Pensionsreformen träder i kraft i årsskiftet och för med sig ändringar bland annat i pensionsåldern och pensionstillväxten. Alla kommer ändå inte att beröras av reformen.
Den största förändringen i reformen är att pensionsåldern stiger för personer födda 1955 och senare. Pensionsåldern ändras inte för dem som är födda tidigare.
- Pensionsåldern höjs med tre månader åt gången. Den lägsta pensionsåldern för personer födda 1955 stiger med 3 månader, för personer födda 1956 med 6 månader och så vidare. På detta sätt stiger pensionsåldern för personer födda 1962 till 65 år, berättar pensionsdirektör Eija Korhonen på Keva.
- Hur pensionsåldern stiger för personer födda 1965 och senare är ännu inte helt säkert. Den fastställs efter att personen fyllt 62 år.
Det finns många olika yrkesbaserade och personliga pensionsåldrar i den offentliga sektorn. De personliga pensionsåldrarna kommer inte att stiga eftersom de redan nu hos de flesta är mellan 64 och 65 år och närmar sig hela tiden 65 år. De yrkesbaserade pensionsåldrarna – som till exempel finns bland lärare och poliser – kommer att stiga på samma sätt med tre månader åt gången som ”vanliga” pensionsåldrar.
- Om den yrkesbaserade pensionsåldern enligt nuvarande lagstiftning uppfylls 2018, stiger den med 3 månader, och om den uppfylls 2019, stiger den med 6 månader och så vidare. Den yrkesbaserade pensionsåldern kommer dock inte att bli högre än den lägsta pensionsåldern för den egna årskullen.
Om pensioneringen skjuts upp blir pensionen större
Efter pensionsreformen börjar ungdomar som sommarjobbar tjäna in pension tidigare: framöver börjar pensionstillväxten redan vid 17 års ålder.
Pensionstillväxten ändras också på ett annat sätt. Den superintjäning som 63-åringar och äldre har haft kommer att slopas och ersättas med en uppskovsförhöjning.
- I praktiken betyder detta att pensionen höjs om man går i pension efter sin lägsta pensionsålder. Höjningen är 0,4 procent per månad. Om man alltså senarelägger pensioneringen till exempel med ett år blir pensionen 4,8 procent bättre.
De pensioner som redan tjänats in eller som betalas ut ändras inte.
Deltidspensionen slopas, två nya pensionsslag införs
Deltidspensionen slopas i samband med pensionsreformen och ett nytt pensionsslag införs i stället: partiell förtida ålderspension. Den avviker från deltidspensionen på många sätt.
- Deltidspensioneringen förutsatte att man arbetade och pensionsbeloppet beräknades utgående från inkomstminskningen. Det viktigaste kriteriet för partiell förtida ålderspension (PFÅ) är däremot åldern som till en början är minst 61 år. Arbete krävs inte, men å andra sidan kan man fortsätta jobba heltid och ingenting behöver avtalas med arbetsgivaren. Det är upp till var och en om man vill få en del av pensionen utbetald i förväg, säger Korhonen.
- Den andel som tagits ut i förväg ändras inte när man går i ålderspension. Då man får ålderspension kompletteras PFÅ med den del av pensionen som sparats då man ansökte om PFÅ, och därtill med den pension som eventuellt tjänats in av arbete parallellt med PFÅ.
Det andra nya pensionsslaget är arbetslivspension som beviljas arbetstagare på minst 63 år. Av sökanden krävs en arbetskarriär på minst 38 år i ett fysiskt eller psykiskt belastande arbete.
- Arbetslivspension liknar invalidpension men med tanke på hälsan är kriterierna för att få den lite lättare, säger Korhonen.
I ett nötskal
- Pensionsåldern höjs med tre månader åt gången för personer födda 1955 och senare.
- För personer födda 1965 och senare fastställs pensionsåldern då de fyller 62 år.
- De yrkesbaserade pensionsåldrarna stiger med 3 månader åt gången (kan dock inte bli högre än den allmänna lägsta pensionsåldern).
- De personliga pensionsåldrarna ändras inte.
- En högsta möjliga pensionsålder finns inte utan man kan fortsätta att arbeta så länge man vill. Pensionstillväxten upphör dock vid 68 års ålder för personer födda 1957 och tidigare, vid 69 års ålder för personer födda 1958–61 och vid 70 års ålder för personer födda 1962–64. Sluttidpunkten för pensionstillväxten för yngre personer än så är ännu inte känd.
- Framöver tjänar man in pension av arbete redan från 17 års ålder.
- Superintjäningen slopas och ersätts av en uppskovsförhöjning. Om man går i pension efter den lägsta pensionsåldern för årskullen höjs pensionen med 0,4 procent per månad.
- Deltidspensionen slopas och ersätts av partiell förtida ålderspension. En del av den dittills intjänade pensionen kan redan betalas ut på förhand om man fyllt 61 år.
- Det nya pensionsslaget arbetslivspension är avsett för personer på minst 63 år som har arbetat minst 38 år i ett belastande jobb. De första arbetslivspensionerna kan beviljas tidigast 1.2.2018 eftersom denna pension inte kan beviljas personer som uppnått den lägsta åldern för ålderspension.
- Redan intjänade pensioner ändras inte.
- Pensionerna för dem som redan får ålderspension ändras inte.
- Du kan kolla din pensionsålder eller beräkna ditt pensionsbelopp på adressen arbetspension.fi eller på Kevas eller andra arbetspensionsanstalters webbplats.
- http://www.keva.fi/sv/pensioner/pensionsreformen/Sidor/Default.aspx
För ytterligare information:
Pensionsdirektör Eija Korhonen
tfn 040 750 3193
Keva är Finlands största arbetspensionsförsäkrare som sköter pensionsärendena för den offentliga sektorn, dvs. kommunsektorns, statens, den evangelisk-lutherska kyrkans och FPA:s personal. Keva har cirka 1,3 miljoner personkunder. Kommunsektorns framtida pensioner tryggas bland annat genom placeringsverksamhet, och placeringarnas marknadsvärde uppgick till 44,2 miljarder euro i slutet av 2015. Organisationens officiella namn är Keva. Namnet Kommunernas pensionsförsäkring slopades 2011.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1