Pressmeddelande på svenska nedan
Kela ja STM tiedottavat 8.2.2019
Perustulokokeilu ei lisännyt ensimmäisen kokeiluvuoden aikana osallistujien työllisyyttä. Perustuloa saaneet kokivat kuitenkin hyvinvointinsa kokeilun päättyessä paremmaksi kuin vertailuryhmään kuuluneet. Tulokset ovat osin alustavia, eikä lopullisia johtopäätöksiä perustulokokeilun vaikutuksista voida vielä tehdä.
Perustulokokeilun arvioinnissa selvitetään perustulon vaikutuksia kokeilussa mukana olleiden työllisyyteen, tuloihin ja hyvinvointiin. Ensimmäisenä julkaistaan rekisteri- ja kyselytutkimuksen tuloksia.
Perustulokokeilun työllisyysvaikutusten tutkimus perustuu ensimmäisen kokeiluvuoden rekisteritietoihin. Rekisteritiedot valmistuvat vuoden viiveellä, joten jälkimmäistä kokeiluvuotta koskevat tulokset julkaistaan alkuvuonna 2020.
– Rekisteriaineiston vuositason tarkastelun perusteella perustulon saajat eivät ensimmäisen kokeiluvuoden aikana työllistyneet avoimille työmarkkinoille sen paremmin tai huonommin kuin verrokitkaan, sanoo tutkimuskoordinaattori Ohto Kanninen Palkansaajien tutkimuslaitoksesta.
Perustuloa saaneilla oli keskimäärin 0,5 työpäivää enemmän kuin vertailuryhmään kuuluneilla. Työssäolopäiviä oli perustuloa saaneilla vuoden aikana keskimäärin 49,64, vertailuryhmään kuuluneilla puolestaan 49,25.
Palkka- ja yrittäjätuloa saaneiden osuus oli perustuloa saaneilla noin prosenttiyksikön verran suurempi kuin vertailuryhmässä (43,70 % ja 42,85 %). Sen sijaan palkka- ja yrittäjätulojen määrä oli perustuloa saaneilla keskimäärin 21 euroa pienempi (4 230 € ja 4 251 €).
Perustuloa saaneet kokivat hyvinvointinsa paremmaksi
Perustulokokeilun hyvinvointivaikutuksia tutkittiin kyselytutkimuksella, joka tehtiin puhelimitse juuri ennen kokeilun päättymistä.
Kyselytutkimuksen mukaan perustuloa saaneet kokivat hyvinvointinsa paremmaksi kuin vertailuryhmään kuuluneet. Perustuloa saaneista terveytensä koki hyväksi tai erittäin hyväksi 55 % ja vertailuryhmästä 46 %. Stressiä koki melko paljon tai erittäin paljon perustuloa saaneista 17 % ja vertailuryhmästä 25 %.
– Perustuloa saaneilla oli vähemmän stressioireita sekä keskittymis- ja terveysongelmia kuin vertailuryhmässä. He myös luottivat vahvemmin tulevaisuuteensa ja yhteiskunnallisiin vaikutusmahdollisuuksiinsa, kertoo Kelan johtava tutkija Minna Ylikännö.
Perustulon saajat luottivat vahvemmin myös omiin työllistymismahdollisuuksiinsa. Lisäksi he kokivat sosiaaliturvaetuuksien saamiseen liittyvän vähemmän byrokratiaa ja arvioivat vertailuryhmään kuuluneita useammin, että perustulo helpottaisi työn vastaanottamista ja yrittäjäksi ryhtymistä.
– Rekisteri- ja kyselytutkimuksen tulokset eivät ole keskenään ristiriidassa. Perustulo voi vaikuttaa myönteisesti saajan hyvinvointiin, vaikka se ei lyhyellä aikavälillä edistäisikään hänen työllistymistään, Ylikännö sanoo.
Kyselyn vastausaste oli 23 % (perustulon saajilla 31 % ja verrokkiryhmällä 20 %).
Perustulon saajat valittiin satunnaisesti niiden henkilöiden joukosta, jotka marraskuussa 2016 saivat työttömyysetuutta Kelasta. Vertailuryhmän muodostivat henkilöt, jotka saivat marraskuussa 2016 Kelasta työttömyysetuutta mutta eivät tulleet valituiksi perustulokokeiluun.
Tietoa sosiaaliturvan uudistamisen tueksi
Perustulokokeilun arviointitutkimus tuottaa tietoa sosiaaliturvan uudistamisen tueksi. Tulokset julkaistaan vaiheittain vuosien 2019 ja 2020 aikana. Seuraavat tulokset valmistuvat huhtikuussa 2019. Arviointiin kuuluu myös haastattelututkimus, joka toteutetaan keväällä 2019.
Arviointitutkimuksesta vastaa Kela, joka toteuttaa sen yhdessä Valtion taloudellisen tutkimuskeskuksen, Palkansaajien tutkimuslaitoksen, Turun yliopiston, Helsingin yliopiston, Suomen Mielenterveysseuran ja ajatushautomo Tänkin kanssa.
– Kokeilun todelliset vaikutukset selviävät luotettavasti vasta sitten, kun kaikki kootut aineistot on analysoitu ottaen huomioon kokeilua rajoittaneet reunaehdot. Sen jälkeen voidaan arvioida, millaisia vaikutuksia perustulon käyttöönotolla voisi Suomessa olla, sanoo tutkimushankkeen tieteellinen johtaja, Turun yliopiston työelämäprofessori Olli Kangas.
Poikkeuksellinen kokeilu
Perustulokokeilu oli poikkeuksellinen yhteiskuntakokeilu sekä Suomessa että maailmanlaajuisesti, sillä se perustui valtakunnalliseen, satunnaistettuun kenttäkoeasetelmaan. Kokeiluun osallistuminen ei pohjautunut vapaaehtoisuuteen, joten sen vaikutuksista voi tehdä luotettavampia arvioita kuin aiemmissa, vapaaehtoisuuteen perustuvissa kokeiluissa on ollut mahdollista.
Kokeilussa 2 000 satunnaisesti valittua työtöntä henkilöä sai verotonta perustuloa 560 euroa kuukaudessa riippumatta muista tuloistaan tai esimerkiksi siitä, hakivatko he aktiivisesti töitä. Kokeilu alkoi 1.1.2017 ja päättyi 31.12.2018.
– Kokemukset kokeilun suunnittelusta ja täytäntöönpanosta antavat hyvän pohjan uusien kunnianhimoisten yhteiskuntakokeilujen – esimerkiksi käänteisen tuloveron kokeilun – valmisteluun, Olli Kangas sanoo.
Kokeilun toteutti pääministeri Juha Sipilän hallitus. Tavoitteena oli selvittää, miten Suomen sosiaaliturvaa voitaisiin muuttaa vastaamaan paremmin työelämän muutoksia. Kela vastasi kokeilun toimeenpanosta.
Lisätietoja:
tutkimushankkeen tieteellinen johtaja, työelämäprofessori Olli Kangas, Turun yliopisto, puh. 045 138 3790, [email protected]
johtava tutkija Minna Ylikännö, Kela, puh. 050 313 8712, [email protected]
tutkimuskoordinaattori Ohto Kanninen, Palkansaajien tutkimuslaitos, puh. 09 2535 7348, [email protected]
johtaja Essi Rentola, puh. 0295 163 155, [email protected]
Perustulokokeilun työllisyys- ja hyvinvointivaikutukset – Alustavia tuloksia Suomen perustulokokeilusta 2017–2018 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-4034-5
Preliminary results of the Finnish basic income experiment 2017–2018 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-4035-2
Tutkijoiden esitykset 8.2.2019 julkistustilaisuudessa https://www.slideshare.net/tag/perustulokokeilu
***************
FPA och SHM informerar 8.2.2018
Försöket med basinkomst ökade inte sysselsättningen bland deltagarna under det första försöksåret. I slutet av försöket var det upplevda välbefinnandet dock bättre bland de som fick basinkomst än bland de som ingick i jämförelsegruppen. Resultaten är delvis preliminära och man kan ännu inte dra några definitiva slutsatser om försökets effekter.
Vid utvärderingen av basinkomstförsöket utreds basinkomstens inverkan på deltagarnas sysselsättning, inkomster och välbefinnande. Först publiceras resultaten av register- och enkätundersökningen.
Undersökningen av försökets sysselsättningseffekter grundar sig på registeruppgifter för det första försöksåret. Eftersom registeruppgifterna blir klara med ett års fördröjning publiceras resultaten för det andra försöksåret i början av 2020.
– Utifrån den analys av registermaterialet som gjorts på årsnivå har sysselsättningen på den öppna arbetsmarknaden under det första försöksåret varit varken bättre eller sämre bland basinkomsttagarna än bland personerna i jämförelsegruppen, säger Ohto Kanninen, forskningskoordinator vidLöntagarnas forskningsinstitut.
Basinkomsttagarna arbetade i genomsnitt 0,5 dagar mer än personerna i jämförelsegruppen. Under året arbetade basinkomsttagarna i genomsnitt 49,64 dagar medan personerna i jämförelsegruppen arbetade 49,25 dagar.
Bland basinkomsttagarna var den andel som hade löne- eller företagarinkomster cirka en procentenhet större än i jämförelsegruppen (43,70 % mot 42,85 %). Däremot var beloppet av basinkomsttagarnas löne- och företagarinkomster i genomsnitt 21 euro mindre (4 230 euro mot 4 251 euro).
Bättre välbefinnande bland basinkomsttagarna
Basinkomstens inverkan på välbefinnandet undersöktes med hjälp av en enkätundersökning som gjordes per telefon strax innan försöket upphörde.
Enligt enkätundersökningen var det upplevda välbefinnandet bättre bland basinkomsttagarna än bland personerna i jämförelsegruppen. Av basinkomsttagarna upplevde 55 % sin hälsa som god eller mycket god och av jämförelsegruppen 46 %. Av basinkomsttagarna upplevde 17 % ganska mycket eller väldigt mycket stress och av jämförelsegruppen 25 %.
– Basinkomsttagarna hade mindre stressymtom och koncentrations- och hälsoproblem än jämförelsegruppen. De hade också en starkare tro på framtiden och på de egna samhälleliga påverkningsmöjligheterna, säger FPA:s ledande forskare Minna Ylikännö.
Basinkomsttagarna hade också starkare tilltro till sina sysselsättningsmöjligheter. Dessutom upplevde de i mindre grad att det finns byråkrati i samband med sociala förmåner och bedömde oftare än personerna i jämförelsegruppen att en basinkomst skulle göra det lättare att ta emot arbete och att bli företagare.
– Resultaten av register- och enkätundersökningen är inte motstridiga. Basinkomsten kan inverka positivt på mottagarens välbefinnande även om den inte främjar hans eller hennes sysselsättning på kort sikt, förklarar Ylikännö.
Svarsprocenten för enkätundersökningen var 23 % (31 % bland basinkomsttagarna och 20 % i jämförelsegruppen).
Basinkomsttagarna valdes ut slumpmässigt bland de personer som fick en arbetslöshetsförmån från FPA i november 2016. Jämförelsegruppen utgjordes av de personer som fick en arbetslöshetsförmån från FPA i november 2016, men som inte valdes ut för basinkomstförsöket.
Information som stöd för en reform av den sociala tryggheten
Utvärderingen av basinkomstförsöket ger information som kan användas som stöd för en reform av den sociala tryggheten. Resultaten publiceras stegvis under 2019–2020 och följande resultat blir klara i april 2019. I utvärderingen ingår också en intervjuundersökning som genomförs våren 2019.
FPA ansvarar för utvärderingen och den genomförs tillsammans med Statens ekonomiska forskningscentral, Löntagarnas forskningsinstitut, Åbo universitet, Helsingfors universitet, Föreningen för mental hälsa i Finland och tankesmedjan Tänk.
– En pålitlig bild av de faktiska effekterna av försöket får vi först när allt det material som samlats in har analyserats med beaktande av de ramar som satts upp för försöket. Därefter kan man bedöma vilka effekterna kunde vara om man inför en basinkomst i Finland, säger forskningsprojektets vetenskapliga ledare Olli Kangas, arbetslivsprofessor vid Åbo universitet.
Exceptionellt experiment
Försöket med basinkomst var ett exceptionellt samhällsexperiment både i Finland och globalt, eftersom försöket baserade sig på ett riksomfattande randomiserat fältexperiment. Eftersom deltagandet inte baserade sig inte på frivillighet kan man göra mera tillförlitliga bedömningar av försökets effekter än vad som varit möjligt i tidigare försök som baserat sig på frivillighet.
I försöket fick 2 000 slumpmässigt utvalda arbetslösa personer varje månad en skattefri basinkomst på 560 euro oberoende av övriga inkomster eller av om personerna exempelvis sökte arbete aktivt. Försöket började 1.1.2017 och upphörde 31.12.2018.
– De erfarenheter vi fått av att planera och genomföra ett försök ger en bra grund för beredningen av nya ambitiösa samhällsexperiment, till exempel ett försök med negativ inkomstskatt, säger Olli Kangas.
Försöket med basinkomst genomfördes på initiativ av statsminister Juha Sipiläs regering. Syftet var att utreda hur den finländska sociala tryggheten kunde omformas så att den bättre svarar mot förändringar i arbetslivet. FPA ansvarade för det praktiska genomförandet av försöket.
Närmare information:
forskningsprojektets vetenskapliga ledare, arbetslivsprofessor Olli Kangas, Åbo universitet, tfn 045 138 3790, [email protected]
ledande forskare Minna Ylikännö, FPA, tfn 050 313 8712, [email protected]
forskningskoordinator Ohto Kanninen, Löntagarnas forskningsinstitut, tfn 09 2535 7348, [email protected]
Essi Rentola, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 155, [email protected]
Perustulokokeilun työllisyys- ja hyvinvointivaikutukset – Alustavia tuloksia Suomen perustulokokeilusta 2017–2018 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-4034-5
Preliminary results of the Finnish basic income experiment 2017–2018 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-4035-2
Försök med basinkomst fpa.fi/forsok-med-basinkomst
Kelan viestinnän puhelinpalvelu medialle puh. 020 634 7745, arkisin klo 9-16
[email protected]
Kelan tilasto- ja tietovarastoryhmän puhelinpäivystys medialle puh. 050 5517 960, arkisin klo 9-16
[email protected]
Mediainfo on viikoittain ilmestyvä uutiskirje medialle.
Tilaa mediainfo osoitteessa www.kela.fi/uutiskirje
Viestinnän yhteystiedot verkossa
www.kela.fi/viestinta
Seuraa Kelaa Twitterissä
@Kela_uutiset
FPA:s kommunikationsgrupp betjänar medierna på numret 020 634 7745 vardagar kl. 9–16
[email protected]
Gruppen för statistik och datalagring betjänar medierna på numret 050 551 7 960, vardagar kl. 9–16
[email protected]
Mediainfo är FPA:s nyhetsbrev (på finska) riktat till medierna. Beställ nyhetsbrevet som utkommer en gång i veckan: www.kela.fi/uutiskirje
Kommunikationsenhetens kontaktuppgifter
www.fpa.fi/kommunikationsgruppen
Följ oss på Twitter
@Kela_uutiset
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1