Är du planmässig eller vårdslös med dina pengar? Det verkar i stor utsträckning bero på hur dina föräldrar sköter sin ekonomi. Genom att föregå med gott exempel och diskutera ekonomin på ett positivt sätt kan du påverka dina barns ekonomiska beteende. LokalTapiola och Marthaförbundet bad finländare bedöma sin personliga, sina föräldrars och sina barns ekonomiska beteende. 80 procent av respondenterna som ansåg sina föräldrar vara planmässiga, ansåg att även de själv är planmässiga vad gäller ekonomin. Att vara planmässig i ekonomin verkar vara en allmänt accepterad dygd. Bra ekonomiska färdigheter och att skapa sig en personlig förmögenhet är viktigt i en tid då människorna lever längre, socialskyddet ligger under hård press och samhället förändras.
I undersökningen bedömde respondenterna sig själv och sina föräldrar utgående från användningen av pengar; åsikten att ekonomist beteende går i arv grundar sig alltså på respondenternas egen bedömning:
Det fanns inga större skillnader i männens och kvinnornas svar. Om respondenten emellertid ansåg att ena föräldern eller båda föräldrarna var vårdslösa när det gäller användning av pengar, ansåg männen i någon större utsträckning än kvinnorna att de själv är vårdslösa. Det verkar alltså som om ”vårdslöshet” i penningärenden lite oftare går i arv hos män än hos kvinnor.
Enligt undersökningen värderas dock planmässighet i ekonomin högt vilket är en bra signal i fråga om ekonomiskt skydd och beredskap för ekonomiska risker.
– Individuell beredskap och bra ekonomiska färdigheter är viktiga faktorer när människorna lever allt längre, socialskyddet ligger under hård press och samhället förändras. Om föräldrarna sparat och försäkrat sin egendom och sig själv, verkar det som om barnen går i deras fortspår. Det är dock alltför få som har som levnadssätt att spara långsiktigt och skapa beredskap för stora risker. Med sina tjänster vill LokalTapiola hjälpa finländare att leva ekonomiskt klokare och därmed satsar vi tillsammans med Marthaförbundet t.ex. på att öka unga personers ekonomiska kunskaper, säger direktör Ville Niiranen vid LokalTapiola Livbolag.
Om de ekonomiska diskussionerna i barndomshemmet varit positiva, ansåg 90 procent av respondenterna att de ekonomiska diskussionerna är positiva även i det egna hemmet. Å andra sidan ansåg många respondenter att de är mer positiva än sina egna föräldrar: 59 procent ansåg att de talar positivt om ekonomin i det egna hemmet även om minnesbilden är att diskussionerna i barndomshemmet varit aningen negativa.
– Resultatet talar för att man ska prata positivt om ekonomin. Det är bra för föräldrarna att vara medvetna om att deras sätt att använda och prata om pengar påverkar barnens ekonomiska beteende. Visa och berätta för barnen varför det lönar sig att spara, berätta t.ex. vad maten kostar och varför det lönar sig att betala räkningarna i tid. Låt barn och unga gradvis ta ansvar över sina egna anskaffningar och betalningar, säger utvecklingschef Teija Jerkku vid Marthaförbundet.
Man behöver inte vara rädd för att ta upp realiteter i ekonomiska diskussioner även om de ibland kan vara problematiska.
– Man ska inte överföra sina ekonomiska problem på barnen, men man ska berätta för barnen om det inte finns extra pengar. Om det finns extra pengar ska man inte lära barn och ungdomar att pengar är en självklarhet, säger Jerkku.
I enkäten ombads respondenterna välja 1–2 viktiga saker i barndomen eller ungdomen som lärt dem att ta hand om sin ekonomi. Varannan respondent svarade att sommar- eller deltidsjobb varit viktiga sätt att lära sig hantera ekonomin. En tredjedel av respondenterna berättade att användningen av egna besparingar för uppköp lärt dem hushållning. Andra sätt var föräldrarnas exempel, eget bankkonto och betalkort, belöningar för hemarbeten eller veckopeng.
– För att en ung person ska bli självständig är det viktigt att det finns arbetsplatser för unga eller andra sätt att tjäna pengar och lära sig hur man tar hand om sin ekonomi, säger Teija Jerkku.
Alla får dock inte tillräckligt med stöd hemifrån för att börja ett självständigt liv och sköta sin ekonomi.
– Därför är det viktigt att man i skolor och organisationer där unga samlas diskuterar ekonomin så att alla får livskompetens. Det är även bra för vuxna att då och då uppdatera sina ekonomiska kunskaper. Marthaförbundet och LokalTapiola arbetar särskilt för att öka unga personers ekonomiska kunskaper.
Ville Niiranen
direktör, LokalTapiola Livbolag
050 5720 927
[email protected]
Teija Jerkku
utvecklingschef, Marthaförbundet
050 342 0585
[email protected]
Undersökningen genomfördes av YouGov Finland på uppdrag av LokalTapiola och Marthaförbundet. Informationen insamlades i form av en webbenkät i YouGov Finlands konsumentpanel 3.6–6.6.2016. Panelen omfattar över 20 000 finländare. Den slutliga målgruppen i undersökningen är 18 år fyllda finländare som inte längre bor hos sina föräldrar. Antalet respondenter är 962. I helhetsresultatet är den genomsnittliga konfidensintervallen ca ±3,0 %-enheter i båda riktningarna (konfidensnivån 95 %). LokalTapiola och Marthaförbundet samarbetar för att unga ska få bättre ekonomiska kunskaper.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1