Pressmeddelande på svenska nedan.
Press release in English below.
**
Vaikka perustuloa saaneet olisivat kokeneet tulonsa riittämättömiksi, he tunsivat vähemmän stressiä kuin vertailuryhmään kuuluneet.
Kyselyyn vastanneet perustulon saajat kokivat toimeentulonsa paremmaksi kuin vertailuryhmään kuuluneet vastaajat. He tunsivat myös vähemmän stressiä ja huolta omasta taloudestaan kuin vertailuryhmään kuuluneet.
Myös silloin, kun perustuloa saaneilla vastaajilla oli vaikeuksia tulla toimeen, he kokivat vähemmän stressiä kuin verrokit.
– Tulos on mielenkiintoinen, sillä aiemman tutkimuksen perusteella tiedetään, että taloudelliset vaikeudet lisäävät stressiä enemmän kuin muut arjen pulmat. Havainnot ovat alustavia ja vaativat vielä tarkempaa analyysia, sanoo tutkimuspäällikkö Signe Jauhiainen Kelasta.
Perustuloa saaneet luottivat enemmän yhteiskunnan instituutioihin
Perustuloa saaneet vastaajat luottivat voimakkaammin toisiin ihmisiin ja yhteiskunnallisiin instituutioihin – poliitikkoihin, poliittisiin puolueisiin, poliisiin ja oikeuslaitokseen – kuin vertailuryhmään kuuluneet.
Vastaajat arvioivat luottamustaan asteikolla 0–10 (0 = ei lainkaan luottamusta, 10 = täysi luottamus). Perustuloa saaneiden vastaajien luottamus toisiin ihmisiin oli keskimäärin 6,8, verrokkien taas 6,3. Poliitikkoja ja puolueita kohtaan tunnetun luottamuksen keskiarvo oli perustuloa saaneilla 4,5 ja verrokeilla 4,0. Oikeuslaitosta ja poliisia kohtaan tunnetun luottamuksen keskiarvo oli perustuloa saaneilla 7,2 ja verrokeilla 6,9.
Perustuloa saaneet (3,2) luottivat enemmän myös omiin vaikutusmahdollisuuksiinsa, omaan talouteensa ja tulevaan työllistymiseensä kuin verrokit (2,9) asteikolla 1–5 (1 = ei lainkaan luottamusta, 5 = täysi luottamus). Erot säilyivät, vaikka vastaajien taustatekijät, kuten ikä, sukupuoli, koulutustaso, terveydentila ja asuinpaikka vakioitiin.
– Toisia ihmisiä ja instituutioita kohtaan tunnettu luottamus on välttämätöntä sekä ihmisen hyvinvoinnille että yhteiskunnan toimivuudelle, sanoo tutkija Minna Ylikännö Kelasta.
Kysely tehtiin puhelimitse juuri ennen kokeilun päättymistä. Kyselyn vastausaste oli 23 % (perustulon saajilla 31 % ja vertailuryhmällä 20 %). Kyselyaineiston avulla on mahdollista tutkia ihmisten kokemuksia toimeentulostaan, oman taloutensa hallinnasta, stressistä ja luottamuksesta.
– Vastausprosentti jäi melko alhaiseksi, kuten kyselytutkimuksissa yleensäkin. Kyselyaineiston yhdistäminen rekistereihin antaa mahdollisuuden arvioida paremmin kyselyn edustavuutta, Ylikännö sanoo.
Perustulo ei vähentänyt halukkuutta osallistua työvoimapalveluihin
Perustuloa saaneilla ei ollut kokeilun aikana velvollisuutta osallistua työvoimahallinnon tarjoamiin palveluihin. Siitä huolimatta he osallistuivat niihin lähes yhtä aktiivisesti kuin muutkin.
Ensimmäisen vuoden rekisteriaineistojen perusteella perustulokokeilulla ei ollut vaikutuksia työllisyyteen. Perustuloa saaneet eivät tehneet ensimmäisen kokeiluvuoden aikana työtä enempää kuin vertailuryhmään kuuluneet, mutta eivät myöskään vähempää.
Tutkimustietoa sosiaaliturvan uudistamiseen
Perustulokokeilun arviointitutkimus tuottaa tietoa sosiaaliturvan uudistamisen tueksi. Tulokset julkaistaan vaiheittain vuosien 2019 ja 2020 aikana.
Perustulokokeilussa 2 000 satunnaisesti valittua työtöntä henkilöä sai verotonta perustuloa 560 euroa kuukaudessa riippumatta muista tuloistaan tai esimerkiksi siitä, hakivatko he aktiivisesti töitä. Kokeilu alkoi 1.1.2017 ja päättyi 31.12.2018.
Perustulon saajat valittiin satunnaisesti niiden henkilöiden joukosta, jotka marraskuussa 2016 saivat työttömyysetuutta Kelasta. Vertailuryhmän muodostivat henkilöt, jotka saivat marraskuussa 2016 Kelasta työttömyysetuutta mutta eivät tulleet valituiksi perustulokokeiluun.
Kokeilun toteutti pääministeri Juha Sipilän hallitus. Tavoitteena oli selvittää, miten Suomen sosiaaliturvaa voitaisiin muuttaa vastaamaan paremmin työelämän muutoksia. Kela vastasi kokeilun toimeenpanosta.
Lisätietoja:
Lue lisää:
**
Även då basinkomsttagarna upplevde att deras inkomster inte var tillräckliga kände de mindre stress än de som ingick i jämförelsegruppen.
De basinkomsttagare som svarade på en enkätundersökning upplevde sin ekonomiska situation som bättre än de personer i jämförelsegruppen som svarade på enkäten. De kände också mindre stress och oro för sin ekonomi än de som ingick i jämförelsegruppen.
Också när basinkomsttagarna hade svårt att klara sig ekonomiskt upplevde de mindre stress än de som ingick i jämförelsegruppen.
– Resultatet är intressant eftersom vi utifrån en tidigare undersökning vet att ekonomiska svårigheter ökar stressen mer än andra bekymmer i vardagen. Rönen är preliminära och kräver närmare analys, säger Signe Jauhiainen, forskningschef vid FPA.
Basinkomsttagarna hade större förtroende för olika institutioner i samhället
De basinkomsttagare som svarade på enkäten hade större förtroende för andra människor och för samhälleliga institutioner, såsom politiker, politiska partier, polisen och rättsväsendet, än de som ingick i jämförelsegruppen.
De som svarade på enkäten bedömde sitt förtroende på skalan 0–10 (0 = inget förtroende, 10 = fullt förtroende). Basinkomsttagarnas förtroende för andra människor var i medeltal 6,8, medan det i jämförelsegruppen var 6,3. Bland basinkomsttagarna var förtroendet för politiker och partier i medeltal 4,5 och i jämförelsegruppen 4,0. Bland basinkomsttagarna var förtroendet för rättsväsendet och polisen i medeltal 7,2 och i jämförelsegruppen 6,9.
Basinkomsttagarna (3,2) litade också mer än jämförelsegruppen (2,9) på sina påverkningsmöjligheter, på sin ekonomi och på möjligheterna att sysselsättas i framtiden (på skalan 1–5, 1 = inget förtroende, 5 = fullt förtroende). Skillnaderna mellan grupperna påverkades inte av att bakgrundsfaktorer såsom ålder, kön, utbildningsnivå, hälsotillstånd och boningsort standardiserades.
– Att man känner förtroende för andra människor och institutioner är viktigt både med tanke på individens välbefinnande och för att samhället ska fungera, säger Minna Ylikännö, forskare vid FPA.
Enkätundersökningen gjordes per telefon strax innan basinkomstförsöket upphörde. Svarsprocenten för enkätundersökningen var 23 % (31 % bland basinkomsttagarna och 20 % i jämförelsegruppen). Med hjälp av enkätmaterialet kan man undersöka hur olika personer upplever sin ekonomiska situation, kontrollen över sin ekonomi, stress och förtroende.
– Svarsprocenten var rätt låg, så som ofta är fallet med enkätundersökningar. Genom att kombinera enkätmaterialet med olika register kan man bättre bedöma hur representativ undersökningen är, konstaterar Ylikännö.
Basinkomsten minskade inte på viljan att delta i arbetskraftsservice
Under försöket var basinkomsttagarna inte skyldiga att delta i den service som arbetskraftsförvaltningen erbjuder. Trots detta deltog de i sådan service nästan lika aktivt som andra.
Utifrån registermaterialet för det första året inverkade inte basinkomstförsöket på sysselsättningen.
Under det första försöksåret arbetade inte basinkomsttagarna mer än personerna i jämförelsegruppen, men inte heller mindre.
Forskningsmaterial som underlag för en reform av den sociala tryggheten
Utvärderingen av basinkomstförsöket ger information som kan användas som stöd för en reform av den sociala tryggheten. Resultaten publiceras stegvis under åren 2019 och 2020.
I försöket fick 2 000 slumpmässigt utvalda arbetslösa personer varje månad en skattefri basinkomst på 560 euro oberoende av övriga inkomster eller av om personerna exempelvis sökte arbete aktivt. Försöket började 1.1.2017 och upphörde 31.12.2018.
Basinkomsttagarna valdes ut slumpmässigt bland de personer som fick en arbetslöshetsförmån från FPA i november 2016. Jämförelsegruppen utgjordes av de personer som fick en arbetslöshetsförmån från FPA i november 2016, men som inte valdes ut för basinkomstförsöket.
Försöket med basinkomst genomfördes på initiativ av statsminister Juha Sipiläs regering. Syftet var att utreda hur den finländska sociala tryggheten kunde omformas så att den bättre svarar mot förändringar i arbetslivet. FPA ansvarade för det praktiska genomförandet av försöket.
Närmare information:
Läs mer:
**
Even recipients who felt that their income was inadequate to their needs reported less stress than the control group.
Survey respondents who received a basic income described their financial situation more positively than respondents in the control group. They also experienced less stress and fewer financial worries than the control group.
Even recipients who had difficulty making ends meet experienced less stress than respondents in the control group.
According to Signe Jauhiainen of the Social Insurance Institution of Finland (Kela), the findings are interesting in that previous research has shown financial difficulties to be a bigger contributor to stress than other problems of everyday life. Still, the observations are preliminary and require further analysis.
Basic income recipients reported greater trust in societal institutions
Respondents who received a basic income had more trust in other people and in societal institutions – politicians, political parties, police and the courts – than members of the control group.
The respondents reported their trust on a scale of 0 to 10 (0 = do not trust at all, 10 = trust completely). The average score for trust in other people was 6.8 among basic income recipients and 6.3 in the control group. As for trust in politicians and political parties, the average score among basic income recipients was 4.5 compared to 4.0 among members of the control group. The average scores for trust in courts and the police were 7.2 and 6.9 respectively among basic income recipients and the control group members.
Recipients of a basic income also expressed greater confidence in their ability to have influence over their own lives, in their personal finances and in their prospects of finding employment (3.2) than members of the control group (2.9, scale of 1 to 5, 1 = bad confidence; 5 = good condfidence). These differences persisted even when various background factors, such as age, gender, educational attainment, health and place of residence, were controlled for.
According to Minna Ylikännö of Kela, trust in other people and in institutions is essential both to individual well-being and to the functioning of society at large.
The survey was carried out by means of phone interviews immediately before the experiment was concluded. The response rate was 23% (31% for the recipients of a basic income and 20% for the control group). The survey data makes it possible to investigate individual experiences of economic well-being, financial control, stress and trust.
Ylikännö says that the response rate was rather low as is often the case with surveys. By combining the survey data with data available in various registries, it may be possible to see more clearly how representative the survey was, Ylikännö says.
Receiving a basic income did not decrease the recipients’ willingness to participate in employment services
Persons who received a basic income during the experiment had no obligation to participate in services offered by the employment authorities. Nevertheless, they participated in such services nearly as much as others.
Register data for the first year of the experiment suggests that the basic income experiment did not have any effect on employment. The recipients were no more – or less – likely to be gainfully employed than members of the control group.
Research in support of social security reform
The evaluation study of the basic income experiment generates data that can be used when reshaping the social security system. Results will become available during 2019 and 2020.
In the experiment, 2,000 randomly selected unemployed persons were paid a monthly tax-exempt basic income of 560 euros regardless of any other income they may have had or whether they were actively looking for work. The experiment was begun on 1 January 2017 and ended on 31 December 2018.
The recipients of a basic income were selected through random sampling among those who in November 2016 received an unemployment benefit from Kela. The control group consisted of those who in November 2016 received an unemployment benefit from Kela but were not selected for the experiment.
The experiment was launched by the Government of Prime Minister Juha Sipilä. The aim was to study how it would be possible to reshape the Finnish social security system so that it better meets the challenges posed by changes in working life. The experiment was implemented by the Social Insurance Institution of Finland (Kela).
Additional information:
Learn more:
Kelan viestinnän puhelinpalvelu medialle puh. 020 634 7745, arkisin klo 9-16
[email protected]
Kelan tilasto- ja tietovarastoryhmän puhelinpäivystys medialle puh. 050 5517 960, arkisin klo 9-16
[email protected]
Mediainfo on viikoittain ilmestyvä uutiskirje medialle.
Tilaa mediainfo osoitteessa www.kela.fi/uutiskirje
Viestinnän yhteystiedot verkossa
www.kela.fi/viestinta
Seuraa Kelaa Twitterissä
@Kela_uutiset
FPA:s kommunikationsgrupp betjänar medierna på numret 020 634 7745 vardagar kl. 9–16
[email protected]
Gruppen för statistik och datalagring betjänar medierna på numret 050 551 7 960, vardagar kl. 9–16
[email protected]
Mediainfo är FPA:s nyhetsbrev (på finska) riktat till medierna. Beställ nyhetsbrevet som utkommer en gång i veckan: www.kela.fi/uutiskirje
Kommunikationsenhetens kontaktuppgifter
www.fpa.fi/kommunikationsgruppen
Följ oss på Twitter
@Kela_uutiset
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1