Statsrådet tillsatte den 30 januari 2014 en parlamentarisk kommitté för utvärderingen av strukturen hos och reformeringsbehoven för en enhetlig statsrådshelhet. Det av minister Virkkunen tillsatta projektet för centralförvaltningens ämbetsverksstruktur inledde också sitt arbete på torsdagen. Dess första uppgift är att analysera den nuvarande ämbetsverksstrukturen före början av mars 2014, vilket sedan utgör grunden för fortsatt reformeringsarbete.
- Statsförvaltningen måste också reformeras som en helhet. För ministeriernas del koncentreras förvaltnings- och servicefunktionerna nästa år. En parlamentarisk kommitté ska nu börja utvärdera behovet av att reformera hela ministeriestrukturen. Världen förändras och därför måste även förvaltningsstrukturerna och handlingssätten förnyas, säger Virkkunen.
Det viktigaste målet för reformeringen av centralförvaltningen är att stödja verkställandet och genomslagningen av regeringens strategiska syn både i samhället och inom förvaltningen. Reformen består av fem delområden. Reformen omfattar förutom kommittén och ämbetsverksstrukturen även utvecklandet av statsrådets styrsystem, reformeringen av den högsta ledningens tjänstestruktur samt grundandet av statsrådets förvaltningsenhet.
Parlamentarisk kommitté utvärderar strukturerna hos en gemensam statsrådshelhet
Kommittén har till uppgift att begrunda behoven av att reformera statsrådet samt medel för förbättrandet av förutsättningarna för regeringens strategisk beslutsfattande.
Reformerna förutsätter lagstiftningsändringar. Ifall reformerna förutsätter ändringar i grundlagen kan de i praktiken träda i kraft tidigast 2020.
Kommittéarbetets sakhelheter är
- statsrådets rätt att besluta om sin organisation och sina resurser
- statsrådet som en helhet och dess uppgiftsstrukturer
- statsrådets förhållande till riksdagen
- ledningsmodellen för statsrådet och dess ministerier
- statsministerns ställning och ledandet av regeringen
- övriga ministrars ställning och behörighetsförhållandena
- förhållandet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaledningen
Ordförande för kommittén är riksdagsledamot Tapani Mäkinen (saml.). Kommittén kommer att bereda ett delbetänkande före den 31 augusti 2014, som ska innehålla de viktigaste riktlinjerna för den fortsatta beredningen. Kommitténs mandatperiod varar tills den 31 januari 2015.
Målet är också att reformera strukturerna inom statsförvaltningens högsta ledning
Som ett led i riktningen mot en enhetligare statsrådshelhet tillsätts en arbetsgrupp som bereder reformeringen av tjänste- och uppgiftsstrukturen hos statens högsta tjänstemannaledning. Målet är att statens högsta tjänster skulle göras gemensamma för statsrådet. Denna reformeringsmöjlighet föreslås gälla ministeriernas avdelningschefer och högre tjänster, kanslichefer samt generaldirektörerna för centralämbetsverken, vilket inbegriper ca 130 uppgifter. Den ovan nämnda parlamentariska kommittén ska i samband med KEHU-helheten också staka ut verkställningsförutsättningarna för reformeringen av den högsta ledningen utgående från arbetsgruppens förslag.
Ämbetsverksstrukturprojektet är en väsentlig del av reformeringen av centralförvaltningen
Under de senaste åren har man inom förvaltningsområdena förändrat enskilda ämbetsverks strukturer genom utveckling av funktioner och strukturer samt sammanslagning av ämbetsverk. Inom statens centralförvaltning har ämbetsverksstrukturen emellertid inte setts över under de senaste åren med tanke på utvecklandet av en enhetligare helhet. Förnyandet av ämbetsverksstrukturen inom centralförvaltningen inleds genom en analysering av nuläget. Analysen kommer att utgöra grunden för det kommande reformerandet. Utredningsarbetet ska slutföras före ingången av mars 2014.
Styrsystemen förnyas i syfte att förbättra den samhälleliga genomslagningen
Målet om att förbättra den samhälleliga genomslagningen hos verkställandet av regeringens strategiska syn förutsätter definiering av principerna för styrpolitiken ur helhetsperspektiv. Statsförvaltningens styrsystem har tidigare förnyats en åt gången. Nu är målet att förstärka statsrådets strategiska styrning, att förenhetliga policy-, lagstiftnings- och resursstyrningen inom statsrådet samt att förstärka det faktaunderlag och den verkställighetsförmåga som understöder dem. Tidsfristen för detta är slutet av november 2014. Arbetet understöds av Finlands och Estlands gemensamma OECD-utvärdering av förvaltningspolitiken.
Grundandet av statsrådets gemensamma förvaltningsenhet framskrider
Ett konkret steg mot en enhetligare statsrådshelhet är att ministeriernas förvaltnings- och servicefunktioner koncentreras till en helhet i anslutning till statsrådets kansli från och med den 1 mars 2015. Arbetet utförs i samarbete med samtliga ministerier. Under våren 2014 ska man komma överens om de service- och resurshelheter som ska koncentreras till statsrådets gemensamma förvaltningsenhet.
Förfrågningar:
Juha Sarkio, statens arbetsmarknadsdirektör, tfn 02955 30031
Katju Holkeri, finansråd, tfn 02955 30087
Sini Korpinen, specialmedarbetare, tfn 050 5749 514
Finansministeriet (FM) är en del av statsrådet. Ministeriet bereder regeringens ekonomiska politik och finanspolitik samt statsbudgeten, och är också expert inom skattepolitiken. Ministeriet svarar också för beredningen av finansmarknadspolitiken samt för utvecklandet av statens arbetsgivar- och personalpolitik och den offentliga förvaltningen. Finansministeriet svarar dessutom för utvecklandet av lagstiftning som gäller kommunförvaltningen samt av kommunalekonomin. Ministeriet deltar även i Europeiska unionens och flera internationella organisationers verksamhet.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1