Det kommersiella centrumet utvidgas, den gamla staden blir en europeisk oas för möten och Aura ås östra strand som öppnar sig mot kvällssolen utgör en ny kombination av kultur, restauranger och arbete. Enligt visionsgruppen som dryftat centrumområdets framtid är det möjligt för Åbo att globalt sett bli en betydande stad vars unika skärgård och den utvecklade infrastrukturen skapar förutsättningar för ett trivsamt boende och livlig ekonomi och kultur.
Utvecklandet av centrumområdet är ett av de fyra spetsprojekt som Åbo stadsfullmäktige fastställt 2016. Projektets centrala mål är att utarbeta en ambitiös vision för att stärka centrumområdets vitalitet och dragningskraft samt en konkret syn på åtgärder och faser med vilka man uppnår ett centrum som motsvarar visionen.
Den sektorsövergripande visionsgruppen som tillsatts av stadsstyrelsen har utarbetat en framtidsbild av Åbo centrum sedan i höstas under ledning av Markku Wilenius, professor i framtidsforskning. Arkitekt Eero Lundén med sin byrå har utvecklat visionsgruppens idéer ur arkitektonisk, stadsplaneringsmässig och funktionell synvinkel. Som utgångspunkt för visionsarbetet har valts de insatsområden som skrivits in i stadsstrategin Åbo 2029. Själva visionen sträcker sig ända fram till 2050. Som stöd för arbetet har varit Turku Future Forum-tillfällen som varit öppna för alla och där olika aktörer tillsammans har utarbetat målbilder av staden.
- Uppfattningen om staden grundar sig på hur stadens centrum ser ut. Åbo och dess historiska centrum som uppstått längs ån har unika styrkor, men också mycket potential som inte utnyttjats till fullo. Staden har alla möjligheter att bli en betydande stad globalt sett om den tar hänsyn till sin unika identitet och sina styrkor. Detta förutsätter naturligtvis betydande förändringar och mycket gemensam vilja, betonar Wilenius.
Konkurrensen städerna emellan sker inte längre på nationell nivå utan har övergått till en global konkurrens om invånare, företag och kunnig arbetskraft. Samtidigt som den urbana livsstilen har brett ut sig har kvalitetsnivån för offentliga utrymmen ökat. Det människonära tänkesättet har blivit en central del av planeringen.
- Den människonära stadsstrukturen av vilken de bästa europeiska städerna njuter av kräver en helhetsmässig planering och en ny balans mellan olika färdsätt. Stadskärnan ska i huvudsak vara reserverad för gång- och cykeltrafiken och kollektivtrafiken. De som anländer till staden ska ges möjlighet att lätt nå stadskärnan oavsett färdsätt. Detta har i hög grad varit en utgångspunkt för vår framtidsinriktade plan. I en människonära stad är det bra att leva. Dessutom är den ekonomiskt stark och har täta internationella nätverk, beskriver Wilenius.
Centrum är ett uttryck för det europeiska Åbo och den viktigaste platsen för arbete, handel och kultur i hela Västra Finland. En central tanke i visionen är att utvidga stadskärnan samt skapa ett användarvänligt trafiksystem som stöder utvidgandet och möjliggör tillväxten. Dessa faktorer tros bidra till att utvecklingen och investeringarna styrs i riktning mot centrum.
- Strukturen i Åbo centrum bygger i mycket hög grad på rutplanen av Engel från slutet av 1800-talet. Därefter har utvecklingen påverkats kraftigt av ökningen i bilbeståndet samt de kommersiella storprojekten under de senaste decennierna som har gjort att den kommersiella verksamhetens tyngdpunkt har förflyttats utanför centrumområdet. Samtidigt har det kommersiellt mest dragningsfulla centrumområdet förblivit litet, berättar stadsplaneringsdirektören Timo Hintsanen.
Enligt visionen utvidgas det kommersiella centrumområdet från omgivningen kring salutorget mot åstranden och hamnen. Torget blir en mötesplats med flera funktioner och ett livligt centrum för evenemang vars trivsel ökas med planteringar och bestående konstruktioner. Kvarteren runt salutorget bildar ett nätverk av köpcentrum i det enhetliga centrumområdet. Därtill byggs nya affärs- och kontorslokaler i centrumkvarteren.
- Planen för salutorget bygger på planer som redan utarbetats och två tredjedelar av ytan reserveras fortfarande för torghandeln, betonar Hintsanen.
- Att upplösa rusningspunkterna för kollektivtrafiken vid Auragatan och Eriksgatan till nya stadsterminaler möjliggör utvecklandet av salutorget till en levande mötesplats för stadsborna. Torgets skala minskas med terrasser och sittrappor. Samtidigt blir det möjligt att ordna evenemang och verksamhet även andra tider än under torghandeln. Målet är att skapa ett livligt och tryggt salutorg under alla årstider och dygnet runt, berättar Lundén.
Centrum görs mer lättillgängligt och rörligheten inne i centrum smidigare genom att förtydliga trafiksystemet och användningen av gaturummet. Kollektivtrafikens nya terminaler livar upp stadens trafiknoder och styr människoströmmarna till ett större område, vilket utvidgar centrumets kommersiella kärna. De nya gatuavsnitten görs gradvis gång- och cykelbetonade utgående från internationella trender och framgångshistorier från andra städer.
- Till exempel Slottsgatan omvandlas med tiden till gågata på avsnittet mellan Lilltorget och Martinsbron. Centrum kan fortfarande nås med alla trafikmedel, men genomfartstrafiken som minskar centrumets dragningskraft styrs mot vägar som går utanför centrum, förklarar Hintsanen.
I takt med att stadskärnan utvidgas förbättras dess trivsel och livskraft genom flera åtgärder. Den gamla staden ges en värdig ställning både som ett attraktivt resmål och ett europeiskt vardagsrum genom att göra områdets tjänster mer mångsidiga och begränsa trafiken som går genom området.
- Parken och paviljongerna på Gamla Stortorget skapar en grön oas som förenar området till en helhet. Med hjälp av de nya gångbroarna kopplas den gamla staden, universiteten och östra stranden allt tätare ihop med centrum i väst, beskriver Lundén.
- Tavastgatan omvandlas till en stadsbulevard som är gemensam för universitetsfolket och utvecklingssammanslutningarna i Kuppis. Samtidigt skapar den en trivsam gångväg till gamla staden och vidare in till centrum, fortsätter Wilenius.
När det gäller Auraås östra strand som öppnar sig mot kvällssolen blickar man mot en attraktiv strand-promenad, där nya kulturhybrider sammanför kulturen, arbetet och restaurangvärlden med varandra. Framför stadsteatern skapar man en trivsam öppen plats och en ny rutt mot Samppalinnas väderkvarn leder mot Paavo Nurmis stadion och idrottsparken.
- Parkerna upp på kullarna kommer att bli allt mer sammankopplade med det dagliga centrumlivet. Att sammanföra idrottsparken med åstranden med hjälp av den allt mer urbana Självständighetsplanen är ett exempel på den utveckling som vi har visionerat. Denna kan med hjälp av små ändringar tillämpas även på andra kullar, beskriver Hintsanen.
Humlegårdsgatan kopplar ihop kulturcentret i Samppalinna med upplevelse- och evenemangscentret i bangården och erbjuder på så sätt en axel i öst-västriktning som är full av idrott och underhållning. Dessutom skapas nya former av centrumboende och affärsverksamhet bland kulturcentrumen.
Hintsanen anser att visionsarbetet har öppnat gott om nya utvecklingsmöjligheter.
- Den viktigaste iakttagelsen är att centrumet även med en kontrollerad visionsenlig tillväxt klarar av att öka sin dragningskraft och förbättra sin funktion. En annan viktig insikt var att centrumet utvecklas och utvidgas i fortsättningen också på den här sidan av ån, uppskattar Hintsanen.
- I likhet med andra utvecklade hamnstäder, såsom Köpenhamn och Hamburg, kommer också Åbo centrum att i framtiden utvidgas mot mynningsområden och hamnen. Det framtida Åbo kommer att sträcka ut sig på ett allt mångsidigare sätt till skärgården samtidigt som stadskärnan blir allt mer skärgårdslik. Vattenelement, träbyggande och olika grönområden förenar naturen och kulturen till en unik helhet som väcker intresse världen över, planerar Wilenius.
Wilenius och Hintsanen berättar att visionsgruppen kommit fram till att enskilda åtgärder i sig inte är avgörande, utan en utveckling som med tanke på helheten går i rätt riktning.
- Visionen stakar framför allt ut riktningen för den kommande utvecklingen. Den ger ett mycket väl motiverat alternativ till hur ett framgångsrikt centrum kan se ut i framtiden, säger Wilenius.
Ytterligare uppgifter:
Aleksi Randell, stadsdirektör, tfn (02) 262 7224
Markku Wilenius, ordförande för arbetsgruppen för centrumvisionen, tfn 050 592 9121
Timo Hintsanen, stadsplaneringsdirektör, tfn 050 558 9264
Visionsgruppens medlemmar:
Markku Wilenius, professor i framtidsforskning, Åbo universitet (ordf.)
Niko Aaltonen, ledamot i Åbo stadsfullmäktige och stadsstyrelse
Minna Arve, verkställande direktör, Åbo handelskammare
Mari Hantula, varuhusdirektör, Stockmann Åbo, vice ordförande i styrelse, Ydinkeskustayhdistys ry
Timo Hintsanen, stadsplaneringsdirektör, Åbo stad
Riina Lumme, ordförande, Suomen ylioppilaskuntien liitto ry
Vuokko Puljujärvi, ordförande, Direktionen för Fastighetsaffärsverket
Elina Rantanen, ordförande, Åbo stadsfullmäktige
Janne Reunanen, kedjedirektör, Turun Osuuskauppa
Lasse Svens, verkställande direktör, Stiftelsen för Åbo Akademi
Arto Valkama, verkställande direktör, Åbo stadsteater
Juuso Virtanen, verkställande direktör, Virtanen-Yhtiöt Oy
Arkitektur:
Arkitekt Eero Lundén och Lunden Architecture Company
Bilder: bit.ly/keskustavisio
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1