Pressmeddelande på svenska nedan.
**
Vuonna 2020 lääkekorvausmenot kasvoivat tavalliseen tapaan, mutta antibioottien ja nitrojen käyttö väheni selvästi. Yli puolet suomalaisista sai lääkekorvauksia.
Koronavuonna 2020 Kelan maksoi lääkekorvauksia yhteensä 1 635 miljoonaa euroa. Summa kasvoi edellisvuodesta 5,4 %. Samaan aikaan lääkeyritykset maksoivat Kelalle niin sanottuja ehdollisen korvattavuuden palautusmaksuja 33 miljoonaa euroa.
Korvaussumman kasvuvauhti pysyi kahteen aiempaan vuoteen verrattuna jotakuinkin ennallaan.
Lääkekorvauksia sai yli puolet suomalaisista (53 %). Saajien määrä, 2 950 000 henkilöä, väheni edellisvuodesta 2,9 %. Yhteensä korvattavia lääkkeitä osti 3 730 000 suomalaista, joista osan lääkekustannukset jäivät alle lääkkeiden 50 euron alkuomavastuun, minkä vuoksi heille ei maksettu korvauksia.
Kun koronaepidemiasta johtuvat poikkeusolot alkoivat viikolla 12, lääkeostojen määrä kasvoi lähes kaikissa lääkkeiden pääryhmissä.
– Lääkkeitä hamstrattiin ohimenevästi, sanoo Kelan tutkimuspäällikkö Leena Saastamoinen.
Selvintä kasvu edellisvuoden viikon 12 lääkeostoihin verrattuna oli veritautien, sydän- ja verisuonisairauksien, systeemisesti käytettävien hormonivalmisteiden sekä ruoansulatuselinten sairauksien ja aineenvaihduntasairauksien lääkkeiden ryhmissä. Kasvupiikin jälkeen lääkeostojen määrä on tasaantunut tavanomaiselle tasolle lähes kaikissa pääryhmissä.
Psyykenlääkkeistä maksettiin sairausvakuutuskorvauksia yhteensä 86 miljoonaa euroa, eli 3,6 % enemmän kuin edellisvuonna. Korvausten kasvu oli hieman suurempaa kuin vuonna 2019, jolloin korvaussumma kasvoi 2,6 % edellisvuodesta.
Korvattavien psyykenlääkkeiden ostajamäärä kasvoi hieman aiempaa enemmän vain psykoosilääkkeiden ryhmässä, jossa kasvu oli 5,3 %. Ostajien määrän kasvu on kuitenkin myös aiempina vuosina ollut viiden prosentin tuntumassa. Rauhoittavien lääkkeiden ostajamäärä väheni 1,9 % ja unilääkkeiden ostajamäärä 4,8 % edellisvuodesta. Masennuslääkkeiden ostajamäärä kasvoi 3 %, mikä on vähemmän kuin kolmena aiempana vuonna.
– Psyykenlääkkeiden käytön muutos on herättänyt kysymyksiä erityisesti sen takia, että psyykkisen kuormittavuuden on raportoitu kasvaneen koronavuonna, Saastamoinen sanoo. – Kelan lääkekorvaustietojen perusteella näyttää siltä, että psyykenlääkkeiden käyttö ei ole kasvanut eikä vähentynyt, vaan muutos on samansuuntainen kuin aiempina vuosina.
Korvattavia antibiootteja eli bakteerilääkkeitä osti koronavuonna 991 000 henkilöä, ja niistä maksettiin korvauksia yhteensä 9 miljoonaa euroa. Ostajamäärä väheni 27,2 %, mutta antibiooteista maksetut korvaukset pysyivät lähes ennallaan.
– Ostajamäärän vähenemiseen lienevät syynä koronaviruksen ehkäisyyn suositellut toimet, kuten kontaktien vähentäminen ja ahkera käsien pesu. Ne ovat vähentäneet kaikkia infektioita, Saastamoinen toteaa.
Sydän- ja verisuonitautien lääkkeiden ostajamäärä kasvoi kokonaisuudessaan 1,8 %. Käyttö kasvoi tai pysyi lähes ennallaan kaikissa käytetyimmissä sydänlääkeryhmissä. Kelan tilastojen perusteella ei näytä siltä, että koronaepidemiasta johtuva hoitovaje olisi vaikuttanut pitkäaikaisesti käytettävien sydän ja verisuonitautien lääkkeiden käyttöön.
Poikkeus olivat äkillisiin rintakipuihin käytettävät nopeavaikutteiset nitrot, joiden ostajamäärä väheni 13,7 %.
– Myös sydäninfarktien ja äkillisten sydäntapahtumien sairaalahoidon on uutisoitu vähentyneen koronavuonna, sanoo tutkimuspäällikkö Leena Saastamoinen. – Tämän ilmiön syistä tarvitaan lisää tutkimusta.
Tulehduskipulääkkeiden ostajamäärä väheni viime vuonna 5,1 %. Erityisesti väheni käytetyimmän tulehduskipulääkkeen ibuprofeenin ostajamäärä, joka on aiempina vuosina kasvanut. Ibuprofeenia osti 760 000 suomalaista, mikä oli noin 50 000 vähemmän kuin edellisvuonna.
Opioidien ostajamäärä väheni 3,3 %, kun taas parasetamolin ostajamäärä pysyi suunnilleen ennallaan.
– Alkuvuonna 2020 media uutisoi tulehduskipulääkkeiden mahdollisesta haitallisuudesta covid19:ää sairastaville, vaikka viranomaiset ottivatkin pian kantaa, ettei riskiä ole. Tulehduskipulääkkeiden ostomäärien vähenemisellä voi olla yhteys tähän, kertoo Saastamoinen. – Infektiosairauksien vähentyminen on myös jossain määrin voinut vaikuttaa tulehduskipulääkkeiden käyttöön.
tutkimuspäällikkö Leena Saastamoinen, Kela, puh. 020 63 41972
erikoistutkija Heini Kari, Kela, puh. 050 470 2365
Sairausvakuutuksesta korvattavat lääketoimitukset -Kelasto-raportti
**
År 2020 ökade utgifterna för läkemedelsersättningar normalt, medan användningen av antibiotika och nitropreparat tydligt minskade. Över hälften av finländarna fick läkemedelsersättningar.
Under coronaåret 2020 betalade FPA sammanlagt 1 635 miljoner euro i läkemedelsersättningar. Beloppet ökade med 5,4 % från året innan. Under samma tid betalade läkemedelsföretagen 33 miljoner euro i s.k. återbetalningsavgifter för villkorligt ersättningsgilla läkemedel.
Ökningstakten i fråga om beloppet av läkemedelsersättningar var nästan oförändrad jämfört med de två föregående åren.
Över hälften av finländarna (53 %) fick läkemedelsersättningar. Antalet mottagare, 2 950 000 personer, sjönk med 2,9 % jämfört med året innan. Sammanlagt köpte 3 730 000 finländare ersättningsgilla läkemedel. En del av de här personerna hade läkemedelskostnader som underskred initialsjälvrisken på 50 euro och de fick därför ingen ersättning.
När undantagsförhållandena på grund av coronavirusepidemin började vecka 12 ökade antalet läkemedelsinköp i nästan alla huvudgrupper av läkemedel.
– Man hamstrade läkemedel övergående, säger FPA:s forskningschef Leena Saastamoinen.
Tydligast var ökningen jämfört med vecka 12 året innan inom gruppen av läkemedel vid blodsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, matsmältningsorganens sjukdomar och ämnesomsättningssjukdomar samt hormonpreparat för systemiskt bruk. Efter tillväxttoppen har läkemedelsinköpen jämnat ut sig till normal nivå inom nästan alla läkemedelshuvudgrupper.
I sjukförsäkringsersättningar för psykofarmaka betalades sammanlagt 86 miljoner euro, dvs. 3,6 % mer än året innan. Ökningen var något större än 2019, då beloppet av ersättningar ökade med 2,6 % från året innan.
Antalet köpare av ersättningsgilla psykofarmaka ökade något mer än tidigare endast inom gruppen antipsykotiska läkemedel, där ökningen var 5,3 %. Ökningen i antalet köpare har dock under tidigare år också varit kring 5 %. Antalet köpare av lugnande medel minskade med 1,9 % och antalet köpare av sömnmedel med 4,8 % från året innan. Antalet köpare av antidepressiva medel ökade med 3 %, vilket är en mindre ökning än under de tre föregående åren.
– Förändringen i användningen av psykofarmaka har väckt frågor särskilt då det har rapporterats att den psykiska belastningen ökade under coronaåret, berättar Saastamoinen. Utifrån FPA:s uppgifter om läkemedelsersättningar verkar det som om användningen av psykofarmaka varken har ökat eller minskat, utan att förändringen följer samma mönster som under tidigare år.
Ersättningsgilla antibiotika, dvs. antibakteriella medel, köptes under coronaåret av 991 000 personer. För medlen betalades sammanlagt 9 miljoner euro i ersättningar. Antalet köpare minskade med 27,2 %, men beloppet som betalades ut i ersättningar för antibiotika var nästan oförändrat.
– Orsaken till det minskade antalet köpare är troligen de åtgärder som rekommenderats för att förebygga spridningen av coronaviruset, till exempel färre fysiska kontakter och frekvent handtvätt. Åtgärderna har inverkat minskande på alla infektioner, konstaterar Saastamoinen.
Antalet köpare av läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar ökade allt som allt med 1,8 %. Användningen ökade eller var nästan oförändrad i fråga om alla mest använda grupper av hjärtmediciner. Utifrån FPA:s statistik verkar det inte som om vårdunderskottet på grund av coronaepidemin har inverkat på användningen av de läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar som används för långvarig behandling.
Ett undantag var snabbverkande nitropreparat som används vid akuta smärtor i bröstet. Antalet köpare sjönk här med 13,7 %.
– Det har också förekommit i nyheterna att antalet hjärtinfarkter och akuta hjärthändelser har minskat under coronaåret, säger forskningschef Leena Saastamoinen. – Det behövs mer forskning om orsakerna till fenomenet.
Antalet köpare av antiinflammatoriska medel sjönk i fjol med 5,1 %. I synnerhet minskade antalet köpare av det mest använda antiinflammatoriska medlet ibuprofen, som under tidigare år har ökat. Ibuprofen köptes av 760 000 finländare, vilket är cirka 50 000 färre än året innan.
Antalet köpare av opioider minskade med 3,3 %, medan antalet köpare av paracetamol var nästan oförändrat.
– Under början av 2020 publicerade medierna nyheter om antiinflammatoriska medels eventuella skadlighet vid covid-19. Myndigheterna meddelade dock snabbt att de inte anser att någon sådan risk finns. Nedgången i antalet inköp av antiinflammatoriska medel kan ha ett samband med det här, berättar Saastamoinen. – Att mängden infektionssjukdomar minskat har också kunnat påverka användningen av antiinflammatoriska medel i någon mån.
Leena Saastamoinen, forskningschef, FPA, tfn 020 63 41972
**
Kelan viestinnän puhelinpalvelu medialle puh. 020 634 7745, arkisin klo 9–16
[email protected]
Mediainfo on viikoittain ilmestyvä uutiskirje medialle.
Tilaa mediainfo osoitteessa www.kela.fi/uutiskirje
Viestinnän yhteystiedot verkossa
www.kela.fi/viestinta
Seuraa Kelaa Twitterissä
@KelaFpa
**
FPA:s kommunikationsgrupp betjänar medierna på numret 020 634 7745 vardagar kl. 9–16
[email protected]
Mediainfo är FPA:s nyhetsbrev (på finska) riktat till medierna. Beställ nyhetsbrevet som utkommer en gång i veckan: www.kela.fi/uutiskirje
Kommunikationsenhetens kontaktuppgifter
www.fpa.fi/kommunikation
Följ oss på Twitter
@KelaFpa
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1