I början av maj träder en lagändring i kraft som förtydligar och lindrar beskattningen av elproduktion i liten skala och särskilt beskattningen av solcellssystem. Den mest centrala ändringen är att elproduktionsanläggningar med en nominell effekt understigande 100 kVA samt större anläggningar än så med en årsproduktion på högst 800 000 kWh befrias från skyldigheten att betala elskatt.
Befrielsen från skattskyldigheten innebär i praktiken att elproducenterna i fråga skattefritt kan använda den elström de producerat själv eller skattefritt överlåta den till någon annan för förbrukning.
- Observera dock att om producerad elström överförs via ett elnät till förbrukning så överförs skattefriheten inte samtidigt, utan nätinnehavaren som överför elströmmen till förbrukning ska ta ut elskatten så som i dag, säger energiingenjör Antti Saastamoinen.
Minsta producenter befrias från skattskyldighet
I och med ändringen befrias de minsta elproducenterna, dvs. de som producerar el med ett mikrokraftverk vars nominella effekt understiger 100 kVA, från alla skyldigheter inom elbeskattningen. Dessa aktörer behöver inte registrera sig som skattskyldiga eller avge skattedeklarationer för sin elproduktion. Sådana mikrokraftverk, t.ex. solpaneler, kan ägas av hushåll, gårdar och företag.
Större småproducenter ska registrera sig hos Tullen
Småproducenter av elström med en nominell effekt överstigande 100 kVA men med en årsproduktion på högst 800 000 kWh måste däremot registrera sig som skattskyldiga hos Tullen men behöver avge en skattedeklaration bara en gång om året (i januari för hela det föregående året) för att Tullen ska kunna övervaka att den lagstadgade gränsen för årsproduktion inte överskrids.
- Inte heller dessa småproducenter behöver betala elskatt för den elström de själv producerat och använt, utan de avger den årliga skattedeklarationen som s.k. nolldeklaration i vilken de bara uppger mängden elström de producerat, preciserar Saastamoinen.
Småproducenter är t.ex. köpcentrum, logistikterminaler, kontorshus och andra större fastigheter samt sjukhus och andra stora fastigheters reservkraftenheter.
Dessa ändringar i elbeskattningen gäller på samma sätt alla former av elproduktion och alla bränslen som används vid produktionen, allt från t.ex. solel till vind- och vattenkraft eller från skogsflis till bränntorv och brännoljor och till natur- och biogas.
Efter lagändringen delas elproducenterna in i tre kategorier inom elbeskattningen:
Övergångsperiod år 2015
Eftersom lagändringen träder i kraft mitt under år 2015 betraktas den lagstadgade produktionsgränsen på 800 000 kWh gällande småkraftverk från och med lagens ikraftträdande till slutet av året, dvs. under tiden 1.5– 31.12.2015. På motsvarande sätt omfattas kraftverken före lagens ikraftträdande av de bestämmelser i lagen som hittills varit i kraft.
- Detta underlättar läget för några småkraftverk vars årsproduktion ligger vid 800 000 kWh, eftersom granskningsperioden för årsproduktionen i år bara är åtta månader, berättar Saastamoinen.
- Det bör påpekas att statusen hos några sådana elproducenter som i år anses som småproducenter kan ändras år 2016 till normal elproducent, eftersom årproduktionen då betraktas för en period på 12 månader och småproducentens årproduktion därmed kan överskrida 800 000 kWh, tillägger han.
Mera information:
FM, skatteavdelningen, lagstiftningsrådet Leo Parkkonen, tfn 0295 53 0372
Tullen, punktbeskattning, energiingenjör Antti Saastamoinen, tfn 040 332 2153
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1