Fotgängarolyckorna har minskat i Finland, men i genomsnitt dör 29 och skadas 420 fotgängare fortfarande i trafiken varje år. Vart femte dödsfall och över hälften av skadefallen sker på skyddsvägarna. Det finns utrymme för att förbättra vår skyddsvägskultur: för många stirrar främst på sina rättigheter eller smarttelefoner.
Säkerheten på skyddsvägarna har förbättrats på lång sikt i Finland, men under de senaste åren har utvecklingen avtagit. Kontaktchef Eero Kalmakoski på Trafikskyddet tror att respekten för skyddsvägarna har minskat i något skede. Detta återspeglar sig i trafikbeteendet och inverkar på den trygghet man upplever.
- För några år sedan undersökte vi säkerhetsupplevelsen på skyddsvägarna. Nästan hälften av fotgängarna var av den åsikten att bilisterna inte noterar deras avsikt att korsa vägen. Dessutom upplevde nästan två tredje delar att det är vanligt att man kör förbi en bil som stannat framför skyddsvägen. Det är just detta som orsakar de värsta olyckorna, konstaterar Kalmakoski.
LokalTapiolas chefspecialist inom trafiksäkerhet Markus Nieminen anser att den finländska skyddsvägskulturen finns i bakgrunden. – Hos oss råder en slags kultur som ser till de egna rättigheterna. Det syns till exempel i att man inte i tid förbereder sig för att sakta farten vid en skyddsväg. Å andra sidan är vi även blyga i trafiken och försöker att agera så att ingen märker oss, även om det borde fungera tvärtom. Det är viktigt med ögonkontakt och man bör vid behov söka den fast med en liten vänlig ljudsignal.
Den offentliga diskussionen för att återställa skyddsvägarnas värde
Skyddsvägsäkerheten tas då och då upp till diskussioner i den offentliga debatten och i sociala medier, ofta pådrivna av enskilda skyddsvägsolyckor. Diskussionerna i sig själv återspeglar ökat värde: man vill att skyddsvägen ska återfå den ställning som enligt dess namn tillhör den.
- Trafiksäkerheten består främst av människornas beslut, för utan dem är skyddsvägen bara tecken och målfärg på vägen. Å andra sidan har även planeringen av omgivningen betydelse för säkerheten. Speciellt en sänkning av hastigheten i tätorterna minskar riskerna, säger Kalmakoski.
– Trafikskyddet har satsat på en kampanj om skyddsvägssäkerheten och vi som försäkringsbolag fortsätter med samma budskap, säger Nieminen. - Vi vill påverka människornas beteende och attityder genom att ta upp denna fråga. Det är fråga om ett långsiktigt arbete som också ser ut att ge resultat.
Vad gör skyddsvägen trygg?
I praktiken betyder en trygg skyddsväg att var och en som rör sig på vägarna ska anpassa sitt agerande enligt rådande situation. Situationer måste upptäckas i tid, de ska kunna tolkas och de egna besluten ska fattas enligt dem.
– Detta gäller både bilister, fotgängare och cyklister. Bilisterna har dock ett farligare fordon till sitt förfogande, konstaterar Nieminen. – Därför måste bilister också ta ansvar för de svagare parterna, särskilt barn och äldre.
Fotgängare och cyklister kan bidra till säkerheten till exempel genom att beakta hastigheten för det fordon som närmar sig och dess möjlighet att stanna. Säkerheten är viktigare än vem som har rätt att korsa vägen först. Som helhet bestäms säkerheten ändå i sista hand av hur motorfordonsförarna agerar.
Mörker och smartapparater ökar riskerna
De vanligaste förklaringarna vid skyddsvägsolyckor är att den ena parten inte såg den andra. Det kan vara fråga om ouppmärksamhet eller omständigheter vid tidpunkten då olyckan inträffade.
Mer än en fjärdedel av fotgängardödsfallen inträffar under den mörka årstiden i oktober-januari. Användningen av reflex skulle ha kunnat rädda vart femte offer. Dessutom förbättrar passande klädsel synligheten. Man ska inte heller lita för mycket på belysningen i stadsmiljöer, eftersom det är svårt att se fotgängarna i skuggområden mellan lamporna.
Just nu försvåras sikten vid skyddsvägarna även av höga snövallar. Det är svårt för bilister att se bakom snödrivorna, och den som har för avsikt att gå över skyddsvägen kanske inte ser eller hör bilen som närmar sig. Detta är viktigt att komma ihåg under snörika vintrar.
Ett nytt fenomen som inverkar på skyddsvägssäkerheten är smartapparaterna. Ungdomarna har alltid smartapparaten med sig, men också vuxna sneglar alltmer på mobilen. Användningen av smartapparater syns ännu inte i olycksfallsstatistiken, men det är bra att tänka på fenomenets effekter redan på förhand.
– Många fotgängare går över skyddsvägen med apparaten i handen och blicken på apparaten. Då är förutsättningarna för att undvika en eventuell fara små. Dessa nära ögat situationer finns inte i statistiken. Även om användningen av smartapparter inte betyder egentlig vårdslöshet, kan en titt på skärmen vara ödesdiger, påminner Kalmakoski.
7 steg för en trygg skyddsvägskultur
Läs mera om LokalTapiolas trafiksäkerhetskampanj som har fokus på trygga skyddsvägar.
Tilläggsinformation:
Eero Kalmakoski, kontaktchef, Trafikskyddet, 020 7282 380, [email protected]
Markus Nieminen, chefspecialist inom trafiksäkerhet, LokalTapiola, 040 7466 107, [email protected]
Kyösti Knuuttila, kommunikationschef, LokalTapiola, 040 1835 806, [email protected]
LokalTapiola-gruppens uppgift är att trygga kundernas liv och framgång. Vår vision är att erbjuda finländarna ett tryggare och hälsosammare liv. Livstygghet innebär att våra kunder får heltäckande och förebyggande betjäning.
LokalTapiola är en av kunderna ägd ömsesidig finansgrupp som betjänar privatpersoner, lantbruk, företagare, företag och sammanslutningar. LokalTapiola erbjuder produkter och tjänster inom skade-, liv- och pensionsförsäkring samt placerande och sparande. LokalTapiola är även expert på företagens riskhantering och välbefinnande i arbetslivet. www.lahitapiola.fi/uutishuone
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1