Förvärvsinkomstbeskattningen 2015
Maximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs från 2 930 euro till 2 970 euro och inflödesskattesatsen sänks från 19 procent till 18 procent.
Det högsta beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 010 euro till 1 025 euro, avdragets inflödesskattesats höjs från 7,4 procent till 8,6 procent och avdragets minskningsskattesats höjs från 1,15 procent till 1,2 procent
Den euromässiga gränsen för den högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskatteskala som tillämpas vid statsbeskattningen sänks från 100 000 euro till 90 000 euro. Dessutom görs till skalans tre lägsta inkomstklasser inflationsjusteringar så att inkomstgränserna höjs med ca 1,5 procent.
Vid beskattningen för 2015 är statsskatten på förvärvsinkomster följande:
Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro |
Skatt vid nedre gränsen, euro | Skatt på inkomst som överskrider nedre gränsen, % |
16 500—24 700 | 8,00 | 6,50 |
24 700—40 300 | 541,00 | 17,50 |
40 300—71 400 | 3 271,00 | 21,50 |
71 400—90 000 | 9 957,50 | 29,75 |
90 000— | 15 491,00 | 31,75 |
Andra ändringar i inkomstbeskattningen
Pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen utökas genom en höjning av den koefficient som används för beräkning av fullt pensionsinkomstavdrag från 1,37 till 1,39 samt genom sänkning av avdragets minskningsskattesats från 55 procent till 54 procent.
Ett barnavdrag tas i bruk under skatteåren 2015-2017. Avdraget beviljas vårdare av minderåriga barn. Avdraget är 50 euro per minderårig barn. Avdraget tillämpas högst på fyra barn. Ensamförsörjare beviljas dubbelt avdrag. Avdraget minskar ifall det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster och kapitalinkomster överskrider 36 000 euro.
Ränteavdraget för bostadsskuld sänks stegvis så, att det avdragsgilla beloppet är 65 procent för 2015, 60 procent för 2016, 55 procent för 2017 och 50 procent för 2018.
Avdragsrätten för resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen minskas genom att självriskandelen höjs från 600 euro till 750 euro. Självriskandelen för personer som varit arbetslösa en del av skatteåret minskas med 70 euro i stället för 55 euro för varje full arbetslöshetsmånad. Till följd av att självriskandelen höjs ändras det skattefria värdet av en personlig kollektivtrafikbiljett för anställd så, att personalbiljetten utgör skattefri inkomst ända till 300 euro samt till den del förmånen överstiger 750 euro skattefri inkomst ända till 3 400 euro per år.
Beskattningen av kapitalinkomster ändras genom att inkomstgränsen i den högsta skattesatsen sänks från 40 000 euro till 30 000 euro och den högsta skattesatsen höjs från 32 procent till 33 procent
Ytterligare information: Timo Annala, överinspektör, tfn 02955 30318
Avdragbara representationsutgifter
50 procent av representationsutgifternas belopp utgör avdragbar utgift vid beräkningen av näringsverksamhetens resultat.
Ytterligare information: Tarja Järvinen, specialsakkunnig, tfn 02955 30089
Yrkeshögskolor
Yrkeshögskoleaktiebolag beskattas på samma sätt som universitet. Yrkeshögskoleaktiebolagen ska betala skatt på sin näringsinkomst enligt skattesatsen som tillämpas på samfund, och dessutom skatt till kommunen och församlingen på inkomster av fastighet eller del av fastighet som används för andra än allmänna ändamål. Yrkeshögskolornas egentliga verksamhet lämnas fortfarande utanför beskattningen.
Ytterligare information: Tarja Järvinen, specialsakkunnig, tfn 02955 30089
Arvsskatten och gåvoskatten
Samtliga skatteskalor inom arvs- och gåvoskatten höjs med en procentenhet. Den temporära högsta skattesatsen föreslås bli bestående från och med 2016.
Ytterligare information: Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30239
Ändringar i mervärdesbeskattningen
Från början av år 2015 ska radio- och televisionssändningar, elektroniska tjänster och teletjänster som företag som är etablerade inom Europeiska unionen säljer till konsumenter i EU inte längre beskattas i säljarens utan i stället i köparens etableringsstat. Samtidigt införs en ny särskild ordning för deklaration och betalning av skatt på radio- och televisionssändningar, elektroniska tjänster och teletjänster som levereras av säljare som är etablerade inom gemenskapen. Den nuvarande särskilda ordningen för elektroniska tjänster som levereras av säljare som är etablerade utanför gemenskapen utsträcks till att omfatta radio- och televisionssändningar samt teletjänster.
Ytterligare information: Risto Sakki, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30294
I skrotbranschen införs omvänd mervärdesskatteplikt. När omvänd skattskyldighet tillämpas är köparen i stället för säljaren skattskyldig. Den omvända skatteplikten tillämpas på försäljning av metallskrot och –avfall mellan näringsidkare som införts i registret över mervärdesskatteskyldiga.
Försäljningen av dagstidningar och tidsskrifter som ges ut högst en gång i veckan och som införs till fastlandet från Åland blir skattepliktig.
Om inkomstbeskattningen av yrkeshögskoleaktiebolag föreskrivs på motsvarande sätt som det föreskrivs om inkomstbeskattningen av universitet. Yrkeshögskoleaktiebolagen är skyldiga att betala skatt på sådan försäljning av varor och tjänster som bedrivs som affärsrörelse. Yrkeshögskoleaktiebolagens lagstadgade utbildningstjänster är fortsättningsvis skattefria.
Ytterligare information: Tuula Karjalainen, specialsakkunnig, tfn 02955 30542 och Marja Hokkanen, överinspektör (fr.o.m. 2.1.2015), tfn 0295 16001 (växel).
Tobaksaccisen
Punktskattenivåerna för tobaksprodukter höjs i genomsnitt med nio procent. Förhöjningarna riktas främst mot punktskatt per enhet för tobaksprodukter.
Som en följd av höjningen beräknas cigarettpriserna stiga med i genomsnitt 7,1 procent och priset på finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter med i genomsnitt 7,7 procent. Priset på en cigarrettask med 20 cigarretter stiger med ca 38 cent.
Ytterligare information: Veli Auvinen, finanssekreterare, tfn 02955 30384 och Tanja Nurmi, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30335
Ändringar i bilskattelagen
Nedsättningen av bilskatt för taxibilar halveras så att skattestödet är högst 4 800 euro. Lagen inkluderar en övergångsperiod på två månader, den nya bestämmelsen tillämpas alltså på bilar som registreras för beställningstrafik som avses i taxitrafiklagen den 1 mars 2015 eller senare. Skattestöden för tillgängliga stortaxibilar med specialutrustning, taxibilar för skoltransport och invalidtaxibilar kvarstår dock.
Skattenedsättningen för fordon som införs till Finland som flyttgods slopas. Ett fordon som införs i samband med flyttning till landet och som skaffats innan lagen trätt i kraft omfattas dock av en övergångsperiod som går ut vid utgången av 2017. Ett fordon som registrerats för användning av den inflyttande eller över vilket ett bindande avtal om anskaffning ingåtts innan lagen trätt i kraft är alltså fortfarande berättigad till skattesänkning ifall flyttningen till Finland sker före utgången av 2017.
Ytterligare information: Markus Teräväinen, regeringssekreterare, tfn 02955 30719
Ändringar i fordonsbeskattningen
Grundskatten inom den årliga fordonsskatt som baserar sig på person- och paketbilars specifika koldioxidutsläpp höjs med 12-69 euro. Den årliga skatten på en bil med genomsnittliga utsläpp höjs ungefär med 60 euro. Höjningen belastar i något större mån bilar med genomsnittliga och större utsläpp.
Lagen träder i kraft vid ingången av 2015. På grund av den 12 månader långa övergångstiden ska höjningen dock tillämpas på skatt som tas ut för den 1 januari 2016 och dagar efter det. Debetsedlar med skatt enligt de nya beskattningsgrunderna sänds emellertid ut redan 2015.
Ytterligare information: Markus Teräväinen, regeringssekreterare, tfn 02955 30719
Lagstiftningen som gäller energibeskattningen
Skatten på trafik och uppvärmningsbränslen och skatten på el inom den allmänna skatteklassen höjs.
Energiinnehållsskatten på fossil motorbensin höjs med 0,84 cent per liter och på fossil dieselolja med 0,95 cent per liter. Förhöjningen höjer priset på motorbensin och ersättande biobränslen med ungefär en cent per liter och på dieselolja med 1,2 cent per liter, inklusive mervärdesskattens inverkan. De genomsnittliga bränslekostnaderna för bensindrivna personbilar ökar med ca 13 euro och dieselbilar med ca 12 euro, om den årliga körsträckan är 17 000 kilometer.
Koldioxidandelen av skatten på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner höjs från nuvarande 35 euro till 44 euro, vilket motsvarar en höjning av skattenivån på lätt och tung brännolja, stenkol och naturgas med i genomsnitt 15 procent.
Det mervärdesskattesatta priset på rätt brännolja höjs med 3,0 och priset på tung brännolja med 3,6 cent per liter. Priset på fjärrvärme höjs i de största städerna med 2,5 - 4,0 procent beroende på fjärrvärmeverkets bränsleurval och typ. Bränslekostnaderna för egnahemshus med oljeuppvärmning skulle höjas med ca 50-60 euro på årlig nivå, och en ungefär likadan höjning skulle även beröra bostäder som utnyttjar fjärrvärme med genomsnittlig produktionsbränslestruktur.
Energiskatten på bränntorv sänks till 3,4 euro per megawattimme.
Energiskatten i elskatteklass I höjs med 0,35 cent per kilowattimme. Höjningen berör hushållen, den offentliga sektorn och servicenäringarna. Höjningen ökar på en höghusbostads elkostnader med ca 9 euro i året (2 000 kWh/år), och elkostnaderna för ett eluppvärmt egnahemshus (20 000 kWh/år) med ca 87 euro om året. Priset på hushållens elpris stiger uppskattningsvis med 2,8-3,4 procent enligt priserna i början av 2014.
Det återbäringsbelopp för elskatten som beviljas jordbruket höjs i motsvarande mån.
El som förbrukats inom gruvverksamhet och brytning flyttas till elskatteklass I som är högre beskattad, och dessutom fråntas gruvdriften rätten till skatteåterbäring för energiintensiv industri.
Ytterligare information: Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30372
Avfallsskatten
Avfallsskatten höjs från och med ingången av 2015 från 50 euro till 55 euro per ton avfall som förs till avstjälpningsplatsen. Man tar dessutom i bruk en statistikanmälan där den skattskyldige ska anmäla icke skattepliktigt avfall som förts till avstjälpningsplatsen. Målet med denna är att främja uppföljningen och utvecklingen av avfallskattens funktion.
Ytterligare information: Krista Sinisalo, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30248
Planerade kraftverksskatten slopas
Lagen om kraftverksskatt och de skattetekniska lagändringar som har samband med den upphävs i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering. Lagarna har antagits och stadfästs i slutet av 2013, men har inte satts i kraft.
Att avstå från införandet av skatten minskar statens årliga skatteintäkter för kraftverk med 50 miljoner euro från ingången av år 2014.
Ytterligare information: Merja Sandell, regeringsråd, tfn 02955 30191
Ändringar i beskattningen av utdelning av överskott i andelslag
25 procent av ränta på andelskapital, dvs. överskott från andelslag utgör i fortsättningen skattepliktig kapitalinkomst eller företagsinkomst till 5 000 euro, och den överskridande delen utgör skattepliktig kapitalinkomst till 85 procent eller skattepliktig företagsinkomst till 75 procent. Räntan på andelskapital kan i vissa situationer också utgöra förvärvsinkomst.
Utdelning från andelslagets fond för fritt eget kapital betraktas vid beskattningen i regel som överskott från andelslag. Ett andelslags avdragsgilla överskott begränsas både i fråga om andelslag som är berättigade till avdraget samt själva avdragsbeloppet.
På överskott om betalas av andelslag ska verkställas förskottsinnehållning.
Ytterligare information: Anu Rajamäki, specialsakkunnig, tfn 02955 30398 och Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 02955 30817
Höjda avskrivningar på produktiva investeringar
Tillämpningstiden för lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013 och 2014 förlängs till att omfatta även 2015 och 2016. På nya maskiner och anordningar som är i produktivt bruk får enligt lagen göras avskrivningar om högst 50 procent, samt på byggnader om högst 14 procent under ibruktagningsåret och det efterföljande året.
Ytterligare information: Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 02955 30817
Kommunärenden
Statsandelsreformen
Det nya statsandelssystemet träder i kraft den 1 januari 2015. Systemet förenklas och förtydligas och dess sporrande inverkan förbättras.
Statsandelen för kommunal basservice är ca 8,5 miljarder euro år 2015. Statsandelsprocenten är 25,44 %.
Ytterligare information: Markku Nissinen, finansråd, tfn 02955 30314
Kommunsammanslagningar
Tre ändringar i kommunindelningen träder i kraft vid ingången av 2015.
Ytterligare information: Suvi Savolainen, överinspektör, tfn 02955 30122
Magistraternas och Befolkningsregistercentralens avgifter förändras
En del av avgifterna för magistraternas prestationer höjs. Avgifterna för person-, familje- och arvsrättsliga tjänster höjs i genomsnitt med 4 procent och avgifterna inom förmyndarverksamheten med 6 procent. Utöver dessa genomförs vissa andra enskilda avgiftsförhöjningar.
Enhetsavgifterna för förfrågningstjänster inom Befolkningsregistercentralens offentligrättsliga informationsserviceprestationer sänks och enhetsavgifterna för engångsuppdatering av register och utdragstjänster höjs. Avgifterna för certifiering av pass och id-kort förblir oförändrade.
De nya förordningarna om avgifter till magistraterna och Befolkningsregistercentralen träder i kraft 2015 och de gäller tills utgången av 2016.
Ytterligare information: Sami Kouki, lagstiftningsråd, tfn 02955 30129
Ersättandet av skador som orsakats av myndigheter placeras i Statskontoret
Skadeståndsfunktioner för skador som myndigheterna orsakat medborgare och samfund placeras i Statskontoret. Lagen om statens skadeståndsverksamhet träder i kraft den 1 januari 2015.
Ersättning ansöks i enlighet nuvarande praxis hos den myndighet som orsakat skadan. Praxis har i vissa fall lett till ovetskap om vilken myndighet som avgör skadeståndskravet och utbetalar ersättningarna.
Medborgarna och samfunden kan tack vare lagändringen i fortsättningen vända sig till Statskontoret i fråga om de flesta myndighetsrelaterade skadorna. Syftet med koncentreringen av statens skadeståndsverksamhet till statskontoret är att förenhetliga och försnabba behandlingen av skadestånd.
Ett annat mål är att spara på statens omkostnader då man kan utnyttja gemensamma datasystem. Som fördel räknas också att den statistiska information som anhopas om skador som myndigheterna orsakat kan utnyttjas effektivare än i dagsläget vid förebyggandet av skador.
Placeringen av statens skadeståndsverksamhet i Statskontoret motiverades av ämbetsverkets långvariga erfarenhet från och gedigna expertis i handläggningen av olika ersättningsärenden. Statskontoret behandlar årligen ca 13 000 skadeståndsansökningar.
Skadeståndsansökningarna som beror på myndigheternas verksamhet beräknas uppgå till 500-600 stycken på årlig nivå.
Ytterligare information: Miia Kannisto, arbetsmarknadsjurist, tfn 02955 30297
Ny lagstiftning som gäller bankernas krishantering träder i kraft vid ingången av 2015
Genom den nya lagstiftningen verkställs resolutionsdirektivet för kreditinstitut och värdepappersföretag (2014/59/EU), ändringen av insättningsgarantidirektivet (2014/49/EU) och EU:s resolutionsdirektiv.
I Finland har krishanteringsbefogenheterna överförts till det nya Verket för finansiell stabilitet som inleder sin verksamhet under 2015. Verket är verksamt under finansministeriets förvaltningsområde i egenskap av självständig och oberoende myndighet, och den kommer att sysselsätta ungefär 10 experter. Ämbetsverket finansieras i sin helhet av branschen. Verket administrerar den nya stabilitetsfonden som är sammansatt av resolutionsfonden som finansieras med stabilitetsavgifter och insättningsgarantifonden som finansieras med insättningsgarantiavgifter. Stabilitetsfonden står utanför statsbudgeten.
Skötseln av uppgifter som har ett samband med insättningsgarantin överförs från bankbranschen till Verket för finansiell stabilitet. Den nya insättningsgarantifonden ska finansieras till miniminivån som förutsätts av insättningsgarantidirektivet inom 10 år. Branschen ska även i fortsättningen administrera insättningsgarantifondens tillgångar. Båda fonder är verksamma endast i syfte att säkerställa insättarnas fordringar. De medel som insamlats i förväg till skydd för insättarna hålls åtminstone på den nuvarande nivån. Finansministeriet sköter ämbetsverkets uppgifter tills det kan inleda sin verksamhet.
Ytterligare information: Tuija Taos, lagstiftningsråd, tfn 029 55 30309
Ändringar i skattelagstiftningen som har samband med bankernas krisresolution
Stabilitetsavgifterna som kreditinstitut och värdepappersföretag betalar åt krishanteringsfonden ska bli avdragbara i beskattningen. Insättningsbankernas stabilitetsavgifter är också avdragbara. Den nya stabilitetsfonden som är sammansatt av resolutionsfonden och insättningsgarantifonden, och som administreras av Verket för finansiell stabilitet, är ett samfund som befriats från inkomstskatt. Den gamla insättningsgarantifonden ska också befrias från inkomstskatt.
Bankskatt betalas inte längre år 2015.
Ytterligare information: Tarja Järvinen, specialsakkunnig, tfn 02955 30089
Finansministeriet #FM# är en del av statsrådet. Ministeriet bereder regeringens ekonomiska politik och finanspolitik samt statsbudgeten, och är också expert inom skattepolitiken. Ministeriet svarar också för beredningen av finansmarknadspolitiken samt för utvecklandet av statens arbetsgivar- och personalpolitik och den offentliga förvaltningen. Finansministeriet svarar dessutom för utvecklandet av lagstiftning som gäller kommunförvaltningen samt av kommunekonomin. Ministeriet deltar även i Europeiska unionens och flera internationella organisationers verksamhet.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1