Statsrådet gav i dag den 17 april 2014 riksdagen förslag till en ny kreditinstitutslag.
Genom den föreslagna lagen ska man verkställa Europeiska unionens direktiv och förordning vilka bygger på en internationell totalreform av bankregleringen (s.k. Basel III). Syftet med reformen är att stryka de missförhållanden i den gällande lagstiftningen som anses ha medverkat till den år 2008 tillspetsade globala finanskrisen.
Större kapital av högre kvalitet för att täcka risker
Bankerna ska ha ett så kallat kärnprimärkapital för att täcka sina risker. I kärnprimärkapitalet ingår aktie-, andels- eller grundkapital och outdelade vinstmedel. Genom förslaget kommer förhållandet mellan bankens kärnprimärkapital och riskvägda balansposter att stiga från nuvarande 4 procent till 7 procent. Dessutom kan krav på kapitalpåslag på maximalt 3 procent fastställas för banker som är viktiga för stabiliteten i hela det finansiella systemet.
Enligt förslaget ska lagen kompletteras med bestämmelser om den så kallade makrotillsynen för att minska konsekvenserna av konjunkturväxlingar. Beroende på konjunkturläge kan Finansinspektionen enligt prövning fastställa krav på maximalt 2,5 procent för bankerna utöver ovan nämnda kapitalkrav. Syftet med denna konjunkturutjämnande kapitalbuffert är att minska övergripande ekonomiska risker till följd av marknadernas överhettning.
I samma syfte föreslås också ett lånetak för bostadslån. Lånetaket ska begränsa kreditbeloppet i förhållande till säkerheten för krediten. Den så kallade maximala kreditexponeringen får vara 95 procent för lån för första bostad och 90 procent för övriga lån. Dessutom kunde Finansinspektionen vid behov skärpa kravet på lånetak med högst 10 procentenheter.
Bankernas styrning blir mer reglerad
Regeringen föreslår att lagstiftningen om de krav som fastställs på bankernas interna styrning ska ändras i enlighet med EU-direktivet så att den blir betydligt mer specifik. Dessutom ska bankernas möjligheter att betala resultatpremier begränsas ytterligare.
Finansinspektionens rätt att påföra bankerna administrativa påföljder för överträdelse av bestämmelser ska utökas betydligt. Sådana påföljder ska kunna utgöra högst 10 procent av den totala koncernomsättningen för juridiska personer och 5 miljoner euro för fysiska personer.
Kreditinstitutslagen och lagen om Finansinspektionen föreslås bli ändrad med anledning av förordningen om Europeiska centralbankens tillsynsuppgifter. Enligt de nya bestämmelserna ska Finansinspektionen endast sköta de lagstadgade uppgifter som inte i enlighet med förordningen har överförts till Europeiska centralbanken. Enligt förordningen svarar Europeiska centralbanken från och med hösten 2014 för tillsynen över de största bankgrupperna (i Finland: Nordea, Danske Bank och OP-Pohjola-gruppen).
De föreslagna bestämmelserna gäller inte enbart för bankerna utan även andra kreditinstitut som fastställs i lag samt i regel värdepappersföretag.
Enligt förslaget ska lagarna i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2014. I lagarna föreslås emellertid ett flertal övergångsbestämmelser varvid bland annat bestämmelsen om lånetaket inte ska börja gälla förrän den 1 juli 2016.
Ytterligare information: äldre regeringssekreterare Miki Kuusinen, [email protected]
Finansministeriet (FM) är en del av statsrådet. Ministeriet bereder regeringens ekonomiska politik och finanspolitik samt statsbudgeten, och är också expert inom skattepolitiken. Ministeriet svarar också för beredningen av finansmarknadspolitiken samt för utvecklandet av statens arbetsgivar- och personalpolitik och den offentliga förvaltningen. Finansministeriet svarar dessutom för utvecklandet av lagstiftning som gäller kommunförvaltningen samt av kommunekonomin. Ministeriet deltar även i Europeiska unionens och flera internationella organisationers verksamhet.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1