Åbo stads bokslut 2015 uppvisar enligt förhandsuppgifter ett överskott på 89,9 miljoner euro. För bolagiseringen av social- och hälsovårdsfastigheterna bokförde staden en försäljningsvinst av engångskaraktär på 87,4 miljoner. Efter det att alla korrigeringar i posterna av engångskaraktär gjorts uppgår stadens överskott till 0,2 miljoner euro.
Skatteintäkterna och statsandelarna ökade med 1,4 procent och nettodriftsutgifterna ökade med 0,3 procent, vilket var den lägsta siffran bland de största städerna. Nettodriftsutgifterna ökade bara med 3,1 miljoner euro. Skattefinansieringen ökade 10,8 miljoner euro mer än nettodriftsutgifterna. Staden har lyckats dämpa kostnadsökningen genom att effektivera verksamheten, och huvuddelen av de verksamhetsmässiga målen kommer att uppnås. En mera detaljerad rapport om hur de verksamhetsmässiga målen har uppnåtts kommer att offentliggöras sedan bokslutet har blivit färdigt.
År 2015 var exceptionellt bra med tanke på finansiering av investeringarna. Den interna finansieringen täckte ca 94 procent av investeringarnas egenanskaffningsutgifter år 2015. Stadens skuldbelopp ökade måttfullt med 56,3 miljoner euro tack vare den lyckade kostnadsdämpningen. Stadens räntebelagda nettoskulder minskade med 131,7 miljoner euro och övergick i nettofordringar till följd av utlåningen till dotterbolagen.
Räkenskapsperiodens överskott utan extraordinära poster var 0,2 miljoner euro, vilket är 28,7 miljoner euro bättre jämfört med den ändrade budgeten. Årsbidraget var 61,1 miljoner euro och avskrivningarna var 62,7 miljoner euro vilket gör att ekonomin är nästan i balans. För bolagisering av social- och hälsovårdsfastigheterna bokförde staden en extraordinär försäljningsvinst på 87,4 miljoner euro.
Enligt fullmäktigebesluten har balanseringsmålet för ekonomin år 2016 uppskjutits till år 2018. Detta beror på de avsevärt minskade statsandelarna samt den långvariga ekonomiska nedgången. Att staden lyckades bra år 2015 skapar tilltro till att de planerade åtgärderna kommer att lyckas och att målen kommer att uppnås. Utmaningarna i fråga om kostnadsökning och långsammare inkomstfinansiering fortsätter ändå.
Servicebehovet och kostnaderna ökade på grund av den höga arbetslösheten och särskilt på grund av den ökade långtidsarbetslösheten. Det var särskilt utgifterna för arbetsmarknadsunderstödets kommundel och utgifterna för den specialiserade sjukvården som ökade. Att lagstiftningen gällande arbetsmarknadsunderstödet ändrades ledde till att kommunerna ålades ansvar för arbetsmarknadsunderstödet och aktivering av de arbetslösa. Kommundelarna för arbetsmarknadsunderstödet som beror på arbetslösheten ökade med 9 milj. euro från år 2014 och användningen av sysselsättningsanslagen ökade med 0,4 milj. euro. Utgifterna för den specialiserade sjukvården ökade med 6,2 milj. euro (+3,4 %). Servicevolymerna ökade inom äldreomsorgen och småbarnsfostran.
-Ledningen för sektorerna och stadens anställda förtjänar ett stort tack för det målmedvetna utvecklandet av verksamheten och kostnadsmedvetenheten. Resultatet från året innan såg lovande ut och att nettodriftsutgifterna ökade bara med 0,3 procent i fjol är en utmärkt prestation trots att vi samtidigt har blivit tvungna att i ännu större utsträckning använda pengar till moment som vi inte direkt kan påverka, säger Åbos stadsdirektör Aleksi Randell.
Staden har haft som mål att öka produktiviteten i all sin verksamhet. För att förbättra produktiviteten har Åbo utarbetat ett reformprogram i två delar där de ingående åtgärderna fortsätter och påverkar hela ekonomiplaneperioden 2015 - 2018. Under år 2015 infördes en ny utvecklingsmodell varmed man sållar fram de mest produktiva utvecklingsidéerna och säkerställer att allokering av resurserna riktas till de bästa objekten.
Syftet med den personalplan som ingick i 2015 år budget var att minska antalet årsverken med 175 personer. Användningen av arbetskraften utan stödsysselsatta och praktikanter uppgick till 10 420 årsverken år 2015, motsvarande siffra för år 2014 var 10736 årsverken. Målet för att minska årsverken uppnåddes.
Cirka 14 årsverken av minskningen kan förklaras med att vattenaffärsverkets produktionspersonal övergick till Åbonejdens Vatten Ab och ca 23 årsverken beror på att Valonias verksamhet blev en del av Egentliga Finlands förbund.
Personalutgifterna minskade med sammanlagt 5,1 miljoner euro jämfört med året innan.
Trots prioritering av investeringarna investerade staden och stadskoncernen avsevärt år 2015. Stadens bruttoinvesteringar uppgick till 67,3 miljoner euro år 2015.
De områdesvisa utvecklingsprojekt som allra tydligast syntes i stadsbilden år 2015 var Suikkila gårds gatuinfraprojekt som i huvudsak slutfördes, i Raunistula öppnades en gång- och cykelled över järnvägen till Toijala och saneringen av Pansio idrottspark blev färdig.
De största infrainvesteringsobjekten är saneringen av området i Syvälahti, Virusmäkivägens tunnel, planläggningsområdet för Suikkila gård, området för VR:s maskinverkstad och småhusområdet i Vakiniittu.
De viktigaste lokalinvesteringarna handlade om ombyggnadsprojekt: byggnad 5 i Tallbackens sjukhusområde, Katedralskolan, renovering av skolorna Puropelto och Pallivaha samt renovering av skolköken i Nummisbacken och Kerttuli.
De projekt som genomförs av stadens dotterbolag är grundrenovering och utbyggnad av stadsteatern (36,3 milj. euro), byggande av Syvälahti skola (29,1 milj. euro) samt ett nytt daghem i Raunistula (4,4 milj. euro) och en enhet för intensifierat serviceboende Kulkurinvalssi i Kurala (17,1 milj. euro) och grundrenovering av Eskeli på Slottsgatan 23 (3,3 milj. euro). Staden svarar för lokalernas driftkostnader.
Staden fortsatte att förnya sin verksamhetsmodell år 2015: sysselsättningstjänsterna har organiserats till en servicecentral som är underställd koncernförvaltningen. Syftet med omorganiseringen har varit att effektivera sysselsättningsverksamheten och öka samarbetet med näringslivet och organisationerna.
Även välfärdssektorn har infört en ny verksamhetsmodell vid årsskiftet. Förvaltningen har lättats upp och sjukhusfunktionerna har koncentrerats. Styrningen av patientströmmarna har effektiverats och det har uppnåtts betydande fördelar med hanteringen av fördröjd överflyttning mellan staden och sjukvårdsdistriktet.
Åbo stads närings- och innovationstjänster har koncentrerats till ICT-huset i Kuppis. Till ICT-huset har flyttat Åboregionens Utvecklingscentral, Turku Science Park, Åbo Yrkeshögskolas, Åbo universitets och Åbo Akademis verksamheter och Teknologiakiinteistöt Oy. Det nya verksamhetskonceptet som går ut på att betjäna företagare på ett ännu bättre sätt kommer att vara i fullskalig användning under år 2016.
Behandlingstidtabell för bokslutet:
Ytterligare information:
Åbos stadsdirektör Aleksi Randell, tfn 0400 500 822
direktör, ekonomi och strategi Jukka Laiho, tfn 040 7603 999
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1