Tiedotteet

Näytä tiedotekategoriat

Etusivu » Tiedotteet » Hallitus ja valtio » Kommunallagen förnyas – fokus på kommuninvånarna, ledandet och balansen inom kommunalekonomin

Valtiovarainministeriö

Kommunallagen förnyas – fokus på kommuninvånarna, ledandet och balansen inom kommunalekonomin

Pressmeddelande.
Publicerad: 08.05.2014 kl. 11:10
Utgivare: Valtiovarainministeriö

Åt kommuninvånarna föreslås nya möjligheter att delta i kommunens verksamhet och åt kommunerna skarpare skyldighet att täcka sina budgetunderskott. Bl.a. dessa reformer ingår i totalrevisionen av kommunallagen. Reformen har beretts av en arbetsgrupp som överlämnade sitt utkast till en regeringsproposition till trafik- och kommunikationsminister Henna Virkkunen torsdagen den 8 maj.

- Totalrevisionen av kommunallagen är ett av de viktigaste delområdena i kommunreformen. Man har sökt lösningar för sådan förvaltning och ledande i kommunerna som inte bara svarar mot dagens utan även framtidens behov. Särskild uppmärksamhet har fästs vid riktlinjerna som gäller deltagandet och främjandet av demokrati, konstaterar minister Virkkunen.

Totalrevisionen av kommunallagen beretts intensivt under ett par års tid av fyra sektioner. Arbetet har understötts av en parlamentarisk uppföljningsgrupp.

- Kommunallagen som nu sänds på remiss är den tredje och sista delen i lagpaketet för kommunreformen som överenskommits i regeringsprogrammet. Kommunstrukturlagen trädde i kraft i somras, och ca 200 kommuner utreder nu möjligheterna till sammanslagningar. Reformeringen av statsandelssystemet behandlas som bäst av riksdagen och den nya kommunallagen kommer att överlämnas till riksdagen efter remissrundan nästa höst, säger Virkkunen.

Kommunens verksamhet ska styras som en helhet

Kommunens verksamhet och service borde styras som en samordnad helhet oberoende av hur de ordnas eller produceras. Syftet med den nya kommunallagen är att förstärka den övergripande styrningen och att samtidigt förtydliga makt- och ansvarsförhållandena.

Lagen föreslås anamma ett vittomfattande perspektiv på kommunens verksamhet. Begreppet kommunens verksamhet ska omfatta förutom den juridiska kommunkoncernen även de upphandlade tjänsterna och verksamheten som baserar sig på kommunernas samarbete eller kommunalt ägande.

Den övergripande styrningen av kommunens verksamhet ska tas i beaktande bland annat i kommunstrategin, ledandet av kommunen, ägarstyrningen samt till tillämpliga delar i säkerställandet av invånarnas deltagande och påverkningsmöjligheter.

Fullmäktige ska i samband med kommunstrategin besluta om ägarpolicyn. Kommunstyrelsen föreslås ha ansvaret för att kommunens verksamhet samordnas med kommunstrategin, liksom även för ägarstyrningen i fråga om kommunens verksamhet. Ägarstyrningen ska se till att dotterbolagens styrelser i sin verksamhet beaktar kommunkoncernens övergripande intressen. Kommunallagen styr kommunerna till att ta i beaktande kommunens övergripande intressen även då man ordnar service i samarbete eller via upphandlingsarrangemang.

Koncernaspekten ska även tas i beaktande vid kommunallagens valbarhetsreglering. Den viktigaste ändringen är att en person inte längre ska kunna vara medlem både i kommunstyrelsen och i styrelsen för ett bolag inom kommunkoncernen, dvs. så att han eller hon i praktiken skulle övervaka sig själv.

Bättre deltagningsmöjligheter för invånarna

Lagen poängterar kommuninvånarnas och serviceanvändarnas rättigheter att delta i och påverka kommunens verksamhet. Kommunerna sporras till att erbjuda allt mångsidigare, effektivare och användarvänligare deltagningsmedel, såsom t.ex. utnyttjande av deltagande budgetering, olika diskussionstillställningar och medborgarråd.

Dessutom föreslås att kommunerna borde tillsätta ungdomsfullmäktige eller motsvarande påverkningsorgan. Ungdomsfullmäktige borde ges möjlighet att påverka planeringen, beredningen och uppföljningen av kommunens verksamhet. Åldersgränsen för folkomröstningsinitiativ föreslås bli sänkt till 15 år.

Digitala möten möjliga

Målet med reformeringen av kommunallagen är att främja utnyttjandet av digitala handlingssätt. Det ska bli möjligt för de kommunala organen att vid sidan av traditionella möten även utnyttja digitala möten och digitalt beslutsfattande före mötet som nya beslutsfattandeformer.

Med digitala möten avses möten där man kan delta digitalt från ett valbart ställe. Allmänheten borde också ha möjlighet att följa offentliga möten. Kommunen får själv besluta i vilka organ eller situationer digitala möten kan användas.

Vid digitalt beslutsfattande kunde en del av mötesärendena behandlas digitalt redan innan organets egentliga möte. Digitalt beslutsfattande skulle kunna tillämpas vid alla andra organ förutom fullmäktige och sådana möten som är offentliga.

Som offentlighållande av protokoll räcker att de publiceras på offentliga webbplatser. Kommunens anmälningar ska även ges till kännedom på webbplatser. Kommunen ska vid behov kunna besluta att ge ut sina anmälningar även på andra sätt.

Skyldigheten att täcka underskott skärps

Kommunekonomins hållbarhet ska förstärkas genom skärpning av skyldigheten att täcka underskottet. Det föreslås att underskottet i framtiden skulle täckas inom fyra år. I övriga fall riskerar kommunen att bli föremål för utvärderingsförfarande. När det är fråga om kommuner kommer förfarandet att motsvara det nuvarande s.k. kriskommunsförfarandet, dvs. utvärderingsförfarandet för kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge. Skyldigheten att täcka underskott och utvärderingsförfarandet ska utvidgas att gälla även samkommuner.

Kommunernas garantier begränsas

Kommunallagen kommer att begränsa kommunernas möjligheter att bevilja riskfyllda garantier åt företag som är verksamma i ett konkurrensläge på marknaden. Kommunen ska kunna garantera lån endast då ett företag ingår i kommunkoncernen eller då det ägs helt av kommunen eller tillsammans av kommunen och staten, och är underställt deras bestämmanderätt.

Det föreslås att kommunen fortfarande ska kunna bevilja garantier då det är fråga om motions-, kultur- eller ungdomsverksamhet. Dessutom ska garantier vara möjliga om det föreskrivits om ärendet skilt, eller om det är fråga om ett EU-statsstödsprogram som baserar sig på speciallagstiftning. Dessa slags situationer kunde utgöras t.ex. av bredbandsbyggande eller social bostadsproduktion.

Beredningen framskrider

Utkastet till en regeringsproposition sänds på remiss den 8 maj. Remisstiden löper ut i augusti. Målet är att propositionen överlämnas för riksdagsbehandling i början av hösten 2014 och att den nya kommunallagen skulle träda i kraft vid ingången av 2015.

Lagutkast och begäran om utlåtande

Förfrågningar:

Päivi Laajala, överdirektör, finansministeriet, tfn 02955 30026
Eeva Mäenpää, lagstiftningsråd, finansministeriet, tfn 02955 30266
Auli Valli-Lintu, regeringsråd, finansministeriet, tfn 02955 30079 (sektionen Organ och ledande)
Arto Sulonen, Finlands Kommunförbund, tfn 0400 850 232 (ekonomisektionen)
Inga Nyholm, finansministeriet, tfn 02955 30042 (demokratisektionen)
Elise Pekkala, arbets- och näringsministeriet, tfn 02950 63731 (sektionen Kommunerna och marknaden)

Finansministeriet (FM) är en del av statsrådet. Ministeriet bereder regeringens ekonomiska politik och finanspolitik samt statsbudgeten, och är också expert inom skattepolitiken. Ministeriet svarar också för beredningen av finansmarknadspolitiken samt för utvecklandet av statens arbetsgivar- och personalpolitik och den offentliga förvaltningen. Finansministeriet svarar dessutom för utvecklandet av lagstiftning som gäller kommunförvaltningen samt av kommunekonomin. Ministeriet deltar även i Europeiska unionens och flera internationella organisationers verksamhet.

Julkaisijan muita tiedotteita

Hae kategoriasta

Kategorian julkaisijoita

Kategorian uusimmat

ePressin asiakkaita
Trafi Radisson Blu Tellabs