Tiedotteet

Näytä tiedotekategoriat

Etusivu » Tiedotteet » Hallitus ja valtio » EU-förteckning över invasiva främmande arter klar – Finland får också en lag om hantering av risker

Maa- ja metsätalousministeriö

EU-förteckning över invasiva främmande arter klar – Finland får också en lag om hantering av risker

Pressmeddelande.
Publicerad: 07.12.2015 kl. 17:03
Utgivare: Maa- ja metsätalousministeriö

EU:s medlemsländer har godkänt en förteckning över invasiva främmande arter.  I unionsområdet är det förbjudet att importera, sälja, odla, använda och sätta ut i naturen arter som ingår i förteckningen. Däremot är det fortfarande tillåtet att fånga och använda signalkräfta trots att arten finns upptagen i förteckningen. En lag om främmande arter är som bäst under behandling i riksdagen. Lagen ger möjlighet att ta fram en lista på invasiva främmande arter som kan orsaka skada i synnerhet i våra förhållanden.

EU-länderna tog beslut om förteckningen i Bryssel den 4 december. Förteckningen innehåller fem främmande arter som förekommer i Finland: av växter jättebjörnloka, bredloka och skunkkalla, av ryggradslösa djur signalkräfta och ullhandskrabba. Förteckningen och begränsningarna börjar gälla vid ingången av 2016.

Huvudregeln är att arter som ingår i förteckningen inte får importeras, säljas, odlas, användas eller sättas ut i naturen i EU. Att förbuden följs övervakas med hjälp av bl.a. gränskontroller. Medlemsländerna ska också skapa ett övervakningssystem för att kunna fastställa utbredningen av arterna och bekämpningens effekter.

För tillfället innehåller EU-förteckningen sammanlagt 37 arter. Förutom de fem arter som redan är etablerade i Finland innehåller förteckningen sällskaps- och hobbydjur eller djur som hålls i djurgårdar, såsom tvättbjörn, sibirisk jordekorre, östlig rävekorre, rödörad vattensköldpadda och nutria eller sumpbäver som tidigare också hållits som farmdjur. Mink som är ett viktigt djur för den finska pälsdjursuppfödningen ingår åtminstone inte än i förteckningen.

Signalkräfta får fiskas i Finland

I förteckningen ingår också signalkräfta som satts ut i många olika vattendrag i Finland och som är av stor betydelse för den finska fiskerinäringen. Signalkräfta får dock fortfarande fångas och användas i Finland.

Detta är resultat från Finlands förhandlingar med EU-kommissionen. Frågan diskuterades också hösten 2015 av jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen och EU-kommissionären för miljö, havs och fiskefrågor Karmenu Vella. Förhandlingarna var lyckade för man förstod i EU att det inte är möjligt eller vettigt att utrota den brett etablerade signalkräftan.

– Det har varit viktigt för Finland att fisket efter och användningen av signalkräfta också ska omfatta transport, lagring och försäljning av levande kräftor. Dessa åtgärder ska tas in i förvaltningsplanen, vilket innebär att den nationella kräftstrategin uppdateras, säger konsultativa tjänstemannen Johanna Niemivuo-Lahti.

Signalkräfta får emellertid inte spridas ut till nya vattendrag. Detta är en motiverad kompromiss när man tänker på naturens biologiska mångfald. Signalkräftor får inte heller säljas till ett annat EU-land. Detta i syfte att förebygga spridning.

Nationell lag hjälper att få kontroll över skadliga arter

Förslaget till lag om hantering av risker orsakade av främmande arter är som bäst under behandling i riksdagen. Lagens syfte är att motverka import, odling och spridning av arter som orsakar mest skada. Lagen bygger på EU:s förordning om invasiva främmande arter som bekämpar dessa arter i hela EU-området.

Lagen ger möjlighet att fastställa arter som kan medföra skada i synnerhet i Finland. Särskilda bestämmelser om de arter som ska tas upp i den finska förteckningen samt om importförbud och övriga förbud utfärdas genom förordning av statsrådet. Till exempel jätteloka är planerad att ingå i förteckningen.

Lagen understryker också markägarnas och yrkesaktörernas ansvar. Markägare ska utrota främmande arter på sin tomt eller se till att de inte sprider sig om de riskerar medföra stor skada för naturens biologiska mångfald eller människors hälsa.

Ett villkor är att utrotningsmetoderna är sedvanliga och att kostnaderna är rimliga. I praktiken gäller utrotningskravet speciellt naturskyddsområden och närliggande områden där skadliga arter kan skada hotade arter eller skyddade naturtyper. Kravet gäller inte bekämpning av fåglar eller däggdjur. Yrkesaktörer ska se till att skadliga främmande arter inte sprids ut med produkter eller material, t.ex. växtplantor eller marksubstans.

Invasiva främmande arter är ett allvarligt hot mot naturens biologiska mångfald världen över. År 2012 arbetades det fram en nationell strategi som gäller främmande arter. Jättelokor, vresros, kräftpest, spansk skogssnigel och mink samt farliga växtskadegörare klassificerades som invasiva främmande arter.

Ytterligare information:
EU-förteckningen: Johanna Niemivuo-Lahti, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 16 2259
Lagen om bekämpning av främmande arter: Pekka Kemppainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 162 456
fornamn.efternamn@mmm.fi

Mer information om invasiva främmande arter:
www.vieraslajit.fi

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om hantering av risker orsakade av främmande arter och lagar om ändring av naturvårdslagen och av jaktlagen (RP 82/2015 rd): http://bit.ly/1Nd4bi1

Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter: http://bit.ly/21IvdaF

Nationell strategi för främmande arter: http://bit.ly/1m6jq5C

 

Julkaisijan muita tiedotteita

Hae kategoriasta

Kategorian julkaisijoita

Kategorian uusimmat

ePressin asiakkaita
Trafi Radisson Blu Tellabs