Tiedotteet

Näytä tiedotekategoriat

Etusivu » Tiedotteet » Hallitus ja valtio » Bioekonomi och ren energi står i centrum i jord- och skogsbruksministeriets verksamhet

Maa- ja metsätalousministeriö

Bioekonomi och ren energi står i centrum i jord- och skogsbruksministeriets verksamhet

Pressmeddelande.
Publicerad: 15.09.2016 kl. 14:02
Utgivare: Maa- ja metsätalousministeriö

Enligt regeringens förslag ska anslaget för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde uppgå till drygt 2,5 miljarder euro år 2017. I nettobelopp minskar förvaltningsområdets anslag med ca 14 miljoner euro jämfört med fjolårets budget. Regeringen har målet att bidra till bioekonomi och ren energi i hållbar och mångsidig användning av förnybara naturresurser och uppmuntra till sparsam användning och effektiv återanvändning av icke förnybara naturresurser.

Jordbruk och livsmedelsekonomi upptar 72 procent av förvaltningsområdets anslag (1 840,2 miljoner euro), landsbygdsutveckling 13 procent (330,1 miljoner euro) och naturresursekonomi åtta procent (194,2 miljoner euro). Forskning och förvaltning upptar fem procent av anslagen (126,0 miljoner euro), lantmäteri och datalager två procent (48,4 miljoner euro) och Forststyrelsen mindre än en procent (5,5 miljoner euro).

Bättre tillväxt för affärsfunktioner som bygger på bioekonomi och livsmedel

Anslagen för jordbruk och livsmedelsekonomi används för att förbättra en konkurrenskraftig tillväxt för affärsfunktioner som bygger på bioekonomi och livsmedel. Vidare vill man att trygga hälsan, välbefinnandet och säkerheten hos människor, djur och växter.

Regeringen vill se till att lagstiftningen och de övriga styrningsinstrumenten hjälper att få fram nya bioekonomiska lösningar och bidrar till en hållbar användning av biomassor. Finlands stora biomassamängder bearbetas här, näringarna återanvänds på ett effektivt sätt och livsmedelsförsörjningen tryggas.

Det är viktigt att säkra jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft för att vi fortfarande kan producera råvaror och också spåra livsmedlens ursprung. Jordbrukets och livsmedelsekonomins konkurrenskraft i de finska förhållandena bygger i framtiden allt mer på en stark kompetens hos livsmedelskedjans alla aktörer samt utveckling och en snabb tillämpning av innovationerna, det vill säga bl.a. nya bioekonomiska produkter, nya produktionsteknologier och nya miljövänliga produktionssätt.

Vid budgetförhandlingarna enades om jordbrukets ca sammanlagt 50 miljoner stora krispaket för åren 2016 och 2017. Krispaketet förbättrar gårdarnas likviditet när jordbruksstöden ökar och utbetalningarna sker tidigare. Vidare hjälper krispaketet lantbruksföretagarna att orka i arbete och använda avbytarservice. Jordbrukets verksamhetsförutsättningar stärks också genom att man bl.a. främjar gårdarnas biogasproduktion och bidrar till ursprungsmärkning av mejeri- och köttprodukter.

Bättre livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet

Livsmedlens näringskvalitet och säkerhet och att livsmedelsinformationen inte vilseleder konsumenten ska säkras tillsammans med livsmedelskedjan. Livsmedelskedjan vidtar effektivare åtgärder för att bekämpa förfalskningar, bedrägerier och den svarta ekonomin.

Genom den offentliga och privata sektorns samarbete skapar man säkerhets-, kvalitets- och spårbarhetssystem för den finska livsmedelskedjan som förbättrar hanteringen av livsmedelsäkerhetsrisker samt aktörernas och konsumenternas ekonomiska risker och som också ger goda förutsättningar för livsmedelsexport. Till djurens välbefinnande bidrar man genom lagstiftningsreformer, stödsystem och övervakning.

Övervakningen av livsmedlens säkerhet och kvalitet längs hela livsmedelskedjan utvecklas i enlighet med EU-bestämmelserna.

Livskraftigare landsbygdsområden

Man tar vara på landsbygdsområdenas potential och ökar områdenas livskraft på ett hållbart sätt. Landsbygdsutvecklingens mål stödjer man genom bl.a. företagsstöd, forsknings- och utvecklingsprojekt, miljöåtgärder och rådgivning. Det viktigaste instrumenten är Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 - 2020 och det arbete som görs i det landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen.

Landsbygdens utvecklingsprogram bidrar till tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling i landsbygdsområdena och vidare till tillväxt och konkurrenskraft inom jordbruk och övriga affärsfunktioner som bygger på livsmedelskedjan. Programmet siktar till att bevara och diversifiera landsbygdens basnäringar och stärka den lokala frivilligverksamheten. Programåtgärderna ska förbättra miljöns tillstånd. Förutsättningarna för att bo och bedriva företagsverksamhet på landsbygden förbättrar man genom att stödja service och tillgänglighet.

Naturresursekonomi ger förutsättningar för affärsverksamhet

Anslagen för naturresursekonomi skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på en hållbar användning av naturresurser, samordnar behoven som gäller användning och skydd av naturresurser samt bygger upp välbefinnande genom att använda naturen för rekreation. Finland utvecklas till en konkurrenskraftig omvärld för skogliga affärsfunktioner. Skogsbranschen och dess strukturer förnyas och diversifieras. Skogar ska användas aktivt och mångsidigt samt på ett i ekonomiskt, ekologiskt och socialt hänseende hållbart sätt.

Regeringens proposition om statsbudgeten innehåller en reform som skogsbranschen länge väntat på. Det är första gången som generationsväxlingar hos skogsägare som inte bedriver jordbruk ska främjas genom skatteinstrument. Detta sker genom ett nytt skogsgåvoavdrag som också ska öka virkesanvändningen, bidra till företagsmässigt skogsbruk och utveckla skogbruksföretagsstrukturen.

Fiskbeståndens livskraft, mångfald och hållbara användning tryggas genom informationsbaserad fiskereglering, fiskeövervakning och andra förvaltningsåtgärder. Målet för fiskerinäringarna och fiskerinäringsföretagen är förnyelse, tillväxt och bättre konkurrenskraft. För fritidsfisket med tillhörande välmåendetjänster skapas goda förutsättningar. Regionalt samarbete ska förbättra förutsättningarna för vandringsfiskarnas livscykel i utbyggda vatten, riskhanteringen av översvämningar och torka, fritidsanvändningen, livsmiljöernas goda status och produktionen av förnybar energi.

Internationellt samarbete och affärsverksamhet som bygger på hållbar användning av akvatiska naturresurser och den finska vattenkompetensen ska ökas. Vattenståndstjänsterna ska utvecklas för att förbättra hanteringen av riskerna med extrema väder- och vattenförhållanden.

Vilthushållningen stärks och dess hälsofrämjande effekter ökas. Aktuell viltinformation samanvänds för att styra vilthushållningen. Regional och lokal delaktighet i planeringen och beredningen av politiken kring stora rovdjur ska ökas.

Fastighets- och terrängdata används allt mer

Anslagen för lantmäteri och datalager används för att förvalta fastighets- och terrängdatasystem. Positioneringsinformation och geografisk information används allt mer när det gäller näringslivet, det dagliga livet, fritidsintressen och bättre säkerhet. Kundernas och samhällets behov styr allt tydligare serviceproduktionen. Mobil teknologi och andra innovativa lösningar blir vanligare i olika för slutanvändare avsedda tillämpningar.

Fastighets- och terrängdatasystemen tryggar också grunden för det privata markägandet och det nationella systemet för garanti samt tillgången till information om fastigheter och terräng. Arbetet med att öppna datalager fortsätter enligt planerna.

Forskningssamarbetet fortsätter

Forskning och utveckling producerar proaktivt information, skapar kompetens och innovationer för att användas som stöd vid beslutsfattandet, för att utveckla näringarnas konkurrenskraft, förbättra landsbygdens livskraft och trygga en hållbar användning av förnybara naturresurser.

Målet är att ta vara på de möjligheter som sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET) och universitetssamarbetet erbjuder. Detta i syfte att effektivisera verksamheten och förbättra effekterna. Arbetet med att öppna datalager som gäller förnybara naturresurser och göra lagren lätt tillgängliga ska fortsätta.

Mer information:
Jukka-Pekka Kataja, specialmedarbetare, tfn 050 341 9934, fornamn.efternamn@mmm.fi
Jukka Nummikoski, ekonomidirektör, tfn 0295 16 2022, fornamn.efternamn@mmm.fi

Julkaisijan muita tiedotteita

Hae kategoriasta

Kategorian julkaisijoita

Kategorian uusimmat

ePressin asiakkaita
Trafi Radisson Blu Tellabs