Produktförfalskningar sysselsätter Tullen, men andra jobb går förlorade

Den explosionsartade ökningen i e-handeln syns i volymen av produktförfalskningar som Tullen stoppar: i fjol var posttrafikens andel av dessa stopp 63 procent. Posttrafiken är ett utmanande övervakningsobjekt också i fråga om produktförfalskningar, eftersom det inte finns några förhandsuppgifter om de försändelser som anländer och paketvolymerna är stora. För att hitta en produktförfalskning måste man alltid öppna paketet, eftersom det inte går att skilja förfalskningar från äkta produkter t.ex. med genomlysning.

I dag kommer produktförfalskningarna till Finland främst som post och expressfrakt, och därför har både antalet produkter och värdet på produkterna minskat. Det har skett en stor förändring i transportsättet för produktförfalskningar under de senaste fem åren. Före år 2012 hittade Tullen största delen av produktförfalskningarna i transitotrafiken österut. Senare har de politiska och ekonomiska förändringarna samt EU-domstolens beslut om övervakningen av produktförfalskningar i transitotrafiken ändrat situationen radikalt. År 2017 var transitotransporternas andel av stoppen bara sex procent, men i antal räknat hittas fortfarande största delen av de stoppade produkterna i transitotrafiken.

Över 80 procent av produktförfalskningarna kommer från Kina. I fjol utfördes största delen av stoppen, 79 procent, inom Flygtullens område. Helsingfors-Vanda flygplats har direkta förbindelser till Fjärran östern, så förfalskningar hittas bland såväl flygfrakt som post och expressfrakt. Bland förfalskade produkter fanns år 2017 bl.a. leksaker för barn, reservdelar till bilar, reservdelar till sportutrustning, spelkonsoler samt skor och kläder.

Förfalskningar leder till årliga förluster på 60 miljarder euro och jobb går förlorade

Under de senaste fem åren har Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) analyserat de ekonomiska konsekvenserna av produktförfalskningar inom sektorer som är sårbara för immaterialrättsintrång. De 13 sektorer som EUIPO har undersökt är: kosmetika och hygienartiklar, kläder, fotbeklädnader och accessoarer, sportartiklar, leksaker och spel, smycken och klockor, handväskor och resväskor, inspelad musik, spritdrycker och vin, läkemedel, bekämpningsmedel, smarttelefoner, batterier och däck. De årliga förlusterna uppgår till 60 miljarder euro, vilket motsvarar 116 euro per EU-invånare. På grund av förfalskningarna producerar legitima tillverkare mindre, och därför anställer de färre personer. Inom dessa sektorer går 434 000 jobb direkt förlorade.

I Finland förlorar dessa 13 sektorer årligen 4 procent av sin direkta försäljning, vilket motsvarar cirka 380 miljoner euro, dvs. 69 euro per invånare.

Produktförfalskningar är en säkerhetsrisk

Handeln med produktförfalskningar och piratprodukter är en av de viktigaste inkomstkällorna för organiserad brottslighet. Försäljningen av förfalskningar finansierar annan brottslighet, såsom människo-, drog- och vapenhandel.

Det viktigaste är dock att komma ihåg att den som köper en billig förfalskning får kanske, när allt kommer omkring, betala ett väldigt högt pris för den: användningen av en produktförfalskning kan orsaka en allvarlig hälsorisk. Förfalskade läkemedel kan i värsta fall vara dödliga, likaså bristfälligt skyddade elapparater.

– Ute i världen drivs förfalskningsbusinessen av brottsliga organisationer, eftersom täckningsbidraget är högt och straffen lindriga. För att maximera sina inkomster använder förfalskarna billigaste möjliga material vid tillverkningen av produktförfalskningar, och då kan dessa material innehålla t.ex. farliga eller skadliga kemikalier, säger tullöverinspektör Riikka Pakkanen.

Tullen övervakar produktförfalskningar i varutrafiken från länder utanför EU till EU:s tullområde. Övervakningen regleras av förordning (EU) nr 608/2013, som fastställer gemensamma handlingssätt för unionens tullar och som syftar till att snabbt förstöra varor som gör intrång i immateriella rättigheter.