zufriedener und erfuhren weniger psychische Belastung, Depressionen, Niedergeschlagenheit und Einsamkeit. Zudem schätzten sie ihre kognitiven Fähigkeiten, d. h. Gedächtnis, Lernfähigkeit und Konzentrationsvermögen, als besser ein.
– Die Bezieher von bedingungslosem Grundeinkommen bewerteten auch ihr Einkommen und wirtschaftliches Wohlergehen besser als die Kontrollgruppe. Ihrem Empfinden nach verwalteten sie ihren Haushalt gut und verfügten über eine finanzielle Rücklage, sagt die Leiterin der Forschungsgruppe, Minna Ylikännö von Kela.
Die Bezieher von bedingungslosem Grundeinkommen hatten größeres Vertrauen in andere Menschen, die gesellschaftlichen Institutionen sowie ihre eigene Zukunft und ihre Einflussmöglichkeiten als die Teilnehmer der Kontrollgruppe. Dies kann an der Bedingungslosigkeit des Grundeinkommens liegen, was sich in vorherigen Studien als ein Faktor erwiesen hat, der das Vertrauen in das System erhöht.
– Auf der Grundlage der Studie kann nicht mit Sicherheit gesagt werden, dass das bessere Wohlergehen der Testgruppe am bedingungslosen Grundeinkommen liegt. Andererseits wiesen die in anderen Ländern durchgeführten regionalen und lokalen Experimente zum bedingungslosen Grundeinkommen ähnliche Ergebnisse eines verbesserten Wohlergehens auf, sagt Ylikännö.
Die Rücklaufquote der Umfrage betrug 23 % (31 % bei den Beziehern des bedingungslosen Grundeinkommens und 20 % in der Kontrollgruppe), was bei solchen Umfragen eine typische Quote ist.
Für die Studie wurden auch 81 Bezieher von bedingungslosem Grundeinkommen interviewt. Die Interviews zeigen die Vielfältigkeit der Auswirkungen des Experiments sowie die Unterschiede in den Ausgangs- und Lebenssituationen der Empfänger auf.
Ein Teil der Interviewten sagte aus, dass sich das Projekt zum bedingungslosen Grundeinkommen erheblich auf die Beschäftigung ausgewirkt habe, wohingegen andere die Auswirkungen als gering bezeichneten. Auch die unterschiedlichen Ausgangssituationen der Interviewten vor Beginn des Experiments wirkten sich auf die Beschäftigung aus.
Für einen Teil bot das Projekt neue Möglichkeiten an gesellschaftlicher Teilnahme beispielsweise in Form von ehrenamtlicher Arbeit oder Pflege von Angehörigen. Viele sagten aus, dass das bedingungslose Grundeinkommen das Gefühl der Autonomie verstärkt habe. Auch wenn die Beschreibungen der Auswirkungen des bedingungslosen Grundeinkommens im Allgemeinen ziemlich positiv ausfielen, führte das Projekt bei manchen Teilnehmern zu einem gefühlten Beschäftigungsdruck und Schwierigkeiten, mit der Situation umzugehen.
– Das bedingungslose Grundeinkommen scheint auf verschiedene Weisen die Aktivität derer erhöht zu haben, die bereits zuvor aktiv waren. Bei denjenigen hingegen, deren Lebenssituation vor dem Projekt herausfordernd war, scheint das bedingungslose Grundeinkommen die Probleme nicht gelöst zu haben, glaubt Prof. Helena Blomberg-Kroll von der Universität Helsinki.
– Durch das Experiment zum bedingungslosen Grundeinkommen konnten wertvolle Informationen zu den Möglichkeiten des sozialen Schutzes erhalten werden. Die durch den Versuch erhaltenen Daten können auch bei der Erneuerung des sozialen Schutzes genutzt werden, sagt die Sozial- und Gesundheitsministerin Aino-Kaisa Pekonen.
Finnlands Experiment zum bedingungslosen Grundeinkommen war das weltweit erste staatliche, gesetzliche und randomisierte Experiment auf der Grundlage einer Feldversuchkonstellation. Die Teilnahme am Experiment gründete nicht auf Freiwilligkeit, so dass die Auswirkungen zuverlässiger ausgewertet werden können als in anderen Versuchen, die auf Freiwilligkeit basieren.
– Die Umsetzung des Experiments war erfolgreich und brachte neue Daten hervor, die wir ohne das Projekt nicht erhalten hätten. Es zeigte auch auf, dass die Durchführung von umfassenden gesellschaftlichen Versuchen in Finnland gesetzlich möglich ist, sagt der Programmleiter Olli Kangas von der strategischen Forschung der Akademie von Finnland.
Im Experiment zum bedingungslosen Grundeinkommen erhielten 2000 Arbeitslose ein steuerfreies monatliches Grundeinkommen von 560 € unabhängig von anderen Einnahmen oder davon, ob sie aktiv nach Arbeit suchten. Die Bezieher vom bedingungslosen Grundeinkommen wurden zufällig unter den Menschen gewählt, die im November 2016 ein Arbeitslosengeld von Kela erhielten. Die Kontrollgruppe bestand aus Personen, die im November 2016 ein Arbeitslosengeld von Kela erhielten, aber nicht für das Experiment zum bedingungslosen Grundeinkommen ausgewählt wurden.
Das Experiment begann am 01.01.2017 und endete am 31.12.2018. Die Durchführung wurde von der Regierung von Juha Sipilä beschlossen. Ziel war es, herauszustellen, wie der soziale Schutz in Finnland dahingehend geändert werden könnte, dass er besser den Änderungen des Arbeitslebens entspricht. Kela zeichnete sich für die Umsetzung des Projekts verantwortlich.
Die Ergebnisse des Experiments zum bedingungslosen Grundeinkommen werden in einer live Online-Sendung am 06.05.2020 um 13–15 Uhr veröffentlicht. Die Veröffentlichung wird gemeinsam von Kela, dem Sozial- und Gesundheitsministerium und der Universität Helsinki durchgeführt. Der Online-Beitrag und seine Aufzeichnung ist hier zu sehen.
Interviewanfragen für Ministerin Pekonen: Sekretärin der Ministerin, Päivi Saarimaa, +358 29 516 3535, [email protected]
Programmleiter Olli Kangas, strategische Forschung der Akademie von Finnland, +358 45 138 3790, [email protected]
Leiterin der Forschungsgruppe, Minna Ylikännö, Kela, +358 50 313 8712, [email protected]
Leitender Forscher Kari Hämäläinen, staatliches Wirtschaftsforschungszentrum, +358 295 519 416, [email protected] (Registerstudie)
Prof. Helena Blomberg-Kroll, Svenska social- och kommunalhögskolan, Universität Helsinki, +358 50 448 4719, [email protected] (Interviewstudie)
Forschungsleiterin Signe Jauhiainen, Kela, +358 50 331 3982, [email protected] (Umfragestudie)
Olli Kangas, Signe Jauhiainen, Miska Simanainen ja Minna Ylikännö (toim.) Suomen perustulokokeilun arviointi. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2020:15. URN:ISBN:978-952-00-9890-2
kela.fi/basic-income-experiment
Hier können Sie die Online-Sendung sowie ihre Aufzeichnung sehen https://tiedekulmamedia.helsinki.fi/fi/web/tiedekulma/player/webcast?playerId=38521893&eventId=53345141
**
Les bénéficiaires de l’allocation universelle étaient plus satisfaits de leur vie et éprouvaient moins de contraintes psychiques par rapport au groupe de référence. De même, ils trouvaient que leur bien-être économique était meilleur. Le modèle actif instauré en 2018 rend plus difficile l’interprétation concernant l’impact de l’expérience sur l’emploi.
Une expérience d’allocation universelle biennale a été organisée en Finlande en 2017 - 2018. L’enquête d’évaluation sur l’expérience est maintenant disponible. Les données du registre concernant l’emploi couvrent actuellement les deux années d’expérience, et les résultats de l’enquête ont été analysés plus amplement. De plus, la perception sur l’expérience est complétée par une enquête basée sur les entretiens avec des bénéficiaires de l’allocation universelle.
Comme prévu dans le plan prévisionnel de l’évaluation, l’impact sur l’emploi de l’allocation universelle a été mesuré entre novembre 2017 et octobre 2018. La situation d’emploi des bénéficiaires de l’allocation universelle s’est améliorée légèrement par rapport au groupe de référence. Lors de la période étudiée, l’allocation universelle a multiplié le nombre des journées de travail par 6, et les bénéficiaires de l’allocation universelle ont travaillé en moyenne 78 jours.
Cependant, le modèle actif des chômeurs instauré en 2018 rend plus difficile l’interprétation concernant l’impact de l’expérience sur l’emploi en renforçant les conditions d’obtention de l’allocation de chômage asymétriquement dans les deux groupes d’enquête.
– Il est impossible de différencier les effets de la deuxième année d’expérience des effets du modèle actif, constate le chercheur principal Kari Hämäläinen de l’Institut VATT pour la recherche économique.
Lors de la première année d’expérience, lorsque le modèle actif n’était pas instauré, l’allocation universelle n’avait pas d’impact sur l’emploi au niveau du groupe bénéficiant de l’allocation universelle dans sa totalité. Cependant, il semble que les effets de l’allocation universelle sur les différents groupes divergent légèrement : par exemple au sein des familles avec les enfants bénéficiant de l’allocation universelle, la situation d’emploi s’est améliorée pendant les deux années de l’expérience. Cependant, les résultats par groupe étaient incertains à cause du manque d’observations et de tests nombreux.
– Globalement, l’impact de l’expérience sur l’emploi est resté faible. Cela nous indique que, pour une partie des bénéficiaires des prestations de chômage de l’Office national des pensions (Kela), les barrières vis-à-vis de l’emploi résident ailleurs que dans la bureaucratie des prestations et les stimulants financiers, ajoute M. Hämäläinen.
Les effets sur le bien-être de l’expérience de l’allocation universelle ont été examinés par une enquête réalisée juste avant la fin de l’expérience.
Les bénéficiaires de l’allocation universelle ayant répondu à l’enquête considéraient que leur bien-être s’était amélioré par rapport aux participants du groupe de référence. Ils étaient plus satisfaits de leur vie et leurs contraintes psychiques, la dépression, la tristesse et la solitude étaient moins importantes. De plus, ils estimaient que leur capacité cognitive, c’est-à-dire l’apprentissage et la concentration, s’était améliorée.
– Les participants bénéficiant de l’allocation universelle estimaient que leur subsistance et leur bien-être économique s’étaient améliorés par rapport au groupe de référence. Ils pensaient plus souvent mener à bien leurs activités économiques et qu’ils disposaient une réserve économique d’urgence, explique la directrice du groupe d’enquête Minna Ylikännö de Kela.
Les bénéficiaires de l’allocation universelle avaient plus confiance envers les autres personnes et institutions sociétales ainsi qu’en leur propre avenir et leurs possibilités à pouvoir l’influencer par rapport aux groupes de référence. Cela est peut-être dû au fait que l’allocation universelle n’exige pas de contrepartie ; les enquêtes précédentes ont constaté que cela renforçait la confiance des personnes vis-à-vis du système.
– À la base de l’enquête, nous ne pouvons pas affirmer d’une manière certaine que l’amélioration du bien-être du groupe de référence serait imputable à l’allocation universelle. D’autre part les résultats des expériences de l’allocation universelle régionales et locales organisées dans les autres pays sont similaires en ce qui concerne l’amélioration du bien-être, constate Mme Ylikännö.
Le taux de réponses à l’enquête était de 23% (de 31% parmi les bénéficiaires de l’allocation universelle et de 20% pour le groupe de référence). Ce taux est typique pour ce genre d’enquêtes.
Pour l’enquête, ont été organisés des entretiens avec 81 bénéficiaires de l’allocation universelle. Ces entretiens relèvent une multitude d’effets différents concernant l’expérience ainsi que des points de départ et des situations de vie différents selon les bénéficiaires.
Pour une partie des participants aux entretiens, l’expérience de l’allocation universelle avait clairement eu une influence sur leur situation d’emploi, tandis que pour les autres, ses effets étaient minimes. La situation d’emploi a également été influencée par les points de départ différents des participants aux entretiens avant l’expérience.
Une partie a bénéficié de nouvelles formes participatives à la société comme le volontariat ou l’aide familiale. Selon plusieurs personnes, l’allocation universelle a renforcé le sentiment d’autonomie. Bien que les descriptions sur les effets de l’allocation universelle soient en général relativement positives, pour certains l’expérience a créé des pressions pour trouver un emploi et des difficultés à faire face.
– Il semble que l’allocation universelle ait augmenté la variété d’actions parmi des personnes qui étaient déjà actives auparavant. Au contraire, parmi les personnes dont la situation de vie avant l’expérience était difficile, il semble que l’allocation universelle n’ait pas supprimé les problèmes, estime le professeur Helena Blomberg-Kroll de l’Université d’Helsinki.
– L’expérience d’allocation universelle offre des informations précieuses sur les possibilités de la sécurité sociale. Les données de l’expérience pourront être utilisées également lors de la modernisation de la sécurité sociale, constate le ministre des Affaires sociales et de la Santé Aino-Kaisa Pekonen.
L’expérience d’allocation universelle finlandaise était la première expérience d’allocation universelle réglementaire et randomisée, basée sur les tests réalisés sur le terrain. Comme la participation à l’expérience n’était pas basée sur le volontariat, ses effets pourront être évalués d’une manière plus fiable que pour les autres expériences basées sur le volontariat.
– La réalisation de l’expérience a été une réussite et nous avons pu obtenir de nouvelles informations ce qui n’aurait pas été possible sans celle-ci. Elle a également démontré que l’organisation d’expériences sociétales vastes était possible en Finlande du point de vue légal, constate le gestionnaire de programme Olli Kangas de l’Unité de recherche stratégique de l’Académie finlandaise.
Lors de cette expérience, 2 000 chômeurs ont bénéficié d’une allocation universelle détaxée de 560 euros indépendamment de leurs autres revenus ou du fait qu’ils cherchaient activement du travail. Les bénéficiaires ont été choisis d’une manière aléatoire parmi les personnes qui percevaient en novembre 2016 des prestations de chômage auprès du Kela. Le groupe de référence était composé de personnes qui recevaient des prestations de chômage de Kela en novembre 2016 mais qui n’ont pas été choisies pour l’expérience de l’allocation universelle.
L’expérience s’est déroulée du 01/01/2017 au 31/12/2018. Les décisions concernant la réalisation de l’expérience ont été prises par le gouvernement de Juha Sipilä. L’objectif était de clarifier comment la sécurité sociale finlandaise pouvait être modifiée afin de mieux répondre aux changements de la vie professionnelle. Kela était responsable de la réalisation de l’expérience.
Les résultats de l’expérience d’allocation universelle seront diffusés en direct le 06/05/2020 entre 13h00 et 15h00. La publication est organisée conjointement par Kela, le ministère des Affaires sociales et de la Santé et le forum Tiedekulma de l’Université de Helsinki. La diffusion et l’enregistrement de celle-ci seront disponibles ici.
demandes d’entretien du ministre Pekonen : secrétaire du ministre Päivi Saarimaa, +358 (0)29 516 3535, [email protected]
gestionnaire de programme Olli Kangas, Unité de recherche stratégique de l’Académie finlandaise, +358 (0)45 138 3790, [email protected]
directrice du groupe d’enquête Minna Ylikännö, Kela, +358 (0)50 313 8712, [email protected]
chercheur principal Kari Hämäläinen, l’Institut VATT pour la recherche économique, +358 (0)295 519 416, [email protected] (recherche de registres)
professeur Helena Blomberg-Kroll, Svenska social- och kommunalhögskolan, Université d’Helsinki, +358 (0)50 448 4719, [email protected] (enquête d’entretien)
directeur de recherche Signe Jauhiainen, Kela, +358 (0)50 331 3982, [email protected] (enquête)
Olli Kangas, Signe Jauhiainen, Miska Simanainen ja Minna Ylikännö (toim.) Suomen perustulokokeilun arviointi. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2020:15. URN:ISBN:978-952-00-9890-2
kela.fi/basic-income-experiment
Voir la diffusion et l’enregistrement de celle-ci https://tiedekulmamedia.helsinki.fi/fi/web/tiedekulma/player/webcast?playerId=38521893&eventId=53345141
**
I beneficiari del reddito di base sono stati più soddisfatti della loro vita e hanno provato una minore pressione psicologica rispetto agli appartenenti al gruppo di controllo. Hanno anche percepito un miglioramento del loro benessere economico. L’interpretazione degli effetti sull’occupazione dell’esperimento è resa difficile dal modello attivo introdotto nel 2018.
In Finlandia l’esperimento del reddito di base è stato effettuato negli anni 2017-2018 e ora il relativo studio di valutazione è pronto. I dati sull’occupazione coprono entrambi gli anni e i risultati dell’indagine sono stati analizzati in maniera più estesa che in passato. Inoltre, l’indagine basata sulle interviste ai beneficiari del reddito di base completa l’analisi dell’esperimento.
In base al piano di valutazione, gli effetti sull’occupazione del reddito di base sono stati misurati tra novembre 2017 e ottobre 2018. Durante tale periodo, l’occupazione dei beneficiari del reddito di base è leggermente migliorata rispetto a quella del gruppo di controllo. Nel periodo di riferimento, grazie al reddito di base il numero di giorni lavorativi è aumentato di sei giorni e l’occupazione dei beneficiari del reddito di base è stata in media di 78 giorni.
Tuttavia, l’interpretazione degli effetti è resa difficile dall’introduzione all’inizio del 2018 del modello attivo tra i disoccupati, che ha comportato condizioni più rigorose per la concessione dell’indennità di disoccupazione in maniera simmetrica in entrambi i gruppi.
– È impossibile separare gli effetti del secondo anno dell’esperimento dagli effetti del modello attivo, commenta il ricercatore principale Kari Hämäläinen dell’Istituto nazionale di ricerca economica.
Durante il primo anno dell’esperimento, quando non c’era ancora il modello attivo, il reddito di base non ha avuto effetti sull’occupazione a livello dell’intero gruppo dei beneficiari. Tuttavia, sembra che il reddito di base abbia influenzato i diversi gruppi in maniera leggermente diversa: ad esempio, l’occupazione delle famiglie con bambini destinatarie del reddito di base è migliorata in entrambi gli anni. I risultati per gruppi sono però incerti a causa della scarsezza delle osservazioni e delle numerose prove.
– Nell’insieme, l’effetto dell’esperimento sull’occupazione è stato modesto. Ciò significa che in parte gli ostacoli all’occupazione delle persone che percepiscono le indennità di disoccupazione del Kela (l’Istituto nazionale di previdenza sociale finlandese) sono da ricercare altrove rispetto alla burocrazia e agli incentivi economici, afferma Hämäläinen.
Gli effetti sul benessere dell’esperimento del reddito di base sono stati accertati con un’indagine telefonica un po’ prima del termine dell’esperimento.
I beneficiari del reddito di base che hanno risposto alle domande hanno percepito un miglioramento del benessere rispetto agli intervistati del gruppo di controllo. Sono stati più soddisfatti della loro vita e hanno avvertito meno pressione psicologica, depressione, malinconia e solitudine. Inoltre, hanno stimato un miglioramento delle loro capacità come la capacità di ricordare, di imparare e di concentrarsi.
– I beneficiari del reddito di base hanno anche percepito un miglioramento del loro reddito e del loro benessere economico rispetto al gruppo di controllo. Hanno avuto spesso la sensazione di gestire bene le proprie finanze e di avere una certa sicurezza economica, afferma Minna Ylikännö, responsabile del gruppo di ricerca del Kela.
I beneficiari del reddito di base hanno avuto maggiore fiducia nelle persone e nelle istituzioni sociali, nel proprio futuro e nelle proprie possibilità rispetto al gruppo di controllo. Ciò può essere dovuto alla gratuità del reddito di base, che nelle indagini precedenti sembrava aumentare la fiducia delle persone nel sistema.
– Sulla base dell’indagine non si può dire con certezza che il migliore benessere del gruppo sperimentale sia legato proprio al reddito di base. D’altro canto, anche gli esperimenti del reddito di base organizzati in altri Paesi a livello regionale e locale hanno prodotto risultati simili sull’aumento del benessere, afferma Ylikännö.
Il tasso di risposta dell’indagine è stato del 23 % (31 % per i beneficiari del reddito di base e 20 % per il gruppo di controllo), cifra tipica per queste indagini.
Nel quadro dell’indagine sono stati intervistati anche 81 beneficiari del reddito di base. Dalle interviste sono emerse la diversità degli effetti, le differenze delle situazioni e delle condizioni di vita dei beneficiari del reddito di base.
Alcuni intervistati hanno detto che l’esperimento del reddito di base ha avuto notevoli effetti sull’occupazione mentre secondo altri tali effetti sono stati minimi. Anche la diversa situazione degli intervistati precedente all’esperimento ha avuto un impatto sull’occupazione.
Per alcuni l’esperimento ha rappresentato nuove opportunità di partecipazione sociale come il volontariato o l’assistenza ai propri cari. Molti hanno detto che il reddito di base ha rafforzato il senso di autonomia. Nonostante in generale gli effetti del reddito di base siano stati descritti in termini piuttosto positivi, in alcune persone l’esperimento ha anche generato pressioni per trovare un lavoro e stanchezza.
– Sembra che il reddito di base abbia aumentato il coinvolgimento sotto varie forme in coloro che erano attivi anche prima. Invece, per coloro che avevano una situazione difficile prima dell’esperimento, il reddito di base non sembra avere risolto i problemi, ha stimato la professoressa Helena Blomberg-Kroll dell’Università di Helsinki.
– L’esperimento del reddito di base ha fornito preziose informazioni sulle possibilità della previdenza sociale. Tali informazioni possono essere sfruttate anche nel quadro della riforma della previdenza sociale, afferma Aino-Kaisa Pekonen, ministro della salute e delle politiche sociali.
L’esperimento del reddito di base finlandese è stato il primo del mondo a essere effettuato a livello nazionale, regolato da una legge, in maniera casuale e sul campo. La partecipazione all’esperimento non si è basata sulla volontarietà, quindi gli effetti possono essere valutati con maggiore fiducia rispetto ad altri esperimenti basati sulla volontarietà.
– L’esecuzione dell’esperimento è riuscita bene e ha fornito nuove informazioni che non sarebbe stato possibile ottenere senza di esso. Ha anche dimostrato che in Finlandia dal punto di vista giuridico è possibile organizzare esperimenti sociali su larga scala, afferma Olli Kangas, responsabile di programma della ricerca strategica dell’Accademia di Finlandia.
Nel quadro dell’esperimento del reddito di base, 2.000 disoccupati hanno ricevuto un reddito di base esentasse pari a 560 euro al mese indipendentemente da altri redditi o dal fatto che cercassero attivamente lavoro o meno. I beneficiari del reddito di base sono stati selezionati casualmente tra coloro che a novembre 2016 avevano percepito un’indennità di disoccupazione dal Kela. Il gruppo di controllo è stato formato da coloro che a novembre 2016 avevano percepito un’indennità di disoccupazione dal Kela ma che non sono stati selezionati per l’esperimento.
L’esperimento è cominciato il 1 gennaio 2017 ed è terminato il 31 dicembre 2018. La sua esecuzione è stata decisa dal governo di Juha Sipilä. L’obiettivo era di scoprire come può essere riformata la previdenza sociale finlandese per rispondere meglio ai cambiamenti del mondo del lavoro. Il Kela si è fatto carico dell’esecuzione dell’esperimento.
I risultati dell’esperimento del reddito di base verranno pubblicati in diretta in Internet il 6 maggio 2020 alle 13:00 - 15:00. La trasmissione è realizzata dal Kela, dal ministero della Salute e delle Politiche Sociali e da Tiedekulma dell’Università di Helsinki. La trasmissione in Internet e la sua registrazione sono accessibili da qui.
Richieste di intervista del ministro Pekonen: Päivi Saarimaa, segretaria del ministro, 029 516 3535, [email protected]
Olli Kangas, responsabile di programma della ricerca strategica dell’Accademia di Finlandia, 045 138 3790, [email protected]
Minna Ylikännö, responsabile del gruppo di ricerca, Kela, 050 313 8712, [email protected]
Kari Hämäläinen, ricercatore principale, Istituto nazionale di ricerca economica, 0295 519 416, [email protected] (indagine per registro)
Professoressa Helena Blomberg-Kroll, Svenska social- och kommunalhögskolan, Università di Helsinki, 050 448 4719, [email protected] (indagine per intervista)
Signe Jauhiainen, responsabile delle indagini, Kela, 050 331 3982, [email protected] (indagine per questionario)
Final report: Olli Kangas, Signe Jauhiainen, Miska Simanainen ja Minna Ylikännö (toim.) Suomen perustulokokeilun arviointi. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2020:15. URN:ISBN:978-952-00-9890-2
kela.fi/basic-income-experiment
Trasmissione su Internet e registrazione disponibili qui https://tiedekulmamedia.helsinki.fi/fi/web/tiedekulma/player/webcast?playerId=38521893&eventId=53345141
Los beneficiarios estaban más satisfechos con su vida y sentían menos sobrecarga psíquica que los participantes del grupo de control. También sentían que su bienestar económico había mejorado. La evaluación de la repercusión del experimento sobre el empleo es difícil debido al llamado “modelo de desempleo activo” adoptado en 2018.
Finlandia organizó una experimento de renta básica de dos años de duración entre 2017 y 2018. El estudio de evaluación se ha concluído. La información de registro relacionada con el empleo cubre los dos años de experimento y los resultados de la encuesta se han analizado de una manera más amplia que anteriormente. Además, la investigación basada en las entrevistas con los participantes que recibieron la renta, completa la imagen del experimento.
Tal y como constaba en el plan preliminar de la evaluación, los efectos en el mercado laboral se midieron durante el periodo de noviembre de 2017 a octubre de 2018. La situación de empleo de las personas que recibieron la renta básica mejoró un poco más que el del grupo de control. Durante el periodo de estudio la renta básica aumentó los días de trabajo a 6 días y la duración del empleo de los beneficiarios fue de una media de 78 días.
Sin embargo, la interpretación de los resultados se ve afectada por el llamado “modelo de desempleo activo” adoptado a principios de 2018, el cual endureció las condiciones del subsidio de desempleo de manera asimétrica en ambos grupos de estudio.
-Es imposible distingir los efectos del segundo año de experimento de los efectos del modelo de desempleo activo, afirma el líder investigador Kari Hämäläinen del Centro Nacional de Estudios Económicos.
Durante el primer año del experimento, cuando el llamado “modelo activo de desempleo” no estaba en vigor, la renta básica no afectó a la situación de empleo en el grupo que recibía el subsidio. Sin embargo, parece que la renta básica ha afectado a los grupos de maneras ligeramente diferentes: por ejemplo, en las familias que recibieron la renta básica, la situación de empleo mejoró durante ambos años de estudio. Sin embargo, los resultados específicos de cada grupo en particular no son seguros debido a la escasez de las observaciones y el gran número de pruebas realizadas.
-En su totalidad, el efecto del experimento en el mercado laboral es escaso. Esto indica que una parte de aquellas personas que reciben el subsidio de desempleo de Kela se enfrentan a obstaculos a la hora de conseguir trabajo, que no tienen que ver con la burocracia de los subsidios ni los incentivos monetarios, afirma Hämäläinen.
Los efectos de la renta básica sobre el bienestar se averiguaron mediante una encuesta que se realizó por teléfono justo antes de la finalización del experimento.
Los beneficiarios que contestaron a la encuesta sintieron que su bienestar psíquico era mejor que el de los participantes del grupo de control. Estaban más satisfechos con sus vidas y sentían menos sobrecarga psíquica, depresión, melancolía y soledad. Además, valoraban que sus capacidades cognitivas, es decir, su memoria, capacidad de aprendizaje y de concentración habían mejorado.
– Los encuestados que recibieron la renta básica sentían que sus ingresos y su beinestar económico era mejor que el del grupo de control. Sentían con más frecuencia que controlaban su economía bien, y que también tenían recursos económicos de reserva con mayor frecuencia, explica Minna Ylikännö, Líder Investigadora del equipo de investigación de Kela.
Los beneficiarios de la renta básica confiaban más en otras personas y en las instituciones sociales, además de que tenían una mayor confianza en el futuro y capacidad de influir en los problemas sociales con más frecuencia que el grupo de control. Esto podría deberse a la gratuidad de la renta básica, lo cual, se ha observado en anteriores investigaciones, aumenta la confianza de las pesonas en el sistema social.
-En base a la investigación no podemos concluir con seguridad que el mayor bienestar del grupo de estudio se deba a la renta básica. Por otra parte, los resultados de los experimentos regionales y locales sobre la renta básica realizados en otros países han mostrado indicios similares del aumento del bienestar, afirma Ylikännö.
El índice de respuesta fue de un 23% (en los beneficiarios de un 31% y en el grupo de control de un 20%), lo cual es una cifra común en las encuestas.
Para el experimento también se entrevistó a 81 beneficiarios de la renta básica. Las entrevistas demuestran la diversidad de los efectos del experimento y las diferencias entre las situaciones de base y de vida de los beneficiarios de la renta básica.
Algunos de los entrevistados refirieron que el experimento de la renta básica ha repercutido claramente en su situación de empleo, mientras que otros afirmaban que las repercusiones han sido escasas. Las condiciones previas de los entrevistados antes del experimento también han repercutido en la situación de empleo.
A algunos de los participantes el experimento les ofreció nuevas oportunidades de participar en la sociedad, por ejemplo, haciendo trabajos de voluntariado y de cuidado en el hogar. Muchos relatan que su sentido de independencia se ha visto fortalecido por la renta básica. Aunque, por lo general, los relatos sobre las repercusiones de la renta básica son bastante positivos, a algunos, el experimento les ha creado presión de conseguir trabajo y ha afectado a su bienestar.
- La renta básica parece haber aumentado de diferentes maneras la actividad de aquellas personas que ya lo eran de antes. En cambio, para aquellas personas cuya situación era difícil antes del experimento, la renta básica no parece haber eliminado los problemas, opina la profesora Helena Blomberg-Kroll de la Universidad de Helsinki.
-El experimento de la renta básica ha aportado información valiosa sobre las posibilidades que ofrece la seguridad social. La información se podrá aprovechar a la hora de renovar el sistema de seguridad social, afirma la ministra de Sanidad y Asuntos Sociales Aino-Kaisa Pekonen.
El experimento finlandés ha sido el primero sobre la renta básica nacional, regido por la ley y aleatorizado, basado en un contexto de experimento de campo. La participación en el experimento no se ha basado en la voluntariedad, con lo cual se pueden realizar evaluaciones más fiables sobre sus repercusiones que en el caso de los experimentos realizados con voluntarios.
-El proyecto se ha realizado con éxito y ha generado nueva información, que no hubieramos conseguido sin el experimento. También ha demostrado que, a nivel legislativo, es posible organizar experimentos sociales extensivos, concluye el Director de programa Olli Kangas, Investigación Estratégica de Suomen Akatemia (Academia Finlandesa).
En el experimento sobre la renta básica universal, 2.000 personas desempleadas recibieron una renta básica de 560€ mensuales, sin importar sus otros ingresos o si estaban buscando trabajo de manera activa. Los participantes fueron elegidos aleatoriamente de un extracto de personas que estaban en paro en Kela en noviembre de 2016. El grupo de control consistía en personas que estaban en paro en Kela en noviembre de 2016, pero que no habían sido elegidas para el experimento sobre la renta básica.
El experimento se inicio el 1.1.2017 y finalizó el 31.12.2018. El experimento fue impulsado por el Gobierno de Juha Sipilä. El objetivo fue averiguar de qué manera se podría modificar la seguridad social finlandesa para que responda mejor a los cambios surgidos en la vida laboral. Kela se encargó de la implementación del experimento.
Los resultados del experimento sobre la renta básica universal se publicarán en directo por internet el 6.5.2020 de 13 a 15 horas. La publicación se realiza en colaboración con Kela, el Ministerio de Sanidad y Asuntos Sociales y Tiedekulma (Rincón científico) de la Universidad de Helsinki. La retransmisión y estarán disponibles aquí.
solicitudes de entrevista con la ministra Pekonen: secretaria Päivi Saarimaa, [email protected]
Olli Kangas, Director de programa, Investigación Estratégica de Suomen Akatemia (Academia de Finlandia) [email protected]
Minna Ylikännö, Líder Investigadora del equipo de investigación, Kela, 050 313 8712, [email protected]
Kari Hämäläinen, investigador principal, Centro Nacional de Estudios Económicos de Finlandia, 0295 519 416, [email protected] (investigación de registro)
Helena Blomberg-Kroll, profesora, Svenska social- och kommunalhögskolan, Universidad de Helsinki, 050 448 4719, [email protected] (investigación por entrevista)
Signe Jauhiainen, jefa de investigación, Kela, 050 331 3982, [email protected] (investigación por encuesta)
Olli Kangas, Signe Jauhiainen, Miska Simanainen ja Minna Ylikännö (toim.) Suomen perustulokokeilun arviointi. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2020:15. URN:ISBN:978-952-00-9890-2
kela.fi/basic-income-experiment
Retransmisión por interner y grabación: https://tiedekulmamedia.helsinki.fi/fi/web/tiedekulma/player/webcast?playerId=38521893&eventId=53345141
**
Те, кто получал безусловный базовый доход, были больше довольны жизнью и испытывали меньше моральной нагрузки по сравнению с контрольной группой. Они посчитали, что их финансовое положение улучшилось. Трактовка влияния эксперимента на ситуацию с трудоустройством затрудняется введенной в 2018 году т. н. активной моделью для безработных.
В 2017–2018 годах в Финляндии проводился двухгодичный эксперимент по выплате безусловного базового дохода. Результаты оценочного исследования получены. Реестровые данные о трудоустройстве охватывают оба года, в которые проводился эксперимент, и результаты исследования, проведенного в форме опроса, проанализированы в более широком, чем раньше, объеме. К тому же, исследование, основанное на интервью с получателями безусловного базового дохода, дополняет общую картину эксперимента.
В соответствии с предварительным планом оценки, влияние безусловного базового дохода на трудоустройство измерялось в период с ноября 2017 года по октябрь 2018 года. За это время ситуация с трудоустройством среди получателей упомянутого дохода немного улучшилась по сравнению с аналогичной ситуацией, наблюдавшейся в контрольной группе. За оцениваемый период те, кто получал безусловный базовый доход, стали в целом работать на 6 дней больше, и в среднем работали 78 дней.
Однако трактовка влияния осложняется т. н. активной моделью, введенной в 2018 году в отношении безработных. Из-за этой модели условия получения пособия по безработице ужесточились, однако это произошло неравномерно в обеих группах, участвовавших в исследовании.
– Влияние эксперимента во второй год его проведения невозможно отделить от влияния активной модели, – говорит ведущий исследователь Кари Хямяляйнен из Государственного центра экономических исследований (VATT).
В первый год, когда активная модель еще не была введена, безусловный базовый доход никак не влиял на трудоустройство тех, кто получал такой доход. Однако выплата безусловного базового дохода, по всей видимости, по-разному отразилась на участниках эксперимента: например, в семьях с детьми ситуация с трудоустройством улучшалась в оба года эксперимента. Однако из-за недостатка наблюдений и многочисленных тестирований результаты по конкретным группам являются незначительными.
– В целом эксперимент слабо повлиял на трудоустройство. Это показывает, что причины, по которым некоторые получатели пособия по безработице Kela не трудоустраиваются, кроются не в бюрократии или финансовых стимулах, а в чем-то другом, – говорит Хямяляйнен.
Для того, чтобы выяснить влияние экспериментальной концепции безусловного базового дохода на благополучие людей, непосредственно перед окончанием эксперимента был проведен телефонный опрос.
Согласно результатам опроса, те, кто получал базовый доход, считали себя более благополучными по сравнению с контрольной группой. Они были больше довольны жизнью и испытывали меньше моральной нагрузки, подавленности, грусти и одиночества, чем члены контрольной группы. К тому же, по их мнению, улучшились их когнитивные способности, то есть память, способность учиться и сосредотачиваться.
– Те, кто получал безусловный базовый доход, выше оценили уровень своего финансового и психического благополучия, чем участники контрольной группы. Они чаще чувствовали финансовую уверенность, в том числе благодаря тому, что им удавалось откладывать некоторую сумму, – говорит руководитель исследовательской группы Минна Юликяннё из Kela.
Получатели безусловного базового дохода испытывали больше доверия к людям и общественным организациям, увереннее смотрели в будущее и верили в свои силы больше, чем участники контрольной группы. Возможно, это связано с тем, что этот вид пособия не облагается налогом, что, как показывают ранее проведенные исследования, повышает доверие людей к системе.
– Исследование не дает точных данных о том, что более высокий уровень благополучия якобы обусловлен именно безусловным базовым доходом. С другой стороны, региональные и локальные эксперименты с безусловным базовым доходом в других странах дали примерно такие же результаты относительно повышения уровня благополучия, – говорит Юликяннё.
В опросе приняли участие 23 % потенциальных респондентов (31 % получателей базового дохода и 20 % членов контрольной группы), что типично для исследований, проводимых в форме опросов мнений.
В ходе исследования были проведены интервью с 81 получателем безусловного базового дохода. Выяснилось, что эксперимент по-разному повлиял на людей в зависимости от того, в какой жизненной ситуации они находились на момент начала эксперимента.
Некоторые из интервьюированных сказали, что эксперимент помог найти работу, некоторые же сообщили, что его влияние на трудоустройство оказалось незначительным. На трудоустройство влияла и разница в изначальных, предшествующих эксперименту, жизненных обстоятельствах участников.
Кому-то эксперимент предоставил новые возможности влиться в жизнь общества: например, пойти работать волонтером или ухаживать за лежачими больными. Многие отметили, что безусловный базовый доход прибавил уверенности. В целом безусловный базовый доход повлиял на жизнь людей положительно. Однако некоторые чувствовали груз обязанности трудоустроиться и испытывали недостаток сил.
– Результаты говорят о том, что тем, кто занимал активную жизненную позицию и до эксперимента, безусловный базовый доход пошел только на пользу. Тем же, кто до тестирования концепции пребывал в трудной жизненной ситуации, безусловный базовый доход не помог избавиться от проблем, – говорит профессор Университета Хельсинки Хелена Бломберг-Кролл.
– Эксперимент предоставил ценную информацию о возможностях системы социального обеспечения. Полученную информацию можно использовать в том числе для усовершенствования системы, – говорит министр социального обеспечения и здравоохранения Финляндии Айно-Кайса Пеконен.
Протестированная в Финляндии концепция стала первым в мире общегосударственным, законодательным и основанным на методе случайной выборки экспериментом по выплате безусловного базового дохода. Участие в эксперименте не было инициировано его участниками, что позволяет составить более достоверную оценку его влияния по сравнению с другими экспериментами, основанными на волеизъявлении кандидатов.
– Эксперимент удался. Он предоставил новую информацию, которую невозможно было бы получить иным образом. Он показал также, что в Финляндии реально проводить широкомасштабные общественные эксперименты, основанные на законодательстве, – говорит руководитель программы Олли Кангас из отдела стратегических исследований Академии Финляндии.
В эксперименте приняли участие 2 000 безработных. Им выплачивалась сумма в 560 евро в месяц вне зависимости от дохода или того, искали ли они активно работу или нет. Выбраны они были методом случайной выборки из группы лиц, которые в ноябре 2016 года получали пособие по безработице от Kela. В контрольную группу вошли те, кто в ноябре 2016 года получал пособие по безработице Кela, но не был выбран для участия в эксперименте выплаты безусловного дохода.
Концепция тестировалась с 01.01.2017 по 31.12.2018. Решение о проведении эксперимента приняло правительство Юхи Сипиля. Цель состояла в том, чтобы выяснить, какие поправки можно внести в систему социального обеспечения Финляндии для того, чтобы она была лучше адаптирована к изменениям рынка труда. За практическое исполнение эксперимента отвечало ведомство Kela.
Результаты экспериментальной выплаты безусловного базового дохода будут оглашены в прямом онлайн-эфире, который пройдет 06.05.2020 с 13 до 15 часов. Эфир будет вестись с площадки Think Corner в Университете Хельсинки, состоится при поддержке Kela и Министерства социального обеспечения и здравоохранения Финляндии. Прямую онлайн-трансляцию, а также ее запись можно посмотреть здесь.
запросы на интервью с министром социального обеспечения и здравоохранения Финляндии принимает секретарь Пяйви Сааримаа, 029 516 3535, [email protected]
директор программы Олли Кангас, отдел стратегических исследований Академии Финляндии, 045 138 3790, [email protected]
руководитель исследовательской группы Минна Юликяннё, ведомство по социальному обеспечению населения Финляндии (Kela), 050 313 8712, [email protected]
ведущий исследователь Кари Хямяляйнен, Государственный центр экономических исследований, 0295 519 416, [email protected] (регистровое исследование)
профессор Хелена Блумберг-Кролл, Шведоязычный факультет социальных наук [Svenska social- och kommunalhögskolan], Университет Хельсинки, 050 448 4719, [email protected] (опрос в форме интервью)
руководитель исследования Сигне Яухиайнен, Kela, 050 331 3982, [email protected] (опрос мнений)
Olli Kangas, Signe Jauhiainen, Miska Simanainen ja Minna Ylikännö (toim.) Suomen perustulokokeilun arviointi. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2020:15. URN:ISBN:978-952-00-9890-2
kela.fi/basic-income-experiment
Онлайн-трансляция и ее запись https://tiedekulmamedia.helsinki.fi/fi/web/tiedekulma/player/webcast?playerId=38521893&eventId=53345141
Kelan viestinnän puhelinpalvelu medialle puh. 020 634 7745, arkisin klo 9–16
[email protected]
Mediainfo on viikoittain ilmestyvä uutiskirje medialle.
Tilaa mediainfo osoitteessa www.kela.fi/uutiskirje
Viestinnän yhteystiedot verkossa
www.kela.fi/viestinta
Seuraa Kelaa Twitterissä
@KelaFpa
FPA:s kommunikationsgrupp betjänar medierna på numret 020 634 7745 vardagar kl. 9–16
[email protected]
Mediainfo är FPA:s nyhetsbrev (på finska) riktat till medierna. Beställ nyhetsbrevet som utkommer en gång i veckan: www.kela.fi/uutiskirje
Kommunikationsenhetens kontaktuppgifter
www.fpa.fi/kommunikation
Följ oss på Twitter
@KelaFpa
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1