Budgetförslaget för år 2017 innehåller inga stora nedskärningar utan är en förberedelse för framtiden genom en stram budgethållning och förnyelser i verksamheten.
I budgeten finns nedskärningar enligt det som tidigare överenskommits. Budgeten har uppgjorts planenligt och följer balanseringsprogrammet som ingår i budgeten år 2016.
- Budgetförslaget fastställer att vi är på rätt väg. De senaste årens stora besparingar har haft effekt, varvid inga stora tilläggsnedskärningar behövs. Ekonomin är långsamt på väg mot en hållbar verksamhet. Också skuldbördan torde kunna underlättas redan inom ett par år, säger Vasas stadsdirektör Tomas Häyry.
Verksamhets- och skatteinkomsterna förväntas småningom öka, fastän ökningen i folkmängden har mattats av från målen. Skatteinkomsterna minskar på grund av konkurrenskraftsavtalet. Avtalet gör också att statsandelarna minskar utöver de statliga nedskärningarna.
- Sysselsättningen förväntas bli något försämrad, men reparerande åtgärder har redan påbörjats. Strategiska satsningar kring energiklustret och energikunnandet har redan gett resultat, vilket kan medföra mera arbetsplatser i framtiden, säger Häyry.
Mätare för balansering av ekonomin är besparingar på 5 miljoner euro genom en förbättring av produktiviteten och därigenom en minskning av årsverkena med 100 åv varje år. Personal minskas på så sätt att personal som avgår inte alltid ersätts med någon nyanställning. Arbetet och kundbetjäningen effektiveras bl.a. genom elektroniska system.
Kommunalskattesatsen ändras inte
Stadens verksamhetskostnader minskar 1,5 procent år 2017 och deras totalbelopp kommer att vara 577 miljoner euro.
Vasas kommunalskattesats hålls enligt förslaget kvar på 20 procent. Staten höjer och utökar också i början av år 2017 de nedre gränserna och intervallen för fastighetsbeskattningen, men fastighetsskatteprocentsatsen för Vasa år 2017 föreslås i huvudsak bli som tidigare. Endast procentsatsen för obebyggda byggplatser föreslås bli höjd till fyra procent.
Investeringarna på is
Eftersom man inte vill öka skuldbördan och budgeten ska hållas måttfull, planeras inga stora investeringar för nästa år. De investeringar som görs är mest inriktade på servicestrukturen och grundlig renovering av byggnader.
- Primärstadens investeringar är ca 36 miljoner euro år 2017. Av det här finansieras 75 procent med intern finansiering. Resten täcks med lånade pengar samt delvis med försäljning av egendom. Servicenät förnyas och byggnader renoveras. Några betydande nyinvesteringar finns inte på år 2017, berättar ekonomidirektör Jan Finne.
Därtill utvecklas Vasas stadscentrum och förbättringar som krävs för att stadsstrukturen ska utvecklas görs i trafiklederna och infrastrukturen.
Staden tar år 2017 nytt lån på 22 miljoner euro och i slutet av året uppgår lånebeloppet till ca 260 miljoner euro, dvs. ca 3 800 euro/invånare.
Utöver stadens egna investeringar fortsätter Fab Pikipruukki servicehusbyggandet. Ansvaren och borgensförbindelserna ökar bl.a. om det planerade Wasa Station-projektet genomförs under ekonomiplaneperioden.
Det nationella konkurrenskrafsavtalet syns i början som minus
Utmaningar för ekonomin medför också de åtgärder som kommer från statsförvaltningens håll. Det nationella konkurrenskraftsavtalet inverkar år 2017 som en minskning i stadens inkomster med ca 750 000 euro. Det vill säga fastän arbetstiden förlängs och semesterpenningen skärs ned, ger konkurrenskraftsavtalet ingen ekonomisk fördel för kommunsektorn förrän uppskattningsvis år 2019. Det här beror på avtalets återverkningar på skattefinansieringsutfallet och statsandelarna.
- En oroväckande sak med minskningen av statsandelarna är de nedskärningar som inriktas på yrkesutbildningen. Vi har redan svarat på utmaningarna genom organisationsförändringar, men ett orosmoment är hur man i framtiden satsar på utbildningen i Finland och genom det hur man kan svara på arbetsmarknadens krav, funderar Häyry.
Enligt de nuvarande uppgifterna är nedskärningarna för år 2017 i statsandelarna för yrkesutbildning totalt drygt 3 miljoner euro jämfört med nivån år 2016. De slutliga nedskärningarna säkerställs emellertid först när statens budget för år 2017 har fastställts.
Vård- och landskapsreformen medför förändringar
Vård- och landskapsreformen påverkar stadens verksamhet speciellt då det gäller planeringen och finansieringen av social- och hälsovårdsservicen. Under beredningen av vårdreformen är det stadens uppgift att se till att den egna servicen och organisationen är beredda på förändringar. Det här innebär bl.a. ett klarläggande och omorganisering av förvaltningen och servicen.
Eftersom många frågor om reformen ännu är öppna, är det inte heller lätt att planera för framtiden ur ett ekonomiskt perspektiv.
- Riktgivande kalkyler har gjorts om förändringen som stöd för ekonomiplaneringsarbetet och ledningen, men i budgeten har frågan inte ännu beaktats. Staden har dock för ekonomiplaneåret 2019 gjort en resultaträkningsuppskattning, där de uppskattningar om förändringarna som är tillgängliga har beaktats, berättar Finne.
Med positivt sinne mot framtiden
- De ekonomiska svängningarna har alltid synts i Vasa med en liten fördröjning. Den världsomspännande ekonomiska nedgången har synts hos oss senare och likadant är det då den ekonomiska situationen börjar bli bättre. Genom att hålla oss till de överenskomna ramarna, får vi säkert ekonomin i balans och vi kan med tillförsikt se på framtiden, sammanfattar Häyry.
Budgetförslaget behandlas 31.10 i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige håller sin budgetdag 14.11.
Bekanta dig med budgetförslag http://tweb.vasa.fi/ktwebbin/dbisa.dll/ktwebscr/epj_tek_tweb.htm
> Föredragningslistor > Stadsstyrelsen > 31.10.2016
Budgetförslags sammandrag som bilaga.
Mer information:
stadsdirektör Tomas Häyry, tfn 040 540 5412
ekonomidirektör Jan Finne, tfn 040 568 3400
Vasa stad
Alltid soliga Vasa är Nordens energihuvudstad som förenar innovativitet, teknologi, högklassiga tjänster, mångsidigt utbildnings- och kulturutbud och positiv energi.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1